Kategoriarkiv: Okategoriserade

Isbrytare av Kristina Ohlsson, Bokförlaget FORUM, 2021

Andra delen i serien Strindbergdeckare och jag är inte besviken. Allt mer ofta märker jag att handlingen runt själva brottet är precis lika viktig som lösandet av brottet. Vi lär känna än fler människor runt August Strindberg och Maria Martinsson, i Bohuslän, och alla är inte snälla. August secondhandbutik går strålande och han är nyförälskad men Maria är lite med avvaktande. En sjöbod brinner ner till grunden, ägaren, Axel, hittas död i sitt hus några dagar senare och där hittar man spår av ett barn. Ola är också nyförälskad, även han i August, men Ola får annat att tänka på då hans syster flyttar hem med barnen, och han inte kan förstå varför och alla hennes lögner. Olas syster Patricia är missbrukare precis som pappan medan mamman förnekar allt. Ola blir vansinnig och försöker hjälpa barnen undan all misär och tar dem hem till sig. August har fått in en låda till affären av den nyss avlidna Axel med saker som verkar underliga, varför två stora stenar i lådan. Allt lämnas till polisen som sedan överlämnas till Axels son. Nu börjar det verkliga detektivarbetet; hur hänger allt ihop och vem sitter på sanningen och varför är det så hemligt vem som låg med vem för 40 år sedan??

August vill att Maria stannar till morgnarna, medan Maria tycker att förhållandet skall hållas hemligt ett tag till, som om det skulle gå? Hillevi, Patricias dotter på snart 14 år, tvingas vara vuxen och ta hand om allt hemma, mamma och lillebror och när han en dag tystnar pratar hon med Ola. Något måste göras. Marias ex sitter häktad men lyckas på något sätt hota både henne och August per telefon samt att rymma…nu blir hoten verkliga och vem skall man lite på, byns självutnämnde sheriff?

Denna håller måttet som uppföljare, trots sina 550 sidor känns den lättläst och Ohlssons språk flyter på fint då hon lyckas blanda in en lite romantisk picknick på isen i skärgården i ett av Augusts försök att berätta att han älskar Maria, eller en frukost på balkongen. Isbrytare är ingen båt denna gång utan något man vill hitta eller vara för att öppna upp i förhållandet.

Klar 4:a // Maria E

Återvändaren av Anders Sundkvist, Modernista, 2022

På framsidan står det: Nominerad: Svenska deckarakademin- Bästa debut
På baksidan läser jag: ”Sensommaren 1983 hittas en pojke död i Luleälven. Trettonårige Johnny Fachs har drunknat, bara dagar innan han skulle börjat åttan, och mycket talar för att han tagit livet av sig. Nästan tjugofem år senare återvänder polisen Erik Borg till sin hemstad för att närvara vid en begravning. Besöket väcker minnen från uppväxten och efter ceremonin ber Borgs gamle klasslärare om ett samtal – ett samtal om Johnny och om vad som egentligen hände den där augustidagen för länge sedan”. Borg som sedan länge jobbar i Stockholm vid polisen där, tar några dagar ledigt och åker ”hem” till Luleå och börjar nysta i fallet, det känns extra angeläget då den gamle klassläraren hunnit avlida i cancer innan Erik fick prata med honom. Utredningen för honom tillbaka till den egna skoltiden och till högstadiets obs-klass. Till sin häpnad inser Erik att bara två av de fem eleverna fortfarande är i livet: den ene avtjänar ett fängelsestraff på Hall, den andre är inlagd på ett behandlingshem. Obs-majjen är dock kvar i livet.
När Erik gräver djupare i det förflutna tvingas han konfrontera både egna och andras oförrätter. Hur länge kan man tänka: Vi var bara barn, vi förstod inte men vi visste många gånger vad som skedde. Men inte allt och någon gjorde sitt bästa för att dölja en hemlighet som kom att förstöra fem unga pojkars liv innan de ens blivit vuxna.

Luleå i centrum och det är bra, bra språk och bra beskrivet från skoltiden och exakt vad man inte såg eller talade om. Familjetragedier och elände som barn visste men inte visste hur man skulle göra.
Bra skit, 4:a // Maria E

ANDERS SUNDKVIST är född 1959, uppvuxen i Arvidsjaur och Luleå, och sedan 1987 bosatt i Stockholm. Han arbetar som journalist och redaktör på SVT Nyheter. Kriminalromanen Återvändaren är hans debut.

Det svarta havet av Stina Nilsson, Bonnier Carlsen, 2022

Detta är den tredje och sista delen om en värld vi inte längre känner igen och barnen inte känner då de aldrig upplevt den innan. Nu är de tillsammans alla fem, Liv, Frida, Hanis, Jeri och Trollet och så jycken Monster. De följer Jeri som har en bild av hur stan är och där allt kommer att bli bra, bara de kommer dit. Men stan är bara död och Geigermätaren knäpper hela tiden…De övernattar i ett rum som beskrivs som en tvåa högt uppe i höghuset. De ser ett ljus vid marken och förstår att de inte är ensamma och försöker söka kontakt men blir istället inlåsta. Det visar sig vara ett annat av de överlevande barnen och efter viss tvekan tar hon dem med till ”sitt” ställe- Palatset. Det visar sig att barnen där lever i överflöd av mat sedan stadens bunker rasat och nästan alla där i dog. De överlevande ”bunkerbarnen” bor nu i misär på en ö intill och får mat med jämna mellanrum av palatsbarnen. Tills isen fryser tidigare och blir tjockare än tidigare år, man kan nu gå mellan ställena och krig om mat gör att hela palatset brinner ner.

Spännande fortsättning på de tidigare böckerna, Det svarta regnet och Den svarta staden. Här blir det mer tydligt hur man valt att tro på vissas ord men inte på andras. Hur kan detta jämnas ut så alla kan leva tillsammans? Kan de de? Frida blir sämre och sämre och när Liv börjar hosta svart slem och få fläckar vill hon inte stanna kvar. De ger sig av…inget kan bli värre.

Jag gillar böckerna och dess språk de ger verkligen en känsla av att allt är glömt då ingen vuxen finns att berätta om hur det var eller varför det blev som det blev och så kanske det är och vems sanning kommer vi att välja att tro på?

Klar 4:a // Maria E

Underjorden av Emma Johansson, OPAL, 2021
Detta är första delen i serien ”Den gamla kyrkogården” och vi möter Iris som bor där med sin mormor i ett mausoleum. Mormor är död men för Iris är hon och alla andra på kyrkogården levande.

Självklart vet hon det så när det är dags för samtal på skolan är det morbror Rick som följer, mamman är borta. Nu skall kommunen riva kyrkogården och flytta alla gravar till andra kyrkogårdar, det måste stoppas. Iris mormor vakar över porten till Helvetet och den får inte öppnas. Iris mamma sitter på en viktig del och hon måste hittas nu. Iris klasskompis Hanna, som är en liten översittare, följer efter Iris en dag och får nys på Iris hemlighet och när Iris blir arg och använder sin kraft blir Hanna indragen i kampen mot underjorden oavsett vilja eller ej.
Detta fick mig att tänka på Kairo och en kyrkogård där guiden berättade att det bodde flera 1000 personer i olika mausoleum, de flyttar ut när begravningen är sen flyttar de tillbaka.
Det är lite lurigt att hänga med i början men det klarnar efterhand, då det finns förtrollningar som löses. Lättläst och bra språk men hade nog velat lära känna Hanna mer också, kommer de träffa henne pappa med vid tillfälle, två till böcker finns i serien. Passar bra från 10 år
3:a // Maria E

Häng city av Mikael Yvesand, Polaris, 2022.
Sommaren 1999 och det händer mellan sexan och sjuan och pojkbarndomen beskrivs målande, kanske till och med självupplevd, av en vuxen, det märker jag på de ord som används i beskrivningarna. Dessa ord skulle aldrig en 12-åring reflektera över, tror jag. Ex polyuretanhjul och polyesternät. Jag har svårt att ta till mig att dessa ungar är 12 år. Oaktat det är det en ganska tragikomisk berättelse om tre grabbar som bygger en ”koja” bakom vårdcentralen och döper den till Häng City. Jaget (tycker mig inte komma ihåg något namn) är ensam hemma, syrran har flyttat och farsan är utomlands. Tillsammans med Davve och Jocke hänger han runt i Luleå och gör en hel del oigenomtänkta saker. Jocke som dessutom är sjukligt rädd för att få AIDS. Samtidigt sker ett fasansfullt brott i kvarteret, en hel familj utplånas, och delar av polisarbetet beskrivs.
Grabbarna snattar och förstör men inser att de kunnat stöta på mördaren när som helst men att just de skulle drabbas, reflekterar de inte över, inte heller varför just ”Duckens” familj gick åt, det får jag som läsare heller aldrig reda på och så kanske det var, ingen vet?
-Kan man inte få aids om man pissar i en pöl med aidsblod?
-Men näe.
-Vadå, varför får man det om man knullar då?
-Men tror du aids simmar uppför pisstrålen in i kuken?
-Säkert…så man måste hugga av sig picken en sekund efter så det inte hinner sprida sig, hur skulle man annars få det? Det åker ju aids in i pisshålet.

Underbara repliker där ingen är riktigt säker på hur det fungerar, egentligen, men inte heller vill riskera något.
Nja, Luleåbeskrivningar till trots är nog detta en bok ämnad för killar. Kan tänka mig att replikerna var liknande bland dem som är födda i slutet av 80-talet.
2:a // Maria E

Stormvakt av Kristina Ohlsson, Forum, 2021

En ”Strindbergdeckare” och den första i serien. Vi möter just Strindberg med förnamnet August till mångas förvåning. Han har gett upp livet i Stockholm och vill börja om på nytt och det på västkusten, där han köper en fd begravningsentreprenösrsfastighet med likbil inkluderad. Senare visar det sig även innehålla lik…Vi möter polisen Maria Martinsson som lever i ett destruktivt förhållande där hennes make kontrollerar och slår. Maria vet exakt vad hon borde göra, men gör det inte. Dessa är huvudfigurerna. Brottet är ett en kvinna i 40-års åldern, Agnes Fredriksson, försvinner och stor sökinsats drar igång men hon hittas inte och nu börjar ryktet gå om de verkligen tog rätt person för 30 år sedan då en kvinna också försvann, hon hittades dock i källaren, i sitt eget hus, i sin egen frysbox.

Nästan 500 sidor som går snabbt att läsa och det var en trevlig bekantskap att träffa på Ohlsson. Hon delar enkelt upp de korta kapitlen i August, Maria, Isak och Karl, samt Agnes dagbok så det hela är en pusseldeckare där pusselbitarna leder tillbaka 30 år i tiden. Jag upplever västkusten som grå, regnig och inte alls välkomnande i Ohlssons beskrivningar men det är väl så det är. Personbeskrivningarna är däremot jättebra, både Agnes och Maria lever i förhållanden de inte kan ta sig ur och känner sig fångna. Agnes hittar en väg ut, men kanske inte helt PK, Maria får hjälp av en kollega som faktiskt ser och förstår och agerar. Ja, men Strindberg då, jo han skall öppna en second hand affär i byggnaden han köpt och för att träffa folk går han med i en bokcirkel och blir ohjälpligt indragen i mordhistorien då han är en väldigt god lyssnare.

Skall bli kul att läsa nästa bok i serien

4:a // Maria E

Drömmarnas skepp av Johanna Wilson, rabén&sjögren, 2020

Jossans pappa forskade om regalskeppet Vasa, han är död nu. Hur skall Jossan klara sig? Efter sig lämnar pappan en del dokument som leder Jossan till händelsen då skeppet Vasa byggdes. Skeppsbyggarens dotter och snickaren son…pappan säger att Jossan fått sitt namn efter denna flicka.

El lagom gullig historia som aldrig får sitt slut varken nu eller då men den ger en bra inblick i hur byggandet av Vasa skedde och hur lättvindigt ett liv kan spillas och om flickors ringa värde men också om mänsklighet och värme. Säkert fanns det också.

3:a // Maria E

Dikter för unga i urval av Hanna Gerhardsen, Margot Henrikson, Mattias Henrikson och Sandra Fröjd, Ordalaget bokförlag, 2021.

En tröstebok när kärlekens drömmar går i kras, vänner försvinner och verkligheten blir för jobbig. Men också en hoppfull samling om att allt kan gå bra också. 81 nya och gamla dikter av unga och gamla poeter blandas och delges på nytt. Redaktionen berättar att det svåraste var att välja bort dikter. Kapitelindelningen är bäst, nästan en dikt i sig:

Vardagstankar
Jag drabbades av kärlek i går
Ibland gör det ont
Elda under din vrede!
I rörelse
Du går inte ensam
Det är skimmer i molnen och glitter i sjön.

Här finner man sinnesrobönen:
”Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”

Boken borde finnas i alla skolor så man kan läsa högt en dikt varje morgon och sedan börja om på nytt.
3:a // Maria E

Löpa varg av Kerstin Ekman, Albert Bonnier förlag, 2022

Ulf fyller 70 och har precis upplevt en varg. Ulf är pensionerad jägmästare och jaktledare i byn men han känner inte lika för jakten nu som förr. Jaktupplevelsen har mera bytts mot naturupplevelser och när han ser tillbaka på jakten så är det fikapauserna med frun Inga som han minns som trevligast.

Hur skall han berätta att han upplevt varg? Alla hatar varg, för den river fåren. Dö skall de, tycker de flesta i jaktlaget. Krafterna tryter och när jaktkompisen Zenta inte heller orkar blir inget bra.

De unga i jaktlaget vill byta ut honom och de äldre vågar liksom inte säga emot , eller orkar kanske inte de heller. Men till Ulf kommer de ändå när något inte känns rätt och en kamrat hittas slagen av björn, eller när husvagnen brunnit och benrester hittas inuti.

Dagboksanteckningarna från det han började jaga vid 12 års ålder känner han inte riktigt igen, han minns annars nu. Kanske är det lite åldersdemens som visar sig?

Denna bok känns märkligt sann och lite åt Torgny Lindgrens-hållet. Tycker att Ekman ger en fantastisk beskrivning av att förlora sin kraft och att se på livet ur ett annat perspektiv. Dessutom att som kvinna skildra detta genom en man är mycket bra!

4:a // Maria E

Jo, doktorn, det var en sak till… av Viktor Bergendal, Idus förlag, 2022

En allmänläkares vardag, är underrubriken på denna bok som handlar om exakt det. Här följer vi doktor Henrik på en vårdcentral (heter det inte hälsocentral nu?) under en vecka och tar han emot patienter och trauman på ”sin” vårdcentral. Tror nog att det är så här en vanlig vecka på alla vårdcentraler. Livet hemma med IVF och trasig bil kombineras med kollega som väntar barn, praktikant, och ”onödiga” men obligatoriska utbildningsdagar på jobbet.

För en vanlig person, som jag, verkar boken mera vara en rekryteringskatalog för att få mer folk till en VC, det är kul att vara allmänläkare, ingen patient är den andre lik… Det som jag upplevde som återkommande var patienter med KOL. Delas denna bok månntro ut på läkarlinjen?

Något repetitiv och för många och långa patientsamtal, diagnoser med lösningar och här saknar jag Henriks egen vardag, utöver frukost med Malin. Igenkännande är dock den obligatoriska utbildningsdagen som ingen vill ha men som all måste genomlida trots att alla vet att pengarna kunnat användas på bättre sätt. Ledningen borde kanske frågat på golvet vad de vill ha denna utbildningsdag, kan man tycka, likaså alla stödsystem som krånglar.

Kanske en kioskvältare för vårdpersonal…men inget för mig och vilken 58-årig kvinna säger: ”Tack så mycket, käre doktorn!” visserligen botad och diagnostiserad, men ändå.

2:a får den för sista dagen lyfte den// Maria E