Hobbybibliotekarien

Elefanten som gick upp i rök av Haruki Murakami, Norstedts, 2014
17 noveller på 377 sidor och jag är förvånad. Förvånad av hur bra den var, hade förväntat mig något helt annat. Jag var lite förberedd på japanska samurajer, geishor och harakiri men detta var mera nutid och kanske lite fantasy eller fantasi och hade inget med tidigare nämnda att göra. Och kanske är det översättarnas förtjänst, Eiko och Yukiko Duke, som får det att kännas så hemtam, ja, nästan svensk och det förvånas jag också över; hur lika en svensk vardag det kan kännas.
Den novell som har namnet Tystnaden är väl den som fängslade mig mest, om en kille som blir oskyldigt anklagad i skolan och ingen tror på hans ord…
I En familjeangelägenhet är det en 27 årig bror och en 23 årig syster som bor ihop sedan fem år och allt har fungerat bra med de regler de satt upp. Nu har systern skaffat pojkvän som hon träffat i USA (visserligen en Japan) och hela hans liv ställs inför en förändring…
Jag skall inte berätta om alla noveller som var en angenäm läsning och säkert kommer jag läsa mer av denne författare. Att han skulle bli nästa nobelpristagare har det pratats om under många år och jag kan också tycka att det är på tiden, för om man jämför Murakami mot Lessing och Munro så känns hans berättelser lättare att ta till sig och betydligt mindre deprimerande.
Detta var en klar 4:a // Maria

Britt-Marie var här av Fredrik Backman, Partners in Stories, 2014
Hur lever man ett liv? Och för vem lever man? Men också vems liv är det? I början är Britt-Marie vaken hela natten, hon är van vid det för att hon levt hela sitt liv för någon annan.
När Britt-Marie får reda på att hennes make Kent är otrogen lämnar hon honom. Vem skall nu behöva henne, eller för den delen sakna henne om hon dör? Inte vill hon bli liggande i en lägenhet i fyra månader innan hon hittas. Ett jobb måste hon ha, då borde någon sakna henne om hon inte kom till jobbet. Via arbets-förmedlingen får hon ett jobb på fritidsgården i Borg, och hon åker dit. Inget blir dock som hon tänkt eller som Borgborna tänkt. Då inga andra vuxna har tid blir hon coach till barnens fotbollslag i Borg och det sätter sina spår. Det tar mer än halva boken innan hon sparkar iväg fotbollen, och en ny känsla väcks i henne. Hon klarar sig utan Kent. Och hon sover en hel natt, för första gången sedan hon kom till Borg.
Men Kent kommer till Borg och rubbar hennes nya cirklar…

Jag hade väldigt svårt att hitta rytmen i denna bok och lade den ifrån mig flera gånger men sen släppte det och jag kom närmare Britt-Marie i mitt läsande. Jag gillar Britt-Marie som är genuint snäll och go människa fast hon aldrig fått öva på detta utan den manipulerande Kent har alltid talat om för alla hur humorlös hon är och hemkär hon är fast hon alltid velat åka till Paris och Britt-Marie har liksom en placebo-tabletts inverkan blivit precis sådan. Men i Borg lär hon känna sig själv och alla andra som hon (Kent) tyckt varit sådana personer som ligger samhället till last, men det är bra människor; Sami som tar hand om sina syskon, polisen Sven, Någon på Pizzerian, hyresvärden Bank och Karl som får ovanligt många paket.
Inbakat i detta får vi höra den ledsamma berättelsen om Britt-Maries systers död och sorgen efter henne och hur föräldrarna svek men också om att våga hoppa.
Det får bli en stark 3:a- språkrytmen drar ner betyget något // Maria E

P.S Backman har tidigare skrivit boken En man som heter Ove

Guldburen av Sanna Ehdin Anandala, Bladh by Bladh, 2014
”En roman om det som håller oss fångna och det som släpper oss fria. Och om kvinnor som älskar för mycket…” kan man läsa på omslaget men redan på första sidan åker nästan de yppiga brösten ur klänningens djupa urringning och jag börjar undra vad detta är för bok.
Cora, som just genomgått en skilsmässa, träffar Richard, som är i processen att skiljas, i ett sommarvarmt Båstad. Tycke uppstår och mer än så. Richard får Cora att tänja sina sexuella gränser till det yttersta och får på något sätt alltid sin vilja igenom. Cora undrar hur kunde det bli så här, vad gör jag för fel, men njuter ändå av vissa delar?
Vad är detta för bok? Mer och mer börjar den likna ett dåligt manus till en porrfilm. Sexuella utsvävningar och trekanter beskrivs in i detalj och till slut blir det tröttsamt. Språket är grovt och vulgärt och inte det minsta romantiskt men det är också kanske meningen. Ingenstans nämner man heller kondom (Ja, jag vet att det kan verka präktigt). Richard lider av sexberoende. I boken jämförs det med alkoholism och Coras terapisamtal blir en beskrivning på hur hon skall lösa problemet med hennes medberoende. Det går inte att intellektualisera problemen med ”det måste du väl begripa” eller att döva känslan genom att jobba extra mycket. Allt beror på barndomen, både för Cora och Richard…
”Att försöka kontrollera en beroendepersonlighet är som att försöka greppa en tvål i vatten” Säger terapeuten Barbara och när Cora konfronterar Richard med detta får hon till svar: ”Kanske det. Ja, det är möjligt att jag är beroende av sex, men det ser inte jag som ett problem”. Efter 350 sidor inser Cora att loppet är kört och ger Richard ett val: Mig eller sexet? Gissa vad han väljer…

Man kan skriva om beroende på många olika sätt och med störta säkerhet hade en bok om en alkoholiserad kvinna i 55 års-åldern inte varit lika kul eller upphetsande som en viril man som vill ha sex och trekanter med snygga kvinnor när som helst och var som helst, men som inte gillar om Cora är med andra män. Sättet att skriva eller beskriva är också svårläst, manus-aktigt, och blandas med olika terapier och massager på ett reklamliknande sätt. Jag gillade inte denna bok och förstår inte varför ingen säger till Cora; Du aldrig kan ändra på någon annan. Du kan bara ändra på dig själv.
1:a // Maria E

Jag, En av David Levithan, X publishing, 2013
På originalspråk heter denna bok Every Day och jag tycker att det är en bättre titel, Varje Dag.
Varje dag vaknar En upp i en ny kropp och har gjort så sedan hen föddes. Det har tagit många år att vänja sig vid att alltid ta farväl av en bra kropp eller bra familj efter bara en dag, många tårar och panikslagna kvällar har det varit men nu är hen van och försöker leva (ibland överleva)genom den nya personen så gott det går, utan att göra våld på den personens tankar eller kropp.
Men så en dag, den 5994 i räkningen, vaknar han upp i Justins kropp. Via Justin träffar han Rhiannon, flickvännen, och blir totalt förälskad. I Justins kropp tar En med henne till stranden och hon är lyckligare än på länge. Men det är bara för en dag. Nästa dag och kommande dagar försöker En kontakta Rhiannon genom att göra våld på den kropp han har och nu blir det jobbigt för alla. Exempelvis då En har Nathans kropp, och Nathan kropp på morgonen, med Nathan i, vaknar upp på en för honom okänd plast med endast diffusa minnen av senaste dygnet och polisen undrar vad som står på. Han tar kontakt med en pastor som hävdar att djävulen har tagit hans kropp i besittning. Tyvärr han inte En radera allt på Nathans dator så en mailväxling som inte var väntad uppstår.

Detta var en mycket annorlunda bok och den fastnar i mitt huvud. Tänk om det är så det kan vara, spooky? Jag hade hellre sett att En hette Varje Dag i stället.

Levithan skriver jättebra och beskrivningarna av de kroppar som han är i är också mycket trovärdiga. Problematiken att bli kär i en person som aldrig har samma utseende/kropp är lätt att se och självklart blir det komplikationer, även för tredje part. Jag hade många utvägar på hur det skulle sluta och att de skulle få varandra på slutet, men inga av mina teorier besannades.
Klar 4:a // Maria E

Noors trädgård av Sara Wadell, LL-förlaget, 2013
I förra boken, I samma båt, fick vi följa Hassan och hans situation. Nu får vi ta del av Noors vardag och hur hon lyckas med det omöjliga, att förbättra bostadsområdet.
Noor känner sig less på tillvaron i den grå förorten, och hon är trött på allt gnäll på jobbet, som hon också är trött på. Ungarna har flyttat och Hassan bygger sina båtar, vad skall hon göra, vem behöver henne? Gå med i en arbetsgrupp om att göra fint i bostadsområdet, näe…eller varför inte. Det får upp ögonen på Noor och hennes intresse för blommor och trädgård väcks. Men vad kan de bestämma, egentligen? Det mesta verkar ju vara klart och något utrymme för egna idéer finns inte, då mötet startar.
En lättläst bok som nästan kräver att man följer upp med boksamtal, för visst är det skendemokrati och feghet, men även mod som kan diskuteras efter att ha läst denna bok. Lätt språk och korta meningar gör boken tillgänglig för många, även för lässvaga att kanske läsa i grupp.
3:a // Maria E

The sign of four av Sir Arthur Conan Doyle, BBC Books, 2012
Första gången publicerad i slutet av 1890-talet. Många utgåvor har det blivit sedan dess och mer än 10 filmversioner. Denna utgåva är för att matcha BBC one TV-serie Sherlock med Martin Freeman(Watson) och Benedict Cumberbatch (Holmes) som även sänts på svensk TV.
I brist på svenska böcker fick jag köpa en på engelska. Vill man läsa en bok och nästan känna dofterna av det gamla London skall man ta en av Conan Doyle. Handlingen utspelar sig 1887 och en mer adjektivrik bok får man leta efter. Språket är, får jag förmoda, något omskrivet från originalet, men mycket artigt, vältaligt och fullödigt av beskrivningar från förr. Själva storyn blir nästan lite off men den handlar i grunden om fyra personer som skall dela på ”skatten från Agra” när alla väl är i England och fyra likadana dokument upprättas som pant. Miss Mary Morstan blir plötsligt ägare till ett sådant papper och söker hjälp hos Holmes&Watson. Historien går bakåt i tiden till det koloniala Indien och militären där, drunkningsolycka och mord blandas med skattjakt. Liksom romanerna En studie i rött och Fasans dal är romanen tvådelad, där första delen handlar om hur Sherlock Holmes och Dr Watson löser fallet i England, och andra delen är en bakgrundshistoria ur mördarens synpunkt.
Trevlig läsning och TV-serien är också bra
3:a // Maria E

Matulda och Megasen av Vera Nordin med bilder av Hans Arnold, Sveriges Radios förlag, 1967
Denna lilla go´bit fanns med i min barndom och låg oftast i pianopallen i vardagsrummet när vi inte läste den. När jag läser den, nu igen, förvånas jag över att den påminner så mycket om Philip Reeves böcker, Larklight och Starcross. Här är det syskonen Mats och Mi som vid fullmåne träffar på Matulda, en av luftisarna, och hennes Megas. Matuldas stad glider omkring i rymden och just nu har kungen Storpösus tappat sitt humör och ställer orimliga krav på medborgarna, som oftast följer kungens ord utan att bråka. Luftrövaren far runt och rövar det han kan och en dag rövar han bort kung Storpösus och alla tycker att det blir bättre. Mats och Mi tycker dock att det är lite synd om honom och tillsammans med Matulda befriar de honom. Detta är ju en barnbok som gått som barnprogram på tv så givetvis slutar den lyckligt, kungen hittar sitt lilla humör och rövaren blir snäll.
Kommer ihåg dessa böcker mest på grund av bilderna och nu tycker jag att barnen ser lätt drogade ut då de hela tiden har klotrunda ögon med en pupill i. Man märker tydligt att det är en bok med 40 år på nacken, för vem säger drasut, nuförtiden eller missdådaren? Nåväl en lagom dos av nostalgi där man skulle tjänat på att dra ner på texten något.
3:a // Maria E

Konsten att tala med en änkling av Jonathan Tropper, Gilla böcker, 2010
Gillade man Sju jävligt långa dagar, kommer man att gilla denna bok. Lite liknande tema; död, sorg och släktrelationer. Doug har precis förlorat sin livs kärlek och nu, nästan ett år senare, är han fortfarande deprimerad, snudd på alkoholiserad och tablettberoende och vill bara vara ifred.
Russ, sonen till Hailey, vill gärna bo hos honom istället för hos sin pappa, Jimmy, och hur skall han få Doug att förstå detta, jo genom att ställa till problem. Dougs tvillingsyster låter honom inte heller vara ifred, hon har precis tänkt separera från sin man då hon upptäcker att hon är gravid och flyttar in till Doug. Lillasystern tackar honom för att hon träffade sin blivande make på hans shiva och därför avskyr han både sin förre vän och sin syster och tänker definitivt inte gå på deras bröllop. Pappan har råkat ut för en stroke och är som vanligt ibland, fast oftast inte. Grannfrun vill bara trösta honom och komma med mat, inget annat är sex…tills Dough faktiskt börjar tycka om Brooke. En krönika i en tidning och lite tjat blir vändpunkten till slut.
En relationsbok med situationskomik och tragik, romantik och kärlek och fylld med feel-good anda.
3:a // Maria E

Jag biter i apelsiner av Annakarin Thorburn, Gilla böcker, 2013
Vad gör man inte för att bli sedd och bekräftad? Huvudpersonen längtar efter kärlek. Tillsammans med Ödlan får hon kärlek men oftast då Ödlan har tid och på hans villkor. Visst, de har det bra men han jobbar mest och hon känner att hon tas lite för given. På biblioteket stöter hon på en av kurskamraterna från universitetet och en förälskelse uppstår. Lou heter han och sakta men säkert tränger hon sig på honom och när han vill vara med henne alltid blir hon osäker och backar ur, med orden- jag lever redan med en annan man. Ödlan får samma besked, att hon hittat en annan, vilket han redan anat och plötsligt står hon ensam och flyttar in till sin pappa.

Där börjar hon fundera på deras(hennes pappa, mamma och hon själv) förhållande och varför mamma stack och varför inte pappa letade och varför letade inte hon?
Konsekvensen av att föräldrarna inte pratat eller berättat får nu sin verkan då hon gör som sin mamma bara för att få vara lycklig, men till vilket pris?
Tja, en ok bok om längtan efter kärlek och bekräftelse och saknaden av sin mor. Jag kan inte minnas att jag läst hennes namn utan hela boken är skriven i Jag-form och är lättläst med korta kapitel. Inget utöver det vanliga i en kärlekstriangel. Jo, kanske, denna slutar kanske med en start.
3:a // Maria E

Avblattefieringsprocessen av Zulmir Bečević, Alfabeta, 2014
Hur är man när man är svensk? Alen Živković, 15 år, född och uppvuxen i Sverige av föräldrar som flytt hit från Bosnien, får reda på att han måste genomgå processen för att ha en chans att vara kvar i Sverige. Sverige har nu ett främlingsfientligt parti med egen majoritet i regeringen. Sakta men säkert så får invandrare och deras barn det svårare och svårare. Alens pappa har på vaga grunder satts i fängelse och Alen fosterhemsplaceras maa sin låga ålder. Fosterfamiljen är, inledningsvis, ganska kritisk till invandrare och de har till uppgift att ”försvenska” honom. Ofta hamnar han i bråk och via skolan blir han utsedd att genomgå avblattefieringsprocessen. Han hamnar hos en gammal, rik gubbe som skall lära honom vad som menas att vara svensk. Men om det är att vara som gubben är, vill inte Alen vara svensk. Han går runt med uppdraget att leta fram svenskheten men det enda han hittar är att alla är olika, även ”svennarna”. Melinda som är svensk, är så långt ifrån gubben som man kan vara och hon är okej, mer än okej, fast nu skall man förbjuda svenskar att vara ihop med utlänningar. Utlänningar får redan sitta längst bak i bussen…
Alen pratar med en gammal svensk man för att få reda på vad svenskhet är och får till svar: ”Svenskhet…vad spelar det för roll? Det viktiga är att man är en bra människa, att man gör rätt för sig”
Alla är lika olika och det är bra, tycker jag, för jisses vad tråkigt det skulle vara om alla var lika. Bečević får till ett inte alltför otroligt scenario som påminner lite om Hitlers partis väg mot makten och ett enat, ariskt, rike. Men visst är det en förlegad ideologi? För Sverige skall vara inkluderande, inte exkluderande.
Boken skulle vara lämplig att läsa år 9 eller på gymnasiet, många givande diskussioner skulle det kunna bli då boken både är lite otäck och samtidigt lite rolig men mycket tänkvärd.
4:a // Maria E