Tyskungen

Tyskungen av Camilla Läckberg, Forum, 2007

Efter min förra upplevelse med Läckberg, som var duktigt negativ, blev jag uppmanad att läsa en annan av hennes böcker. Sagt och gjort, det blev Tyskungen. Boken handlar om Erika Falks eget förflutna och familjehemligheter. Allt börjar med att hon hittar en gammal nazistmedalj i sin mors gömmor och letandet efter varför den finns där inleds med ett besök hos en gammal historielärare.

Två dagar efter Erikas besök och frågor hittas läraren död. Upprörd och än mer förbryllad börjar hon läsa sin mammas gamla dagböcker som skrevs på 40-talet under brinnande krig. Erika identifierar en av sim mammas väninnor från den tiden och ställer några frågor. Dessvärre har hon Alzheimers och tror efter ett tag att Erika är sin mamma Elsy. Besöket skapar fler frågor men några dagar senare är även Britta död…nu börjar det skorpa till sig.

Patrik, Erikas man och polis, är pappaledig fast det är svårt att inte bry sig i utredningen och lite fuskar han med att kollegan Anna passar Maja ibland. Parallellt med denna nutid följer vi Elsys dagar under 1945, hennes vänner Erik, Britta, Axel, Frans och hennes stora kärlek Hans. Boken är ok och har en tydlig röd tråd i Erikas jakt på vetskapen varför hennes mor aldrig varit riktigt glad. Jag tycker att boken var ganska dyster och många har levt med ångest länge och egentligen är det inget bra slut i denna bok heller och jag tycker att boken lämnar fler frågetecken än den rätar ut och mycket kan man bara gissa ex:

  • Hur går det för Per och mamman Carina?
  • Hur går det för Patriks ex fru Karin?
  • Vad händer med Kjells relation till sina barn?

Nä, det blir ingen fler Läckberg för min del men denna får en 2:a för den röda tråden som man tydligt kunde se mellan nutid och dåtid. / Maria E

Dårarnas Ö

Dårarnas Ö av Martin Widmark, Bonnier Carlsen, 2007

Detta är Tredje boken om David och Larissa. Det är David som är berättaren i boken och jag gillar honom. Han är kär i Larissa och det känns i honom, utåt är det en puss/kyss eller att hålla handen, hur gulligt som helst men inte sliskigt.

”Dårarnas Ö” är den plats dit man förr sände de psykiskt störda eller bara de annorlunda och sinnesslöa personerna man inte vill veta av så mycket. (När jag var barn undrade man om de bodde på ”Pite55” om man tyckte att de var knäppa) Nå, David och Larissa hittar bron till denna Ö och hittar sedan centralsjukhuset där mycket har skett under 30-40-talet som man ännu idag inte vet om. På ön hittar de gravstenar med två unga flickors namn på och börjar undra varför deras gravar var där och inte på en kyrkogård?

Gamla Anna på urmakeriet har en dockteater som är lite annorlunda och hon kan se sånt som man inte tidigare sett och dessutom spela upp det, mysko, jag vet!

Jättespännande bok, och för de som gillar ”Lasse och Maja” är detta en självklar fortsättningsserie. David och Larissa är jämställda och kompletterar varandra på ett trovärdigt sätt.

4:a   / Maria E

De vandrande städerna

De vandrande STÄDERNA av Philip Reeve, Natur och Kultur, 2006.

”Du är ingen hjälte och jag är inte vacker och vi kommer förmodligen inte att leva lyckliga i alla våra dagar men vi lever och vi är tillsammans, och allt kommer att ordna sig.” Så slutar boken som är något av det märkligaste jag läst på länge och det skulle vara kul att höra vad ungdomar associerar till då de läser denna bok.

Själv tycker jag att det är en blandning av Mad Max-bortom Thunderdome och Dantes Divina comedia. Året är 4000-nånting, alltså långt fram i tiden och man har byggt städerna på hjul/band som jagar andra städer. Det är inga snälla jakter som de större städerna genomför för att bli ännu större och mäktigare. London heter staden där Tom bor. Han är historielärling hos den störste av dem alla, Valentin. Valentin har en dotter som heter Katerine och av en slump träffas de ett kort ögonblick. Detta ögonblicksmöte med Katerine håller Toms mod uppe- att en gång komma tillbaka till London och träffa henne.

London är uppdelat i olika plan där Katerine bor på översta planet och Tom någonstans i mitten och längst ner är planet där fångar arbetar med avfall, mm. Londons borgmästare har storhetsvansinne och vill erövra mer och bygger därför i smyg ett hemligt vapen.

Hester, en svårt sargad flicka med stort hat till Valentin, gör att Toms planer inte blir riktigt som han tänkt.  Detta är en  annorlunda och spännande fantasybok som ändå följer planen:  Hem- uppbrott-äventyr –hem. Varken Tom eller Hester har sina föräldrar kvar i livet och det förenar dem delvis.

Jag ger boken en 4:a och ser fram emot den fristående fortsättningen: Förrädarens Guld

/ Maria E

Ett litet snedsprång

Ett litet snedsprång av Denise Rudberg, Norstedts, 2010

Med ett oerhört gott öga för detaljer blir man liksom indragen i Rudbergs berättelse. Det är Marianne, änka med tre vuxna barn och åklagarsekreterare. Det är Torsten, frånskild med tonårsson och kriminalare och sedan är det Augustin en lillgammal partner till Torsten som kompletterar Torsten, till trots. Tillsammans blir de indragna i en trafikolycka som senare visar sig vara ett mord. Rudbergs beskrivningar av människor och miljöer överstiger mycket som jag läst och det är lätt att förstå och gilla karaktärerna.

Miljön i denna bok är Djursholm, överklass och hemmafruar med män som skall förverkliga sig själv. Alla har ”I-landsproblem” i större eller mindre utsträckning och i just det har jag svårt att känna igen mig. Kriminaldramat varvas med att det läcker ut hemligheter från avdelningen, alkoholiserad kollega, dotter som separerar mm och vardagen är precis lika komplex som i verkligheten.

Som helhet är boken klart läsvärd och jag ser fram emot nästa bok om Torsten Ehn, Marianne Jidhoff och Augustin Madrid.

3:a  / Maria E

Yatzy

Yatzy av Harald Rosenløw Eeg, Kabusa Böcker, 2006

Titel och omslag ger ett ganska vagt (nästan felaktigt) intryck om bokens handling men både tjejen på omslaget och yatzy är något som berör huvudpersonen, Daggi, väldigt mycket.

Daggi kommer till en ny fosterfamilj och möts av kärlek och tillit. I den nya skolan får han en uppgift att filma sista terminen i nian och göra en dokumentär, läraren Anders ger honom stor frihet i ämnet norska. Och så är det Gloria, en lite udda tjej, som  verkar gilla Daggi.

MEN hur lätt är det att leva med kärlek och tillit när man är van vid motsatsen? Daggi har mörka hemligheter och ser ”spöken”, han tar lätt på sig skulden för sådant som går fel, det är liksom lättare att ta på sig mer skuld än för lite, tycker han. ”Lillebror” Gustav tycker att Daggi är fantastisk fast han ändrar reglerna i Yatzy, fast han ber Gustav dra! Fastän han nästan dödat katten och dränkt honom så vill han ändå att Daggi skall stanna. Sakta rämnar Daggis, ganska hårda, fasad.

Jag ser det mesta genom Daggis ögon och genom kameran och blir mellan varven uppdaterad på vad som hänt hos förra fosterfamiljen. Boken är lätt att läsa men inte lättläst. Ibland känns texten lite för vuxen och jag saknar det ungdomliga ”pirret” när man märker att man är kär fast den andra inte vet och man bara blir glad av att den personen kommer och ledsen då den inte kommer. Daggi börjar sakta men säkert förstå att allt inte är hans fel och att man faktiskt kan ha både otur och tur utan att kärleken  och tilliten tar slut.

Yatzy då? Jo, livet är liksom Yatzy, oförutsägbart. Man kan inte försöka förlora eller vinna för det är ändå tur hur tärningarna visar och ofta vill Daggi förlora mot Gustav för att vara snäll, men tärningarna vill annat.

3:a   / Maria E

Taynikma

Taynikma del 1-10 av Jan Kjær och Merlin P Mann, Raben & Sjögren

Aktion-manga! Detta är en blandning av Pokémon, Bionicle och Vargbröder. En märklig blandning som faktiskt fungerar ganska bra. I landet Tayklanien som är rikt på naturresurser av alla det slag finns det fyra klaner som börjar bråka och detta leder till krig. Allt detta skedde för 100 år sedan och sedan dess är det den mäktiga furstinnan som regerar.

Nu vill de fyra klanerna ändra på det och döda väktarna, det är vad böckerna handlar om.

Alla klaner har egna gudar och egna krafter

  • Solklanen har Sarina, 16år, och deras främsta lärling. Luana är hennes mäster.
  • Månklanen har Koto, 14år, tjuvlärling med skuggkraft, Gecko är hans mäster.
  • Flodklanen har Artan, 13år, Largo är hans mäster.
  • Bergklanen har Monto, 16år, krigare.

Böckerna är lätta att läsa och har två-fyra bilder på varje uppslag. Man skulle kunna säga att det är skönlitterär manga. Det är ca tre kapitel /bok och sammanlagt 10 böcker i serien. Det tog ett tag, för mig, att hitta rytmen i läsningen och trots att varje bok har ca 45 sidor berättelse är det inget man skummar igenom.  Serierutorna är välgjorda och färgglada och är ett plus i storyn. I slutet av varje bok finns en kort ”teckna Manga skola”. Rekommenderas från 10 år.

3:a får serien / Maria E

Nyckelbarnen

Nyckelbarnen av Sara Kaderfors, Bonnier Carlsen, 2010

 Att vara 11 år, snart 12 måste vara frustrerande många gånger. Varför lyssnar ingen på vad vi säger? Frågar sig barnen ofta. Vad gör man efter skolan då fritids har stängt och mamma jobbar till kl sju och pappa är bortrest? Plötsligt befinner sig Siri och tre av hennes kamrater i ett vacuum mellan skoltid och hemma. Ingen verkar ha koll. Siri blir kompis med Linn och Leo som bor i samma trapphus och tillsammans med Nizar, också från klassen hittar de på en massa… Mest går det ut på att göra livet surt för Maggan, läraren som gör varje dag till ett helvete för Leo och rektorn som inte tar tag i detta fast barnen pratar med rektor och kurator och föräldrar blir det ingen skillnad. Surt!

Parallellt med skolans bekymmer har alla familjer en hemlig ”agenda” där barnen inte har full insikt, inte hos varandra och inte hos sig själva.

Siri är en klok tjej som ser orättvisor och vågar ta ställning, hon påminner lite om Saga i ”Tusen gånger starkare”. Tveksamt följer hon med men känner också att det är fel många gånger, men ändå spännande.  Jag tycker att detta är en bra bok om hur det kan vara i en 5:e klass och vinklat från barnens perspektiv. Boken visar också på hur mycket barn observerar utan att veta vad de ser och hur de sedan reagerar då orden inte passar ihop med vad de sett.

Sensmoralen: Tala alltid sanning, då behöver man inte komma ihåg vilka lögner man sagt till vem.

Passar 10-15 år

3:a   / Maria

Norrlands svårmod

Norrlands svårmod av Therése Söderlind, W&W, 2010

I byn Ringarkläppen bodde Anna, storebröderna Charlie och Mattias med mamma och Pappa för 16 år sedan. Då tog livet en annan vändning, något hände. Anna var bara sju år och skickades till moster Erika samtidigt som alla andra i hennes familj försvann. Nu är Anna 23 år och livet är allt annat än enkelt, uppväxten hos moster Erika där Anna blev storasyrra var inte heller enkel. Anna träffar ungdomsledaren Petter och inleder ett destruktivt förhållande med honom. Anna bor nu med sin kompis Mirja och det är hon som får Anna att ta tag i sin historia…Vilken är ett svårmod på alla sätt och vis. Lögner och antaganden, kärvhet och undertryckta känslor avlöser varandra då Anna kommer ”hem”.

Jag tycker att Therése Söderlind på ett bra sätt fångat karaktärerna i denna berättelse. Jag kan liksom känna igen många från min egen barndom då jag hälsade på hos farmor och farfar. Tempot är precis lagom långsamt som det skall vara i inlandet. Jag har inte bråttom och läser förnöjt vidare. Söderlind varvar inledningen av boken med Anna 7 år, Anna 13 år och med Anna 23 år och det känns helt naturligt som att man är i huvet på Anna. En mycket stark och bra läsupplevelse utan en massa blodiga lik och psykotiska mördare och feta kriminalare; alla dessa lyser med sin frånvaro och det tackar jag för.

”Jag skall aldrig bli som morsan” eller ”jag skall aldrig göra som morsan” är två meningar man kan undra över medan man kämpar med varför man kämpar, jag är ju redan som min morsa i många stycken men jag är medveten om det och kan välja bort det jag ogillar, Anna visste inte…

Klar 4:a   / Maria E

Lillmus 2 & 3

Lillmus, vår hjältinna av Jennifer och Matthew Holm, Damm förlag, 2007

Detta är bok nummer två och lika bra som ettan. För Lillmus är skolan ett nödvändigt ont, ja, lektionerna känns som att sitta i fängelse och idrott skall vi inte bara tala om. Lillmus har haft feber, ont i svansen, glömt skorna mm för att slippa, men nu är det spökboll på schemat och alla måste vara med ”för det ingår i kursplanen och det kommer att synas i betyget!” säger idrottsläraren.

Lillmus bäste vän Vilmer tränar henne att bli bättre i spökboll men allt är katastrof. Å, tänk om det kunde bli jordbävning så skolan faller i en grop eller en meteor som krossar skolan, tänker Lillmus men sakta kommer så dagen med Spökboll och med vetskap om detta skriver Lillmus ett testamente för detta kan aldrig gå bra…eller?

Underbara teckningar och finurliga fantasier, Lillmus är min hjältinna igen och på något sätt är hon lik Kalle i ”Kalle&Hobbe”.

Klar 4:a   / Maria E

Lillmus, strandbruden av Jennifer och Matthew Holm, B Wahlströms, 2008

Detta är bok nummer tre och Lillmus drömmer om den perfekta vågen och att kunna surfa på sommarlovet. Skolan har aldrig varit så bra som denna sista dag före sommarlovet och sista lektionen går som i en dröm…

Del av semestern skall vara på stranden och bilresan dit är låååång, men belöningen är surfing, solning och snorkling och precis som på sista lektionen finns det småfisk, sjögräs, korall, sjöstjärna, blåmussla och haj…aj,aj, Lillmus får bråttom upp. Vad skall man göra? Lek med Lillpip! Det visar sig vara ganska kul att leka med lillebror, fast ändå inte och när Lillmus tycker att det inte finns någon hon kan leka med blir Lillpip sårad och ledsen och rymmer.

Jättekul bok, igen, men med lite mer tanke bakom. Även om Lillmus är liten är hon Lillpips stora idol.

Klar 4:a   / Maria E

Bögslungan

Bögslungan av Per Alexandersson, LL-förlaget, 2008

Känslosamt skriven bok om identitetssökande ungdomar som om några dagar skall gå ut nian. Det värsta som kan hända måste vara att upptäcka att man är bög eller att omgivningen upptäcker det först eller…  Vad vet man egentligen om man inte provat först?

Max har aldrig haft någon tjej, Johan har haft många fast inte så länge mest ”knullar han runt” som Max uttrycker sig. Max och Johan är kompisar sedan länge men väldigt olika till sättet och nu i slutet av nian är det viktigt att göra allt rätt så att man inte blir mobbad. Veckan före skolavslutningen får Niklas ett skåp bredvid Max för att hans förra har slagits sönder av Rikard som leder ”gänget” som mobbar och trakasserar honom för att han är ”skolans bög”…

Max vill gärna hjälpa Niklas men vågar inte och när Anna vill vara med honom blir han glad. Men varför får han inte stånd när Anna hånglar med honom. Anna blir sur och kallar honom onormal ”alla jag hånglat med har blivit hårda” och så drar hon. Är han bög??? Niklas hemsöker Max i drömmar och i tanken och mitt i allt detta finns djupare men inte så detaljerat skildrat, en alkoholistmamma, en otrogen pappa, barn som skär sig och ungdomsfylla.

Boken lämnar många frågor obesvarade… kanske är detta en bra bok att diskutera i klassen på tjej/kille tid.

– Är det ok att ligga med en tjej i sjuan som är kär i en fast man själv inte bryr sig?

– Tror tjejer att killar alltid får stånd så fort man hånglas lite?

– Vad gör man när mamma dricker för mycket?

– Hur många tjejer får man ha samtidigt?

– Är det ok att trakassera en kille bara för att han är bög?

– Hur vet man om man gillar killar eller tjejer?

Bögslunga, vad är det? Jo, en handledsväska.

Boken är liten, lättläst och bara 136 sidor men skulle tjänat på att ha något mer fylliga beskrivningar. Men den är bra och både killar och tjejer kan med stor behållning läsa denna bok.

Från 14 år.

Klar 4:a  / Maria E