Hobbybibliotekarien

Obscuritas, Memoria och Post mortem av David Lagerkrantz, Norstedts, 2022, 2024 och 2025
I brist på litteratur köpte jag boken Post Mortem och gillade det jag läste. Kände att jag måste börja från början med dessa två karaktärer och det gjorde jag. Det är lättlästa böcker och lättälskade personer att följa och språket är bra, har fått lära mig många nya ord. Lagercrantz Skriver bättre då han inte är ”fångad” vid tidigare karaktärer som i Millenium fortsättningen.
Obscuritas– Det är 2003 och Rekke anlitas för att få en person att erkänna mordet på en fotbollsdomare. Rekke tycker dessvärre att undersökningen är under all kritik och vägrar rätta in sig i ledet. Vargas, en ung poliskvinna från förorten tas med i utredningen och hos henne ser Rekke nåt han inte ser hos männen. Vargas kan inte låta bli att lyssna på Rekke och inte avfärda hans tankar som strunt och hänvisa till hans bipolära status och vad han gjort innan utan driver en egen utredning på sidan om. Det tar henne till CIA- Talibanerna- hatet till musik men framförallt vem var domaren egentligen, var denna så himla oskyldig?
Memoria– nu är det 2004, Vargas/Rekke kommer i kontakt med en man som säger att hans fru lever trots att hon dog för 14 år sedan. Är det möjligt? Här kommer vi också in på Vargas bror Lucas som inte verkar ha rent mjöl i påsen. Micaela tycker att han borde sluta med brott annars så anmäler hon…det skulle hon inte sagt. Den döda kvinnan lever, det bekräftas från flera håll och detta var i syfte att skydda henne och det ofödda barnet. Men tiden kommer i kapp och den forne fienden hittar ju också henne och han är verkligen en dålig förlorare, det har både Hans Rekke och hans bror Magnus Rekke fått erfara liksom många andra som det slutat ännu värre för. Kvinnan utmanas på ett parti schack, vinner du får ni gå, vinner jag, dör ni, blir det remi dör en av er. Då spelet verkar bli vinst blir förloraren så sur att han trots det inte håller löftet…
Post Mortem– Det är 2008, Vargas och Rekke får ett kallt fall i knät. Ett mord som skett i Spanien 1988. Ju mer de tittar på fallet desto mer onda aningar får de om att det är en seriemördare och flera andra ouppklarade fall granskas åter och allt lutar år en litterär krets i Stockholm. Två unga män far på en road trip men inget blir som en av dem tänkt, men han tiger. Även här kommer tiden i kapp och sanningen skall blottläggas och det kostar nästan hans fru livet
Det som är bra med dessa böcker är personbeskrivningarna och antalet karaktärer att hålla reda på. Det är Rekke och hans bror, det är Vargas och hennes bror och några bifigurer. Vi får veta varför Hans Rekke är som han är, bipolär med råge, mediciner/droger för upp och ner och i de stunder som han kans fokusera på att analysera något fungerar han som bäst. Vargas flyttar in hos honom men han är inte lätt att leva med och de får ta många fördomar. När hon hittar en pojkvän får hon en hint om att han kanske inte är den han utger sig för att vara, Hans bror Magnus har koll på mycket, hon blir osäker och ett utomkvedshavandeskap gör henne inlagd och lite ut skick. Men ville hon ha barnet?
Fortsättning följer..

Klara 4:or för alla // Maria E

Vatten över huvudet av Frida Gråsjö, Bokfabriken, 2024

Första delen i ”mysdeckarserien” Morden vid 17:e slussen och jag är inte imponerad. Cosy Crime står det också på framsidan och det påminner mig om Romantasy. Man vet inte riktigt om det är romance eller fantasy. Nu råder stor tvekan till Cosy Crime, är det feel good eller deckare? Oavsett var det inte bra!

Hanna är en advokat i Stockholm som går i väggen, sjukskrivs och samtidigt har hennes morfar brutit benet och behöver extra stöd. Detta sammanfaller givetvis och Hanna åker till morfar. Där skall det vara städdag och byn sammanstrålar vid slusstugan som också är där morfar Oskar bor. Under dagen faller Ulf, lokal politiker ner i slussen och drunknar. Hanna är den som ser att han blir slagen i huvudet innan och bestämmer sig för att löse mordet själv, precis som Kitty…Givetvis kommer gamla flammor dit…

Nej detta var för trivialt att ens kalla humörhöjande.

2:a // Maria E

Polardöd av Saga Stigsdotter, Lundberg och Lennse förlag, 2026
En alternativ sanning skulle man kunna säga. Polarexpeditionen med ingenjör André har stoppats och syskonen Olssén har tagit över och nu skall Olssénexpeditionen förberedas och genomföras med samma ballong som André hade. På väg till Svalbard möter de en man som säger att det förekommer dåliga saker där uppe och om livet är er kärt skall ni vända om. Självklart lyssnar de på mannen men struntar i vad han säger, det kan väl inte vara sant. Ballongfärden tar sin början och får sitt slut på ganska exakt samma sätt som vi kunnat läsa att Andréexpeditionen fick. Här är det lite mer levandegjort och givetvis dör alla. Men precis som Bea Uusma inte nått till botten med hur och varför alla dör får vi veta det bättre här, någonting förgiftar dem inifrån och ”de” mättas bara av rått kött. Den blåa färgen sprider sig i dem försätter dem i konstigt mentalt läge, kanske blir vi förgiftade av blåalger säger Corinne Olssén, systern till Alexander Olssén och enda kvinnan, alltså-inga mer soppor på blåalger. I själva verket är det en varelse som tagit boning i deras kroppar. Enkelt byte, människan vill ju tydligen smaka på allt…
Lite smårolig men den fick mig att tänka på Wilderängs berättelse om nanomiter som istället för att ta över elektronik tar över människokroppar och djur för att på så sätt spridas vidare. Kort liten berättelse på 94 sidor om hur man kan drabbas av ”polarbacillen” en vanlig åkomma för den som besökt Svalbard.
3:a // Maria E

Herrens år 1398 av Dick Harrison, Ordfront, 2023

En detektiv på Gotland som löser brott 1398, det lockade mig. Tyska orderns riddare har just landstigit på Gotland och befriat gutarna från sjörövarna som härskat på ön. I samband med firandet försvinner en av Visbys viktiga handelsmän. Tyskarna beordrar Thierry av Liège att utreda händelsen. Många känner honom under namnet Didrik från Lübeck. Men innan Thierry får detta uppdrag ”drabbas” han av ett annat dödsfall, en död man är hittad innanför murarna till Sankta Katarinas konvent. Visby är inte stort och på korgen får man höra ett och annat och efter några utfrågningar är dödsfallet utklarat. Nu skall den saknade mannen finnas och till sin hjälp har han Wulf och Folkwin.

Det tog tid att hitta läsrytmen då språket skulle kunna vara likt 1300-talets språk. Tack ändå att den är på svenska. På Gotland var det en stor språkblandning vid denna tid och alla förstod inte alltid varandra. Harrison är fantastisk på att måla upp Visby och dess befolkning som gör att man nästan är där. Folkwin är som dagens Google, han är sökmotorn, och Wulf är lite som ett skyddsprogram. Det är roligt att se hur Thierry lägger pusslet och precis som många andra deckare samlar han alla misstänkta i slutet och förklarar hur pusslet hänger ihop. Utifrån de misstänktas reaktioner kan han gissa att han är på rätt väg, även om hela pusslet inte är klart.

Herrens år 1400 av Dick Harrison, Ordfront, 2023

Tredje boken om spårhunden Thierry av Lièges och han är kvar på Gotland och Tyska ordern. Gutarna litar på honom nu och han har lärt sig en del av språket. Ordningen är nästa återställd efter allt sjöröveri och krig och då plötsligt uppstår en brand i utkanten av Visby och den ryska delegationen som huserade bränns inne. Det tar inte lång tid för Thierry att förstå att detta är mordbrand och den ende som överlevt, som var och pissade på natten, vägrar att säga något. Det får Thierry att anta att det är någon ur deras led som är skyldig, men hur bevisa det. Dessvärre dödas vittnet brutalt och de får ännu ett mord att utreda. Folkwin och Wulf frågar runt på sitt sätt och tillslut kommer man till pusslets sista bit; kvinnan, det måste vara hennes fel. Ett vittne kan också meddela att en av de höga herrarna inte var där han sa att han var och det blir även hans fall, ett tredje mord.

Men lite roligt är det att läsa om Gotland på 1400-talet och Harrison målar upp bilderna på ett mycket trovärdigt sätt, både bildligt och språkligt, men vad vet jag…? Mysdeckare på Gotland som handlar om spioner eller kunskapare, den som vet mycket vill man gärna ha kunskap av.

Herrens år 1402 av Dick Harrison, Ordfront förlag, 2024

Spårhunden Thierry av Lièges femte fall och de tredje bok jag läser. Temat är spel och dobbel. En person som visat sig ha spelat med falska tärningar hittas död och skändad i stugan utanför Visby. Thierry får leda jakten på mördaren. Fogden misstänker att det finns spioner i hans närhet och att danskarna kommer att anfalla. Dominikan prästen får höra att falskspelaren även var en sodomit och börjar ett korståg mot alla och envar som sett tillsammans med pojkar i stan. Folkwin och Wolf bistår Thierry men även två nya knektar utses att bistå. Tre mord kommer att ske samt ett mordförsök på Thierry själv innan rykten och sanning hinner i kapp varandra och mördaren avslöjas. Allt är inte som det verkar och det första man blir blind på är ögonen. Thierry har tagit lärdom av Broder Willhelm: Krångla inte till det, endast det enkla är möjligt.

Återigen en skildring som skulle kunna vara sann, jag gillar Harrisons upplägg med att på slutet samla alla för att reda ut begreppen, lögnerna, ryktena och slutligen avslöja sanningen. Är detta sant? Kanske, vem vet? Men faktagranskar man hittar man inge fel historiskt, enligt mig i alla fall.

3:a för alla böckerna // Maria E

Det har kommit ut 7 böcker i serien om Spårhunden Thierry av Lièges

Herrens år 1398

Herrens år 1399

Herrens år 1400

Herrens år 1401

Herrens år 1402

Herrens år 1403

Herrens år 1404

Mellan himmel och här av Cassandra Brunstedt, Printz publishing, 2026
Årets feelgod 2025 står det på framsidan och ja, det var fin läsning. Det handlar om Ronja och hennes mamma Majlis. Ronja och Alex skall precis få sitt första barn, efter flera missfall och IVF och en riktigt jobbig tid, där Alex troligen har en 40-årskris och börjar träna för att göra en Ironman. Ronja bär tungt och vill helst av allt föda NU! Mamma Majlis lever själv efter att vårdat sin man in till döden och av kärlek till Ronja har hon bokat tid på en självmordsklinik i Schweiz då hon får diagnosen ALS. Ingen skall behöva genomlida det hon gjort.
Förlossningen går bra och dottern Mai kommer och en dag då Alex står i duschen efter sin träning tar Ronja och kollar varför Kalle S skickat så många SMS. Det visar sig att Kalle är Alex PT och lite mer än så sedan 9 månader. Alex blir utslängd och mamman flyttar ner från Höga Kusten för att hjälpa med Mai, men hur skall hon berätta för Ronja om det beslut hon tagit? Tiden går och ALS gör sig påmind hela tiden med snubbel och tapp av saker, som hela tiden bortförklaras. Majlis har med sin katt ”Gul” och vid en av promenaderna slinker katten in i en bokhandel och Adil kommer fram, en trevlig bekantskap.
Alex försöker hitta olika förklaringar varför detta hänt, och allt är Ronjas fel…på ett eller annat sätt; om hon bara eller om hon inte osv. Skall Mai få en bonusmamma innan hon fyllt ett? Mamma Majlis har en väninna, Sivan, som alltid varit lite utanför ramen, men alltid funnits där för henne, även efter maken Åkes död.
När Ronja hittar ett brev från Schweiz adresserat till mamman, öppnar hon brevet och blir i chock. Som ägare till en hälsoverksamhet måste hon hitta en lösning till Majlis och gör allt i hennes väg som kan bromsa ALS, inklusive ändra alla kostvanor… Kommunikationen mellan dem båda är inte på topp, ingen vill göra den andra ledsen då de båda vill göra gott. Men slutet är bestämt och inte gott.
Jobbigt ämne fast fin läsning som på sidan 120 slutar med att Ronja säger: ”Jag vill skiljas”. Kapitlen är vartannat Majlis och vartannat Ronja och här lär vi känna dem bra. Alex och Ronja på parterapi och irritationen då Ronja inser att Alex har rätt; de skulle ha skilt sig ändå, bara trist det som hände. Men följa med till Schweiz kommer de inte att göra, där går gränsen. Och för mig går gränsen vid att man öppnar någon annans brev, man kollar inte i någons telefon, man läser inte någons dagbok eller ser i telefonen var någon är.
Språket var bra och Brunstedt var en ny bekantskap men hur kallt var det innan ”termometern är uppe i sjutton minus”? Eller var det så att temperaturen var nere i minus 17 grader?
Lite besviken på slutet, det blev lite som i Bröderna Lejonhjärta, en svala och ett sista andetag, då hon visste att de inte skulle lämna henne om hon åkte.
3:a // Maria E

Presidentens hatt av Antoine Laurain, Levander Lit, 2025

Vi följer presidentens hatt och även jakten på den. Vid ett restaurangbesök hamnar Daniel i bordet bredvid president Mitterrand och när denna lämnar stället blir hans hatt kvar, med initialerna FM. Daniel tänker ett tag att han skall springa ikapp presidenten men bestämmer sig för att behålla hatten som om den vore hans. Med hatten vågar han tala på jobbet och säga ifrån och blir dessutom mött med respekt. Dessvärre glömmer han hatten på tåget en dag och den plockas upp av Fanny som ser det som ett omen att hennes initialer finns i hatten. Denna hatt låter henne beskriva givaren för sin älskare som svartsjukt avslutar affären och ganska nöjd med friheten som hatten gett henne lägger hon den på en parkbänk så att näste hittare får glädjen. Pierre hittar hatten som har en doft han inte kan motstå. Som parfymmakare vill han hitta doften som inte finns men som förnimms. Men hatten passar inte med hans fyra år gamla skägg och dunjacka. Skägget rakas av, dunjackan bränns upp, låset till parfymorgeln öppnas och förmågan att skapa kommer till honom. Hatten förväxlas i en garderob och misstaget upptäcks för sent. Bernard har nu presidentens hatt och börjar ifrågasätta sitt liv och sina vänner i det borgerliga skiktet. Han byter morgontidning och går på inviter som hans fru aldrig skulle gå på och vänder upp och ned på sin tillvaro.

Daniel har hela tiden letat hatten och slutligen får han möjligheten att ta den av Bernard och samtidigt införliva löftet om att återse Venedig. Väl där stöter han på presidenten och beslutar sig för att återlämna hatten, helt diskret.

Boken var lite seg i början och jag jämförde med Nasse (Nalle Pus vän) som fick öronmuffar för att kunna åka skridskor. Hatten gjorde människorna modigare och liksom trygga i sig, att kunna se annat än där de var. Det är för många namn och platser att hålla kolla på men bortsett från det hittar jag bara ett fel i texten på sidan 12, innan jag fastnade i läsandet. På sid 153 beskrivs en fossil: har ingen teve, är förändringsobenägna, lever kvar i gamla förfäders spår. Haha.

Sot av Sara Strömberg. Modernista, 2026
Fjärde boken om journalisten Vera Bergström och nu har hon blivit sambo med Thomas och det är inte alltid så lätt. De bor i Thomas föräldrahem och Thomas gör allt för att Vera skall trivas samtidigt som Vera inte riktigt kan fatta att någon kan tycka om henne så mycket, så därför har hon kvar lägenheten som tillflyktsort. Ewa Åkerman, en designer, faller från fjärde våningen på Hotell Copperhill i Åre, Vera åker dit och kort efteråt sprängs, Niklas en, socialarbetare till döds i sin eka, hur hänger detta ihop, det kan inte vara en slump. Parallellt med detta blir psykologen Mikael kontaktad av polisen med anledning av att de sett en krossad ruta i föräldrahemmet, det hem han under många år försummat. Han åker dit, vad annars skall han göra, han och frun är skilda och ungarna vill inte träffa honom, tänker han. Han funderar på hur bra han är på att reparera andras liv, och inser han hur dålig han är på sitt eget. Väl på plats verkar det vara en fågel som flugit in i rutan men samtidigt hör han kvidande ljud och hittar en svårt skadad kvinna i uthuset, som han hjälper och plåstrar om efter bästa förmåga.
Vera börjar gräva, det måste hänga ihop, och visst gör det men Vera får gräva långt och länge, men allt hänger ihop och inget är av en slump. Jag gillar Vera, kärv men kärleksfull och när hon skall på Yoga och öppna upp sig kan jag känna igen mig i henne. Men visst tar hon en hel del risker och utsätter sig för fara som då hon tar skydd för regnet och blir instängd men också hittad av den försenade guiden. Mikael är självömkande och tror att barnen inte vill träffa honom, fast de egentligen bara har sina liv. Han spionerar på frugan och inser att hon träffat någon ny…hans liv raseras och han åker till föräldrahemmet för att kolla läget. Vera är den som drar upp liket efter Niklas och väl på land då hon ser på resterna köjdes (spydde)hon.
Sara skriver på ett sätt som tilltalar mig och då persongalleriet är begränsat, kan man hålla isär dem och man lär sig tycka om alla.
4:a // Maria E

Den som vaktar flocken av Johan Rundberg, Forum, 2025
Fru-Sanna- nytt jobb på kommunen-trasigt förflutet och känner igen sig själv i Mya och blir orolig över hennes val av kille. Jagar på helger med sin make.
Make-Martin-mäklare-fin stamtavla som ofta skäms över sin familj då han är med släkten
Dotter-Mya, 14-psykisk ohälsa- skolkare, lyckas hitta en kille som gör att hon går till skolan
Son-Teo, 16-övningskör och försöker vara neutral i bråket med syrran och föräldrarna.
Martin har satt upp larm i huset med omnejd och det finns några ”barnsjukdomar” med det. Belysningen tänds då och då utan synbar anledning, tycker de. Sanna känner sig förföljd på sitt nya jobb och på Martins jobb går det sisådär. Myas nya vän verkar vara en ensling och när det börjar spridas en film som de gjort på skoj, är det inte skoj längre. Martin märker att något är lite fel en dag och inser att en tavla är borta, de börjar kolla på inspelningar från larmkameran och konfronterar barnen, det blir ett jävla liv. Ingen litar på någon och Mya kommer på sin mamma med att snoka i hennes rum och på Flashback kommer givetvis alla ”sanningar” fram och Sanna får reda på att Martin varit in i Myas rum på natten…men varför?
När Myas vän ställer relevanta frågor till föräldrarna om Mya blir det taggarna utåt, så mycket taggarna utåt att Sanna vidtar vissa åtgärder som får Martin att tro att det varit inbrott och kontaktar en säkerhetsfirma, med basebollträn typ, och pojkvännen försvinner, för det måste ju vara han…

Jag tyckte boken var jobbig att läsa, inte fysiskt men psykiskt. Mya mår bättre med sin vän och skolkar inte så ofta, men samtidigt blir hon annorlunda och upplevs som störande, inte som tidigare, men är det inte bra, ska tonåringen inte ifrågasätta föräldrarna? För många konstiga ord dyker upp i olika sammanhang.
Allt som händer, händer inte med anledning av vännen Wilks, utan av andra orsaker. Sanna har låtit Martin tro att det var hennes pojkvän som var den som gjorde henne illa som ung och Martin är lite naiv om sin egen ungdom och inser inte att han agerar mot Wilks på samma sätt som hans pappa gjorde mot en av hans ”korky” vänner.
Teo tycker att pappan är tam och inte står upp för sin familj, det gör han tydligt i samtal med pappan efter garageporten målats med ett hårkors.
”Flickan” finns och hon har ständig ångest över vad hon varit med om men inte förstått, tills hon en dag hittar Sanna och ber om sanningen. Vi får ta del av förhören medan hon tänker; vem hade jag varit om jag blivit behandlad som en människa?

3:a // Maria E

PDV– Pågående dödligt våld, kan betyda att skolor/arbeten inryms.
Många adjektiv används för att beskriva personer som de möter, särskilt av Sanna:
Halvbakade eller lengräddade kunde vi säga om någon inte var riktigt riktig.
Förnumstigt= klok i eget tycke, självgod
Beskäftiga= fjäskig, inställsam
Imposanta= storslagna, pampig eller respektingivande
Bleksiktig= kraftlös, anemisk
Manierat= väluppfostrad och elegant i sitt uppträdande och beteende, jämför gott manér

Staben av Moa Berglöf och Joakim Zander, Wahlström&Widstarnd, 2025
Thriller står det på framsidan men jag skulle nog kalla detta för en spänningsroman.

Julia, journalist med sikte på politiken har gjort lite övertramp och får inte mer skriva om detta ämne på tidningen Aftonposten. Hon är satt lite på undantag. Alfred, hennes sambo, blir headhuntad till jobbet som ny presschef åt stadsministern efter ett lysande framträdande i Aktuellt, där har pratade om vindkraft.
Ja, va fan, han tackar ja, det är liksom lite ”payback” efter alla år han stått bakom Julia. Inga glada miner då detta framförs och när Julia får tips om Stadsministern och lite skumma saker i Bryssel börjar hon gräva i det tysta. Dessvärre krockar detta grävande med Alfreds jobb som presschef och när han ställer frågor om vad som händer, han måste ju veta som presschef, blir han ombedd att inte forska mer i det; vet du inte så kan du ju inte ljuga. Till slut måste de berätta för varandra vad de vet och då blir förhållandet starkare men tryggheten svagare, barnen skickas iväg, Alfred fängslas och Julia övernattar på jobbet.
Makt, privatskolor och politik avslöjas. Vem håller vem bakom ryggen och varför? När sanningen är på väg att sippra ut så tar huvudvittnet livet av sig, eller blev han mördad?

Inte något supernytt tänk bakom hela historien men bra flyt, lite långrandig ibland. En kommentar gillade jag på sid 201: ”Han bor ensam?”…”Han bor själv!”. Stör mig på Julia som i slutet får frågan om hon kan komma till en kolonilott om en timme och prata med en av de mest inblandade. Hon lurar personskyddet som finns för dem och åker givetvis i väg själv…suck!
3:a // Maria E

Gravglänta av Mattias Edvardsson, Forum, 2025

Första delen i serien Brottsplats Söderslätt och vi möter PA Gunni Hilding ganska ny på jobbet och får en jobbig start på utredningsgruppen efter att varit med och hittat 8-årige Robin dödad. Alla i den lilla byn förhörs och Allan pekas ut, nä, han kan det inte vara, det måste vara snusk-Bengt.

Lekkamraterna David och Dennis förhörs på olika sätt och lockas att svara på än det ena och än det andra för och att vara duktiga säger de nästan vad som helst, slutligen erkänner de och pekas ut som förövarna, Gunni är inte lika säker. När så en förhörspsykolog tar med barnen till brottsplatsen och vallar dem där blir Gunni nästan förskräckt på hur denne lägger svaren i barnens mun. Hon vill tillbaka till ordningen igen. Fem år senare hittas en pojke död vid en campingplats, pojken är till det yttre väldigt lik Robin och Gunni befarar det värsta, nu gäller det att leta snabbt, kanske är Robins lillebror i fara. På det privata planer har Gunni ”flytt” från Jehovas, men hennes lillasyster är kvar och det oroar henne djupt.

En bra deckare som liknar fallet där två pojkar skylldes för den tredje pojkens död och först som vuxna har de fått upprättelse. Alldeles för lika…men Edvardsson skriver bra

3:a//