Hobbybibliotekarien

Giraffen och pelikanen och jag av Roald Dahl, Tidens förlag, 1987

Ett litet guldkorn jag hittade på loppis. Boken handlar om drömmar som blir sanna och om tre omaka vänner som har ett koncept där alla behövs. I titeln saknas apan som är ett måste i SFPB- Steglösa Fönster Putsar Bolaget, fiffigt va!

Giraffen som är en Girland-giraff är den steglösa stegen, apan är putsaren och pelikanen är hinken och tillsammans flyttar de in i den gamla konfektbutiken bredvid Billy. SFPB är hungriga och har inga jobb. Men så plötsligt får en rik herre med ett jättestort hus med många hundra fönster syn på deras annons och anställer dem. Bara efter några dagar upptäcker han vilket mervärde dessa figurer har, utöver att putsa fönster, och han ger dem ett bra erbjudande.

Boken är fylld med roliga illustrationer av Quentin Blake och är också rolig, lite spännande och full av överraskningar på gränsen till galet. Insprängt i prosan finns verser på rim som de olika djuren sjunger/pratar mellan varven då de är glada. Vilket de verkar vara alltid och bekymmersfria…allt löser sig nog bara man får valnötter, lax och tingeltangelblommor. Och godis förstås.

Vad händer med konfektbutiken? Ja, det får den som läser boken reda på.

4:a  / Maria

Larklight av Philip Reeve, B Wahlströms, 2008

En fantasy berättelse som är oerhört Jules Verne inspirerad men plockar även delar ur Världarnas krig och Star Wars  i en salig blandning. Storyn är förlagd till mitten av 1800-talet och britternas översittarsätt skiner igenom allt. Det är de som är smarta, kan tänka och klä sig rätt, de är normen och de som gör det rätta… Avvikande göre sig icke besvär.  Art och Myrtel, två syskon,  bor i ett hus som heter Larklight. Det ligger på baksidan av månen och är inte så synligt från övriga rymden.  Pappan är vetenskapsman och tycker om att studera olika typer av livsformer, mamman är död. För att de inte skall sväva runt har huset en gravitationsgenerator som stabiliserar livet. Allt är lugnt på så sätt tills en dag då jättespindlar invaderar huset, fångar pappan medan Art och Myrtel lyckas fly i livbåten. Livbåten landar på en plats där det finns ett otal otäcka varelser bla burkmalar. De träffar på rymdpiraten Jack Havock och hans , minst sagt, udda besättning som påminner lite om Jack Sparrows besättning.

Art är bokens berättare och då Myrtel kommer ifrån honom finns det utdrag ur hennes dagbok för att följa henne med. Kärlek då? Jo, men bara ytterst lite. Jack blir kär i Myrtel, fast hon har glasögon vilket förvånar lillebrorsan Art. Ssil, en blå ödla, är en av Jacks besättning. Hon sköter fartygets framfart och även hon är kär i Jack, dock obesvarad.

Brittiska imperiet är det rådande och de har i stort herraväldet över hela världsrymden. På de olika planeterna och månarna bor det olika livsformer, mer eller mindre mänskliga.

Boken är illustrerad och lättläst men skulle tjäna på att ha kortare kapitel. Bilderna skulle man kunnat ta bort och ett bättre resultat med egen fantasi kunde skapats.  Rek: 10-15 år

3:a  / Maria E

Starcross av Philip Reeve, B Wahlströms, 2009

Efter förra äventyret behöver Larklight en grundlig renovering. Det är hantverkare och oljud överallt och just då kommer en inbjudan att besöka Starcross, ett exklusivt hotell i det exotiska asteroidbältet kring Mars. Vi är nu på mitten av 1800-talet.

Väl där är det något som inte är riktigt ok. Myrtel är sur för att Jack inte svarar på hennes brev och hela tiden är det som om någon vill sälja hattar till dem. Hattarna är dock inte vad de verkar vara och Starcross flyttar sig ständigt mellan olika tider i tunna tidsprickor som verkar framkallas av en maskin i källaren och vid närmare undersökning av den är det hopbyggda delar av gravitationsgeneratorn som lovades att skrotas då den plockades bort från Larklight. Tidsprickan har fått Jack att hamna på samma ställe men det har andra också gjort.

Äventyren är lättsamma och denna gång gör de en snabbvisit i framtiden, till ”slutet”. Alla från förra boken är med och de börjar kännas bekväma att läsa om. Blandningen mellan ”Pirates of the Carribean”och ”Star Wars” finns där, med illustrationer som för en tillbaka till böcker av Jules Verne  (viken lätt hade kunnat skriva dessa böcker)

Det är fortfarande Art som berättar och Myrtel som tar vid då de är separerade. Storyn fungerar bra och det är inte alls konstigt att de kan andas i rymden…    rek. 10-15 år

Stark 3:a denna gång  / Maria E

Eskort av Christina Wahldén, Tiden, 2003.

Ebba går andra året på gymnasiet, hon är smart och klarar skolan bra. Hon bor i ett radhus utanför Stockholm med sin mamma, hennes nya kille och två småsyskon. Det är en fin skola Ebba går på förstår man då de flesta som går där kommer ifrån fina och rika familjer. Där går Jossan som blir Ebbas ”bästis”. Jossan har allt, pengar, villa på landet, alltid nya märkeskläder och dessutom ett hus utanför Cannes. Allt det som Ebba vill ha, men hur skall man få det med en morsa som jobbar på posten? En löpsedel lockar Ebba till att starta en hemsida där hon filmar sig själv och låter sig eskorteras mot betalning. Hur enkla stålar som helst!! ”Se men inte röra” är hennes motto. Men faktiskt strömmar pengarna in och bara genom besöken på hemsidan kommer det tusentals kronor och än mer då hon går på middagar. Pengarna shoppar hon upp, kläder, smink, gym-kort och skor, det finns inga gränser… Ebba blir uppspelt av uppmärksamheten och dras in i en snabbare spiral.

Men visst finns det gränser… Sommaren före trean kommer att sluta abrupt och när en av kunderna visar sig vara Jossans farsa blir det inte lika enkelt.

Jossan, som vi inte lär känna lika väl, vill bara vara en vanlig tjej. Inte ha en massa krav på sig för att man heter något särskilt i efternamn.

Boken skildrar väl den frustration man kan känna av att inte kunna köpa den speciella saken man så hett önskar och som andra skulle bli avundsjuk på av att man hade. Men skildrar också tron av att pengar och dyra kläder gör att man blir bättre. Jag tycker om Ebba när non naivt tänker ” är de så dumma får de skylla sig själva”. För det visar sig att även kunderna tänker samma sak fast tvärt om, ”är hon så dum får hon skylla sig själv” Och visst är allt ytligt, hur man ser ut, vilka man umgås med och var man är, istället för vem man är. Tyvärr kan det nog vara många tonåringars vardag.

Författaren är kriminalreporter vid Svenska Dagbladet (var det i alla fall 2003) och har gett ut tre böcker innan denna: Kort kjol- 1998, Cell grön- 2001 och Heder- 2002

3:a / Maria E

Flaskpost från P av Jussi Adler-Olsen, Bra Böcker, 2011

Hu jeda vilken bok. Hur kan så mycket ont komma ur tron på Gud? Flaskpost från P gör ingen bra frikyrkoreklam direkt, snarare tvärt om.

Allt börjar med en upphittad, men bortglömd, flaskpost och en osviklig vilja att tyda dess, sedan länge blekta, innehåll. Inledningsvis syns endast ordet HJÄLP. Sakta men säkert nystar kriminalinspektör Carl Mørck och hans två medhjälpare upp detta och inser att detta, tretton år gamla, meddelande kan kanske hjälpa två nödställda barn idag.

Mardrömmen är ett faktum och har varit det länge och för många. Vi får följa en man som tar sig många skepnader dels under hans tid som barn i en ytterst religiös familj, dels som familjefar med sambo och barn, dels som skoningslös mördare. I den sista rollen är han hämndlysten mot inskränkta godtrogna religiösa likasinnade som hans mor, far och styvfar och planerar samt infiltrerar för att straffa…vem? Parallellt med detta följer vi kriminalinspektör Carl Mørck, Assad och Rose/Yrsa på ”Cold Case” avdelningen i jakten på en kidnappare. Största frågan är varför ingen anmält barnen som saknade och ännu inte vill prata om det, saknas de ännu? Stundtals får man en pulshöjning och liksom inom sig ropar ”ja men skynda då för f-n”

Detta är tredje boken om/med Carl Mørck, men den första översatt till svenska. Man kan förstå avhandlingen att saker hänt i de två förra i och med att Carl har sin fd partner Hardy boende hemma hos sig av någon anledning, lojalitet? Carl själv är till sättet ganska lik Leif GW Perssons Evert Bäckström, lagom blandning av fördomsfull skithög och kärleksfull kollega.  Jag tycker detta var en bra bok fast otäck, vad vet man om sina grannar, egentligen?

4:a   /Maria

Vart ska du gå? Ut  av Kerstin Thorvall, Bonniers, 1969

Boken är skriven för drygt 40 år sedan men känns ändå aktuell. Kjell är 14 år, snart 15, och då är det moped som gäller. Alla har moppe och alla röker, det är den stora skillnaden och så alla namnen förstås. Ingen 14 åring heter väl Kjell, Sven, Lena eller Doris nu för tiden…

Men för fjortonårige Kjelle är livet jobbigt:

• Morsan oroar sig hela tiden, för allt. Och bryr sig. Och snokar i hans rum. Och skämmer bort småbrorsan Stefan. Och inser att maken har en affär.
• Skolan är jobbig och bäste kompisen Svenne blir sammhällsmedveten och börjar läsa böcker om socialism och marxism. Svenne tar med Kjelle på utställningar och Kafé Marx, jobbigt.
• Tjejerna är jobbiga, vem skall man gilla? Doris som han får ligga med och som gillar Kjelle? Lena som han kan prata med som jämställd, fast hon är äldre, kanske 17-18, och aldrig har en chans på?

Kjelle själv är en vanlig tonåring, trött, ömsint, lite hemlig som vet att röka och supa är farligt och har inte heller så mycket till över för sånt, fast han har provat båda. Han har kondomer hemma, utifall att… Men mest är han missförstådd, tycker han själv, och känner ofta för att rymma hemmifrån, samtidigt som han har svårt att uttrycka sig i jobbiga situationer.

Boken är förvånansvärt lättläst och det enda jag hakar upp mig på är ordet pojken. Pojken ersätter namnet Kjell då berättaren har ordet i boken. Ex: ”Ovänskapen mellan pojken och Limpan är gammal och gedigen. Den började för några år sedan när pojken hade längst hår i klassen.” Det känns kliniskt och avståndstagande med ”pojken” och jag har inte sett den skrivelsen i någon annan bok.

Svag 3:a  / Maria

Respekt– En sexbok för killar av Inti Chavez Perez, Alfabeta, 2010

Äntligen!- Denna bok saknas nog i de flesta tonårskillars bokhylla, ändå är den superviktig. Varför? Jo, många tjejer läser kärleksromaner och med det menar jag allt ifrån ”hålla handen”-böcker till ”Grottbjörnens folk”-böcker och kan då ta del av kärlek och sex på olika sätt, oftast på ett romantisk sätt. Många killar läser” Sune och Bert”- böckerna men går inte över till kärleksböcker på samma sätt som tjejer utan fortsätter med ex fantasy och visst finns det kärlek i dessa böcker men inte alls på samma sätt och då går killarna miste om kärleksbitarna och romantiken.

I boken Respekt tar Perez upp detta. Hur skildras sex och kärlek för killar och hur är det egentligen? Hur funkar tjejer, hur visar man respekt och hur är det första gången? Men han tar också upp frågor om utvecklingen av den egna kroppen, är man bög eller strejt och porr.

När jag läser denna bok blir jag glad och samtidigt ledsen. Varför måste man köpa en sådan viktig bok. Den borde delas ut till alla killar på deras 15 –års dag eller då de går i åk 9. Många våldtäkter och andra våldsbrott mot kvinnor skulle då kunna utebli om killarna tog sig tid att läsa boken.

Jag kommer att ge denna bok till min son på hans 14-års dag. Jag hoppas och tror att han kommer att läsa den även om han säger att han inte gör det, för det är en bra och viktig bok.

Perez är som en schysst storebror, står det på baksidan, då jag själv inte haft någon storebror  kan jag inte jämföra men vissa saker pratat man ju inte med föräldrarna om…och då är det bra att ha denna schyssta storebror till hands. Perez har jobbat som sexualupplysare i flera år och har pratat om sex och kärlek med killar i skolor och på ungdomsgårdar i hela Sverige.

Klar 5:a en bok för alla 15-åringar och jag tycker nog att tjejer kan läsa den tillsammans med killar. Kanske på biologi på skolan.

/ Maria

 Spill av Sigrid Combüchen, Norstedts, 2010

En damroman står det på framsidan. Vad är det? Boken har 450 sidor och efter 200 var jag fortfarande frågande…Men jag läser vidare och på något sätt tar jag ställning i boken, för och emot. För Hedda , mot författaren och för Hedwig, underligt va?

Den gamla Hedwig Langmark kontaktar författaren angående en beskrivning av ett kort hon gjort i en tidigare bok och brevväxling, senare mail, börjar. Hedwig invaggas i tron att författaren bor i hennes ”gamla hus” och ber henne beskriva hur huset och omgivningarna ser ut nu. Sigrid vill hellre ta del av Hedwigs berättelser från 30-talet och hur livet var då. Vi får genom författarens brevväxling och egna eftersök lära känna Hedda (Hedwig som ung) och hennes umgänge.  Hedda har tre bröder där även Hedda tilläts ta studenten, men sen då…allt till spillo? Nä, jag tycker inte det och i kombination med den ”gamla” Hedwigs brev förstår vi att hon haft det bra, allt blev kanske inte som tänkt, men det blev på ett annat sätt i stället så spillt var inte hennes liv, långt ifrån.

Jag gillar unga Hedda som, sant eller inte, visar sin sexualitet och överlåter inte det till mannen, ensam.  Hon njuter av det och skaffar till och med ett pessar, fast hon inte är gift. Detta gick nog bara att göra i huvudstaden på den tiden, kan jag tänka, då alla kände alla på landsbygden på gott och ont.

Jag gillar gamla Hedwig som levt i nuet hela tiden. Ältar inte det som varit men förnekat inte heller.

Jag gillar inte författaren som ljuger för Hedwig för att på så sätt få henne att berätta mer om sig själv och livet på 30-talet. Ljuger om att hon bor i Hedwigs gamla hus och sen inte vill träffa Hedwig då hon på ålderns höst, efter över 10 års brevväxling, kommer till Sverige. På den allra sista sida (sid 450) kommer så dödsstöten i form av efterord och gör mig nästan förbannad. Jaha, varför läste jag denna bok då? Påminner starkt om känslan jag hade då jag läst sista raderna i Peter Englund och Kristian Petris bok Jag skall dundra. Lurad liksom…

Slutligen vill jag bara ge beröm till Sigrid Combüchen som skrivit en braroman men som  inte nödvändigtvis är en damroman.

Stark 3:a

Så här på internationella kvinnodagen och tillika fettisdag vill jag visa upp en riktig godbit:  Små flickor och stora av Carin och Stina Wirsén, Bonnier Carlsen, 2004

Detta är inte vad man kan tro, en bilderbok för barn i åldrarna 3-6 år, Långt ifrån.  Texten i boken är till en början på skrivstil och kanske medvetet vuxet. Barnet ser en helt annan berättelse i bilderna.

Boken börjar med att den lilla flickan (dottern), glad och trallande, får veta att klädvalet hon gjort var fel och blir av den stora flickan (mamman) påklädd en helt annan, en mycket bättre klänning… Inga val dottern gör, är rätt val, det borde hon väl förstå?

Återigen en bok där barn och deras val inte respekteras av den vuxne ochdär de  hela tiden osynliggörs.

Den vuxna (mamman) i boken lär man aldrig känna och hon tecknas heller inte fullt ut, kanske för att det är så dottern ser henne. Dottern har heller inget namn i boken, men detta känns underordnat och saknar betydelse.

 Till sist får dottern nog( tack o lov)…bokens text ändrar sig också och blir lättare att läsa, så att även vuxna skall förstå. 

Hur ofta kränker vi vuxna ett barns vilja och önskningar, och tycker att barnen skall se på saken med den vuxnes värderingar?

 Carin Wirsén står för texten och Stina Wirsén för illustrationerna i denna, som jag tycker, lite ovanliga bilderbok.

Samspelet mellan dem är fantastiskt och det här är en bok som är så genomtänkt och läcker i illustration och form att man bara måste ta upp den och titta i den och då går det inte att sluta läsa …

Jag tycker nog att detta mer är en bok för stora flickor än för små. En sagobok för föräldrar som inte får glömma sina barn och som måste lära sig att se dem.

Lyckligt slut… jorå, de ritar en saga tillsammans och kramas för, trots allt, så älskar de varandra.

Klar 4:a / Maria

Mörker, stanna hos mig av Ann-Marie Ljungberg, Alfabeta 2009

Tidigt 40-tal och ww2 pågår för fullt och några tycker att kommunisterna är de dummaste för tillfället och de skall inte få sprida sin propaganda till folket genom tidningen Norrskensflamman. Det måste upphöra. Men hur? Vi får  följa Paul Wilhelmsson, journalist vid Norrbottens-Kuriren och några andra högt uppsatta tjänstemän, militärer och etablerade i Luleå när de smider sina planer mot kommunismens  propaganda. De tänker:  Kanske kan vi få försvaret att rekvirera tryckpressarna för att trycka fälttidningar istället…nä, då trycker de bra tidningen någon annanstans. De tänker vidare: Spränga skiten då? Jo, det var det bästa att göra. Hjulen rullar snabbare…Några ingenjörer värvas och attentatet blir fullbordat. Dessvärre omkommer 5 st personer då pressarna på Norrskensflamman och huset åker i luften tidigt på morgonen den 2 mars 1940.

Ljungberg beskriver ett politiskt klimat i Norrbotten som känns äkta med en doft av alkoholstinna herrar och vadmal. Den kalla färden, på motorcykel, mellan Kemi och Boden i februari ger mig en frostig känsla och då mc-förare Andersson jagar värme i fänrik Rask på en rastplats utmed vägen blir jag glad, tänk att sådana människor finns.  

På 40-talet var det inte valet mellan Aftonbladet eller Expressen som gällde. Norrbottens-Kuriren och Norrländskan var de tidningar man tog ställning till. Och det var verkligen att ta ställning, det var viktiga val och viktigast var att inte välja Norrskensflamman. Boken blandar rättegången och den korta tiden före sprängningen på ett smakfull tätt.  Men jag saknar lite bilden från ”andra sidan”. Ja, hur var det att vara kommunist i Luleå på den tiden? Var det att ständigt vara rädd för sitt liv och hela tiden tänka på vad man sa och till vem.  I början fanns det ett persongalleri som beskrev personerna i boken och här saknar jag ett likadant över de som dog i attentatet. Kunde vara lika förfalskat det, alltså påhittat som det första där man kunnat ta del av vilka som omkom i attentatet.

3: a / Maria E

Bakom ridån av Peter Abrahams, Bonnier Carlsen, 2006

Andra boken om Echo Falls, den första heter Spela död och tredje boken heter I mörka skogen,

Ännu ett mysterium från Echo Falls med Ingrid Levin-Hill i huvudrollen. Ingrid är 13 år och älskar att spela teater. Nu över de Trollkarlen från Oz och Ingrid skall spela Dorothy. Få sin fritid spelar hon fotboll för att hon tycker att det är kul, inte för att vinna som hennes pappa verkar tycka att man skall. Brorsan Ty spelar amerikansk fotboll men är inte tillräckligt stor och stark för detta men då finn det typer som säljer piller och när Ingrid ser att Ty har fullt med finnar på ryggen blir hon misstänksam.  Ingrid är vaken och många små detaljer fastnat hos henne och helt plötsligt en morgon blir hon kidnappad…varför kan man fråga sig. Ingrid lyckas emellertid att fly men har svårt att förklara vad som hänt då ingen riktigt tror på henne.

Ingrid är den stora behållningen i boken, hennes tankar i livet är roliga att ta del av och hon har en förmåga att trassla in sig. Vad skulle hennes idol Sherlock Holmes göra i denna situation är en fråg hon ofta ställer och med framgång strukturerar hon ledtrådar. Vem skall man berätta allt för? Mamma, nä, pappa, nä. Farfar, ja. Farfar är också en stjärna…

Klar 4a -lättsam och trevlig bok med spänning från ca 10 år