Elefanten som gick upp i rök av Haruki Murakami, Norstedts, 2014
17 noveller på 377 sidor och jag är förvånad. Förvånad av hur bra den var, hade förväntat mig något helt annat. Jag var lite förberedd på japanska samurajer, geishor och harakiri men detta var mera nutid och kanske lite fantasy eller fantasi och hade inget med tidigare nämnda att göra. Och kanske är det översättarnas förtjänst, Eiko och Yukiko Duke, som får det att kännas så hemtam, ja, nästan svensk och det förvånas jag också över; hur lika en svensk vardag det kan kännas.
Den novell som har namnet Tystnaden är väl den som fängslade mig mest, om en kille som blir oskyldigt anklagad i skolan och ingen tror på hans ord…
I En familjeangelägenhet är det en 27 årig bror och en 23 årig syster som bor ihop sedan fem år och allt har fungerat bra med de regler de satt upp. Nu har systern skaffat pojkvän som hon träffat i USA (visserligen en Japan) och hela hans liv ställs inför en förändring…
Jag skall inte berätta om alla noveller som var en angenäm läsning och säkert kommer jag läsa mer av denne författare. Att han skulle bli nästa nobelpristagare har det pratats om under många år och jag kan också tycka att det är på tiden, för om man jämför Murakami mot Lessing och Munro så känns hans berättelser lättare att ta till sig och betydligt mindre deprimerande.
Detta var en klar 4:a // Maria
Hobbybibliotekarien 