Sekelskiftesmorden 1 och 2
Döda kvinnor förlåter inte av Katarina Wennstam, Bookmark, 2023- oönskade graviditeter
Död mans kvinna av Katarina Wennstam, Bookmark, 2025- psykisk ohälsa
Det är 1896 i Stockholm det hela utspelar sig, på Krukmakargatan 2, närmare bestämt. Hildur som är äldsta barnet till portvakten Johan Emil och trängs med fem småsyskon i en liten lägenhet. En dag då hon skall på avträdet hittar hon en ung kvinna liggande på marken, död. Det visar sig senare att hon fött ett barn som också är dött. Det är inte lätt att vara kvinna på denna tid, då all makt är hos männen och om en kvinna/flicka blir gravid är det alltid hennes fel, då hon är lösaktig eller bedriver hor. I samma hus som Hildur bor änkefru Olga och hennes vuxne son Oscar som är polis. Hos Olga finns biträdet Edit. Mittemot Olga bor doktor Kempe och till hans familj kommer Fredrika efter att båda föräldrarna dött och då hon inte är myndig måste ju någon ta hand om henne. Hon blir sällskapsdam åt sina kusiner. Hildur jobbar som hemmasömmerska medan hon passar hela hushållet, pappan tycker mest synd om sig själv. Olga har syfilis, smittad av sin man, och har svåra ärr och då dottern var smittad redan från födseln och dog har hon lite svårt för att sörja sin make som nu, äntligen är död.
Dessa fyra kvinnor som aldrig borde träffats kommer samman med anledningen av dödsfallet och att flickan Edit nu också är gravid, även hon från samme arbetsgivare. Fler kvinnor hittas och den förmögne häradsbetäckaren som måste få sina lustar tillfredsställda är det svårt att komma åt. Gifta kvinnor förväntas inte ha några lustar. Edit försöker på egen hand fosterfördriva barnet men det går inge bra och abortören tog alla pengar. Olga hjälper henne till ”ett ställe på landet” där flickor i samma situation finns. Fallna kvinnor fick visa upp sig på besiktningen varje vecka för att kolla om de smittats…aldrig att en man skulle visas upp.
Nu är det 1897 och Edit har fött sitt gossebarn. Industrimässan invigs och från Katarina tornet faller en man ner framför fötterna på Fredrika och Hildur och dör naturligtvis. Men hoppade han verkligen? Valentin, en man som är hatad av alla och har ett berg av skulder, nyss utkommen från Långholmen för att dödat sin fru, men det blev ett kort straff, ja, frun var ju jobbig och sade emot. Fredrika som tycker att korsetter är jobbiga och helst skulle vilja ha manskläder och efter att sålt en del av sin pappas värdefulla litteratur kunnat öppna en detektivbyrå, under pseudonym förstås, vill givetvis undersöka detta. Edit mår dåligt efter förlossningen och bortlämnande av barnet och Olga betalar för henne på ett sjukhem. Olga träffar Aron Schwarts som precis som Olga är smittad av syfilis och utan att behöva bry sig om smittan kan de leva ut sina känslor för varandra. Hildur lämnar syprov och får anställning hos Augusta Lundin. Tillsammans lyckas de ”få ut” Edit från sjukhemmet då det annars är krav på att operera bort livmodern om man skall skrivas ut. Ja, alla vet ju att kvinnor med livmoder inte kan bete sig…
Bra historisk skildring, ser Fröken Frimans krig framför mig och karaktärerna där. Wennstam skriver tidstroget utan att vara för språkligt 1800-tals korrekt, det förstår jag ändå. Hon väver in mäns syn på kvinnor och maktstrukturen. För att ”vara någon” som kvinna måste man vara föräldralös och myndig eller änka, annars är man någons, sin makes eller sin pappas. Psykiatrins historia som bara var till för männens skull och deras hysteriska fruntimmer är bra beskriven. Skall bli kul att läsa kommande delar om hur jävligt det var att vara kvinna på 1800-talets slut.
4:a för bägge// Maria E
Hobbybibliotekarien 