Kategoriarkiv: Okategoriserade

Stanna hos mig, älskade

Stanna hos mig 001

Stanna hos mig, älskade av Hilma Winterdahl, Svenska Journalens förlag, 1963

Mycket har jag läst genom tiderna, men aldrig något så här religiöst, nästan bibliskt. Inte med ett ord beskrivs boken som frälsningslitteratur, men det är den. Kort om handlingen: Vasti och Olaus växer upp tillsammans och så småningom förlovar de sig. Olaus som är greve åker och utbildar sig, träffar en kvinna med samma intellekt och försummar Vasti, som sticker och tycker Olaus kan dra till sin nya kvinna. Olaus blir olycklig, för han menade ju inget, och drar utomlands sedan mamman dött. Vasti som är sjuksköterska möter åter honom på hans dödsbädd, kärleken finns kvar, och de gifter sig innan han dör. Hon får ärva hela godset. Vastis brorsdotter är förlamad och livet tycks orättvist men en ny läkare på sjukhuset ser henne och känner sorg. Då hör flickan en röst som säger ”spring och trösta honom” och så kunde hon gå. Alla blir frälsta, alla ber till Gud, alla har en förtröstan till Gud och Gud nämns ibland upp till sex gånger på samma sida.

Om man bara tror på Gud och ber kommer han lösa alla bekymmer och svara på bönen på sitt sätt och alla som dör har ett gudomligt sken av lycka kring sig. På baksidan av boken står det: ” Ni kommer att läsa den med gripenhet, med intresse, med spänning som ibland stegras till dramatik” Ingenstans står det att jag skall bli religiöst hjärntvättad, inte bra…

1:a Dålig bok med alldeles för mycket Gud. // Maria E

Röd dimma

Röd dimma 001

Röd Dimma av Patricia Cornwell, Norstedts, 2014

Detta är kanske den 20:e boken om rättsläkaren Kay Scarpetta. Jag har med stor behållning läst de 15 första men denna var alldeles för komplicerad och intrigiserad. En av Kays tidigare chefer hittas mördad och då hon försöker reda ut varför hamnar hon på ett kvinnofängelse i Georgia för att förhöra en dömd kvinna om hennes dotter, men alla är skumma på fängelset. Kay gå liksom i cirklar och ibland finner hon sig själv misstänkt för mordet. Marino och brorsdottern Lucy är med och allt länkas ihop med ett bestialiskt mord på en familj, det verkar hänga ihop, men hur och vad är det som inte syns?

Jag gillar dessa böcker och på det sätt de är skrivna och jag gillar Kay Scarpetta. MEN denna gång blev det så komplext och om man måste titta tillbaka för att läsa om det man redan läst för att förstå vad som menas, då är det tungt. Det tog mig över två veckor att läsa denna bok för jag hittade aldrig rytmen.

2:a // Maria E

Wendigons förbannelse

Wendigons förbannelse 001

Wendigons förbannelse av Rick Yancey, Modernista, 2016

Andra boken om Monstrumologen Pellinore Warthrop och hans hjälpande hand Will Henry. Författaren har redigerat band 4 och 5 av Will Henrys anteckningsböcker. En före detta förälskelse till Warthrop kommer en kväll och ber om hjälp. Hennes man har försvunnit i jakten på att hitta Wendigon i västra Kanada. Will Henry har aldrig sett en så perfekt kvinna (han saknar ord för det vackra, då han bara sett monster) och blir nyfiken på henne. Hastigt bestämmer de sig för att resa och hämta hem mannen, John Chanler. Det blir en strapatsrik resa med många umbäranden och nära-döden-upplevelser. Varför göra detta? Jo, John har en gång räddat Pellinore från att drunkna (eller ta sitt liv, ingen säger säkert) så han känner att han vill återgälda detta. John hittas i ett förfärligt skick och trots alla varningar så tas han med hem. Men hittade han Wendingon och har han drabbats av outiko? Svammel, tycker Pellinore, han är sjuk och skall in på sjukhus. Väl där utbryter panik då John dödar folk och rymmer. Monstrumologerna samlas.

Will Henry stöter på en av monstrumologernas dotter som är två år äldre än han själv och upplever det både skrämmande och spännande att prata med en flicka. Han låter sig luras ner i en källare och attackeras av ett otäckt djur som nästan dödar honom. En av effekterna av bettet är att livet förlängs…Lilly kommer han nog att träffa senare, det verkar upplagt för detta.

”Jag är skeptisk”, är något Warthrop skulle kunna ha sagt på den tiden, för inte tror han på onda andar, spöken, monster mm. Det finn självklart en förklaring till det som sker. Sjukdom orsakad av något man ätit eller blivit biten av och det går att bota. Tyvärr når Warthrop inte alltid sitt mål att undersöka och bota ”monstret” innan andra mer vidskepliga personer dödat ”spöket”. Precis som i första boken så tar det lite tid att hitta rytmen, och det är bra, då läser man inte för fort och texten sjunker bättre in. Will Henry är en fantastisk 12-13 åring, vilka iakttagelser han gör, både vad gäller professorns kärleksliv och sin egen krock med Lilly. Jag gillar dessa böcker. En annan bra bok om monster är Cirkoli av Patrik Stigsson

3:a // Maria E

Persepolis och Ondskans axelmakter

Persepolis av Marjane Satrapi, Galago, 2015

Jag trodde att USA var dubbelmoralens högsäte, tills jag läst Satrapis bok Persepolis och ser nu att det är nog Iran som toppar listan över dubbelmoral. Marjane Satrapis är 10 år, lever i Teheran när den islamistiska revolutionen, 1980, kräver att de måste bära slöja i skolan och inte längre får gå i blandade klasser, det förstår hon inte… Hennes berättelse innehåller både allvar och humor. Här skildras människor i all sin mänsklighet, men också i sin grymhet. V får följa henne i Europa dit föräldrarna skickar henne då hon är 14 år, och det händer mycket med en ung flicka mellan 14 och 18 år. Sedan flyttar hon tillbaka till Iran för att slutligen flytta till Frankrike, där hon fortfarande bor.

Jag gillade denna tecknade bok jättemycket som trots sina enkla bilder tydliggör allt väldigt väl. Männens syn på kvinnor, kvinnorna bakom slöjorna och mycket mer som jag trodde inte alls fanns i Iran, typ spritfester.

Tillsammans med denna bok har jag läst:

Ondskans axelmakter av Caroline Salzinger, DN Bokförlag, 2007

Underrubriken är: Vardag och vansinne i världens mest stängda länder…och här berättar Salzinger om de gånger hon varit i Nordkorea, Iran, Irak, Syrien, Libyen och Kuba. Nordkoreadelen är helt i linje med Flykten från läger 14 och jag tänker: Hur kan detta få fortsätta? Det är ju som en teater där folket är statister i ledarens regi. Hennes övervakare måste alltid vara två, för att kunna övervaka varandra.

Irandelen är helt i linje med Satrapis bok och inte mindre skrämmande för det. Besöket i Irak är inte mycket bättre, spioner som spionerar på anställda vid olika arbetsplatser och sedan blir spionerade på själv, ingen kunde man lita på. Efter störtningen av Saddam Hussein har en del blivit bättre annat bara ombytta roller. En Rektor vid en skola berättar om en av Saddams spioner som faktiskt jobbar kvar och säger: Behandlar vi henne väl kommer hon lida mycket mer för vad hon gjorde mot oss under Saddam Husseins tid. Salzinger är utrikeskorrespondent och har med ett personligt och humoristiskt vittnesmål berättat om hur det är att vara kvinna i en mansdominerad yrkesgrupp, i världens mest slutna och farliga länder, ofta bor ”korrarna” på samma hotell och kan hjälpa varandra.

Tuff kvinna! Jag skulle aldrig tänka mig att åka till dessa länder och det är bra att hon skriver så öppet och det som förvånar mig mest är att makthavarna ids hålla på, då det i de flesta länder pågår en massa ”västerländsk liv” bakom kulisserna, Nordkorea undantaget tror jag, bland folket i allmänhet. Men det är väl pengar och makt som driver dem kan jag tänka, för ledarna svälter inte eller lever på gatan.

Bägge böckerna får 4:or // Maria E

Heroine

Heroine av Mons Kallentoft &Markus Lutteman, Bookmark, 2017

Fjärde boken i Herkulesserien som handlar om Zack Herry, en polis med lite för tunn censurdel. Boken utspelar sig från söndagen den 18 september kl 20:13 till tisdagen den 20 september kl 00:32 och det går i ett rasande tempo, kapitlen är korta och även läsandet går i ett rasande tempo. (Här antar jag att detta inte är en litterär bok utan en kommersiell bok, skriven för att säljas till många och förhoppningsvis också läsas av många). Mera är död och Zack och Hebe dras mer och mer till varandra, kollegan Deniz har precis kommit tillbaka efter skadan som hon ådrog sig i förra boken.

På nätet sprids en film där man ser en svårt misshandlad och blödande kvinna, det visar sig vara en kvinna Zack känner sedan tidigare, och nu skall hon räddas. Heroine, kallas hon för det heroiska arbete hon bedriver för människorna i en av de värsta stadsdelarna. Bostadsområdet där hon finns i är mera känt som ”Helvetet på jorden” och det är krigsliknande situationer som råder där. Man mördar, våldtar, spränger polisbilar med pansarskott, flera olika gäng gör anspråk på olika lokaler och drogförsäljning och alla skyller på alla. 12-åringar bär vapen och vaktar infarter åt olika gäng för en mobil eller en krokodil (fulheroin). Zack möter Meras mördare…och varför kommer Olympias namn upp allt oftare? Vem är mamma till Zack? Det som vi läsare har förstått länge, får Zack veta på sista sidan i denna bok.

”Ensamma polis-grejen” finns fortfarande, då Zack inte väntar in kollegan Deniz eller ser till att telefonen är laddad. Lite för mycket blod och våld och om bara hälften av vad Kallentoft berättar är i paritet med sanningen, är det förjävligt. Visst har jag sett bilder från olika stadsdelar där bilar brinner och barn(unga tonåringar) kastar stenar och där ambulans inte åker in utan polisskydd. Men att man placerar ut bomber och hänger upp avrättade personer på staket, är något jag hoppas inte inträffat. Att Zack har problem vet vi läsare, men denna gång är det inte droger utan hur mycket hat han har i sig och att han nästa slår ihjäl en 12-åring som av olika anledningar spelar med i vuxenspelet trots sina unga år.

3:a, men lite svag // Maria E

Vitormen- PAX 8

Vitormen 001

Vitormen av Åsa Larsson & Ingela Korsell med bilder av Henrik Jonsson, Bonnier Carlsen, 2017

Åttonde delen i serien PAX och inget har blivit sämre. Spänning hela tiden! Denna gång är de på självaste julaftonen allt händer och det i ett rasande tempo. Iris är tillfångatagen av Maggan Migrän och inspärrad på skolsystermottagningen. Alrik och Viggo och hela familjen Nygren är i pulkabacken och har roligt. Lycke-Marie hatar julafton, men ger sken av att vara lycklig och nu är hon också i pulkabacken med Mini, en flicka hon ofta sitter barnvakt åt. Lycke-Maries kompisar är också där och de gör klart för henne att hon inte är välkommen på festen, då hon aldrig bjuder tillbaka, men det kan hon inte, det går inte. Inte ens mormor kommer denna jul. Plötsligt försvinner Mini, hon liksom sugs ner i jorden. Viggo och Alrik hör Lycke-Maries skrik och strax är de indragna i ännu en otäck historia. Vitormen har tagit Mini. Hur skall hon räddas? Hur skall Iris räddas? Mitt under julklappsutdelningen får pojkarna ett SMS, kanske från mamma, tänker de, men det är från Lycke-Marie. Mini är tillbaka från Vitormen och hade en massa andra saker att berätta…De måste dra!

Stora skillnaden i denna bok är att monstret är snällt denna gång, Jonssons illustrationer, till trots. Återigen tycker jag att mellanspelen, som är korta, är precis lika bra som själva storyn. Julafton och familjetid, för de allra flesta, men inte för Iris, Alrik, Viggo och Lycke-Marie. Tankarna på mamma, finns alltid där hos pojkarna men för Lycke-Marie är det inge bra att ha en mamma som hon har. Här är det liknande i böckerna om Billie. Bra bok att läsa högt ut och många saker att diskutera kring.

4:a // Maria E

Billie- avgång 9:42 till nya livet

Billie- Du är bäst

Stundande natten

stundande natten 001

Stundande natten av Carl-Henning Wijkmark, Norstedts, 2007

Augustpristagare 2007. Tänkte jag skulle ge mig på en litterär bok. Har boken belönats med Augustpris, så borde den väl vara litterär?

Fyra äldre män ligger på samma sjukhussal i väntan på döden. Ganska snart är de tre kvar och funderingar kring samtalen de för är många. Berättaren själv, Hasse, är skådespelare, Börje är en storspelare som spelat bort hela familjen och så är det Harry, uteliggaren som valt att inte vara med. Vad pratar man om? Framtiden finns ju inte för någon av dem, dåtiden är alldeles för olik men sköterskorna är bra, Birgit och Angela. Hasse läser mycket om döden för att förstå vad som komma skall den stundande natten. Besöken uteblir och de som kommer skapar ofta olust, både hos dem själva och medpatienterna. Ta saken i egna händer? Nä, och ju sjukare Hasse blir desto mindre vill han dö och många gånger står läkaren förvånad.

Aldrig har jag läst en sådan bok, 158 sidor litterär text om döden. Jag har läst mängder av vanliga texter, typ deckare men också Nobelpristagare (troligtvis litterära). Boken var inte lätt att läsa men till slut så infinner sig rytmen och sidorna avverkas med njutning. Jag gillade denna bok och Hasse, som inte alltid vet om han drömmer eller är vaken med anledning av morfinet som skall lindra hans smärta.

4:a // Maria E

Som parentes kan nämnas Daniel Sjölins artikel (2017-06-16) om litterära texter jämfört med vanliga texter. Jag har lite svårt för denna uppdelning då det ena inte utesluter det andra. Blir litteraturen för litterär kanske man inte når ut med budskapet alls, för få läser. Blir det för kommersiellt och vanligt blir språket lidande.

Precis som med alltför nyttig mat. Blir maten för nyttig med fullkorn och fibrer blir den träig och torr och man äter inget. Är maten alltid söt och onyttig kommer man att tappa aptiten efter ett tag. Blandning är det bästa.

Läs mer på:  http://www.dn.se/kultur-noje/daniel-sjolin-skicka-kultureliten-till-terapeuten/

 

Under jorden i Villette

Under-jorden-i-villette

Under jorden i Villette av Ingrid Hedström, Alfabeta förlag, 2010

Detta är tredje deckaren om den belgiska staden Villette och den första av Hedström som jag läser. Martine Poriot heter huvudpersonen och hon är undersökningsdomare och gift med Thomas Heger från Sverige. Det hela börjar med en gruvolycka i Villette på 50-talet och en ung man som försovit sig och  av den anledningen missar turen ner i gruvan men som sedan ser en möjlighet att starta på nytt.

I nutid hittas en journalist död i en malmpråm och i hans hand finner man ett tidningsurklipp som leder spåren från Belgien till gruvorten Hanaberget i svenska Bergsslagen.

Parallellt som denna undersökning sker, är maken Thomas hemma i Sverige då hans mormor börjar bli lite dålig och minnet kommer och går men en tavla har försvunnit från hennes vägg och hon tror att hon vet vem som tog den på 50-talet.

Det är lite för många sammanträffanden, trots att världen är liten, men att det synska kommunalrådet som är kompis med Thomas syrra åker ner till Villette och blir dödad av en prickskytt för att hon ville träffa samma person som mannen som hittades död på malmpråmen skulle träffa, var bara too much.

En i övrigt bra deckare att slöläsa en regnig sommarkväll

3:a // Maria E

Hedströms böckerna är:

  1. Lärarinnan i Villette
  2. Flickorna i Villette
  3. Under jorden i Villette
  4. Blodröd måne över Villette
  5. Rekviem i Villette
  6. Svarta korpar över Villette

Synen på killar och tjejer och kön

Georg och Experimentet 001

Experimentet av Harald Nortun, Opal, 2016

Amund och Amanda är tvillingar, på väg till farmor och farfar där de skall vara del av sommatlovet. Du skulle aldrig kunna vara tjej, säger Amanda. Skulle jag visst, svarar Amund. De bestämmer sig för att göra ett experiment med farmor och farfar, de byter plats. Det går galant men när Silje och Stefan kommer fortsätter experimentet och nu blir det lite jobbigt…Amund vill gärna vara med Silje och Amanda blir än mer taggad då Stefan inte tycker att tjejer spelar lika bra fotboll som killar. Så experimentet fortsätter och Amund till och med gillar det, smink och tjejsnack, men när han skall kyssa Carl blir allt konstigt.

Rolig bok med bra flyt om att söka sin identitet som ung. Amund, som är jaget, gillar inte alls att vara ”killig”. Amanda går helst i byxor och är inte alls intresserad av smink och tjejsaker, hon blir till och med irriterad på Amund då han gör sig ”tjejigare” än Amanda brukar vara. Nortun skriver ungdomligt utan att vara barnslig och Barbro Lagergren har översatt till bra svenska.

Rekommenderad från 10 år                 3:a // Maria E

George av Alex Gino, Lilla Piratförlaget, 2016

Alla tror att Georg är en pojke, men det är hon inte. Hon vet att hon är en flicka. Med sin bästa vän Kelly smider hon planer på att få spela spindeln Charlotte i skolteatern, fast hon är kille. Kelly är en bra vän som stöttar George. I hemlighet har George köpt transtidningar och tjejkläder som hon har i sin garderob och hon planerar att berätta för sin mamma, snart. I skolan är inget lätt, särskilt inte om man börjar gråta då läraren läser om spindeln Charlotte. Jeff är snabb på att bråka och tar alla tillfällen att retas och slåss med George.  Att få bli flicka är allt George vill, men hur kan man vara säker på detta vid 10-års ålder? George har varit säker under många år och nu skall han berätta, för alla.

En bra och lugn bok om att få vara den man är. Det är viktigt, det är också viktigt att omgivningen ser på en på samma sätt annars blir det konstigt. Det bästa, en av Georges dagar, var då hon följde med Kelly och hennes farbror till en annan stad, iklädd Kellys kläder och få gå på en damtoalett…en sån liten sak.

3:a // Maria E

P.S: 2015 hade 0,04% av Sveriges befolkningen, ungefär 3500, diagnosen könsdysfori. I statistiken är diagnosens ökning tydligast bland unga, och särskilt bland de som från födseln getts könet kvinna. Källa: TT

 

Poppy Pym och faraos förbannelse

Poppy Pym 001

Poppy Pym och Faraos förbannelse av Laura Wood, Modernista, 2016

”Vinnare av The montegrappa scholastic prize: Årets bästa barnbok” står det på frmsidan och det gör mig nyfiken, på baksidan står det: ”Är Poppy Pym den nya Harry Potter?” Jag måste läsa…Första boken om Harry Potter kom ut 1997 och det är en förutsättning att man inte läst de böckerna innan man läser om Poppy Pym.

Som barn i England är det kanske vanligt med internatskolor med elevhem av olika slag men jag har bara bilden av elevhemmen på Hogwart som förebild och då blir hela storyn för lik.

Poppy Pym                                                                Harry Potter

Övergivet barn                                                         Övergivet barn

Uppvuxen på cirkus                                                Uppvuxen hos moster

På internatskola vid 11 års ålder                       På internatskola vid 11 års ålder

Fyra elevhem                                                           Fyra elevhem

Poppy, Ingrid och Kim                                            Harry, Ron och Hermione

Startar cirkusskola                                                  Startar trollkarlsskola

Blir mobbade av Annabelle                                 Blir mobbade av Draco

Exentriska lärare, snälla och onda                    Exentriska lärare, snälla och onda

Ja ni märker, en hel del likheter, som jag kan irritera mig över med min bristfälliga kunskap om engelska internatskolor. Lägg till ett mysterium och Poppy blir en Kitty-karaktär. Hon läser också väldigt mycket deckare med Dougie Valentine och agerar lillgammalt, att hon ”bara” är 12 år känns konstigt. Boken är skriven i dagboksform och det är Poppy själv som berättar i jag-perspektiv och telefonsamtal blir som teaterdialoger, mycket konstigt sätt att skriva om telefonsamtal. Boken var jobbig att läsa, mest för att jag hela tiden jämförde med Harry Potter, men också för språkstilen. Det var lite som: Namnet på boken är HEMLIGT, skillnaden är att den gillade jag medans denna är jag mer tveksam till.

2:a // Maria E