Kategoriarkiv: Okategoriserade

Den tredje passageraren av Tony Johansson, Celanders förlag, 2014

Konsten att hålla varandra bakom ryggen och sopa igen eventuella felsteg visas det många prov på i denna bok. Militärer, poliser och politiker som är ”bäste broder” med varandra och som har mycket att förlora, gör nästan vad som helst. December 2001, på natten, körs en högerpolitiker ihjäl, och inga vittnen finns, tror man, men Abdel, en illegal invandrare, som jobbar svart på natten med att städa såg allt. Han berättar för Marek, som rekommenderar honom att prata med Erik Larsson, en journalist som lovar skydda källan. Men knappt hinner han berätta för Erik förrän både han och hans fru och deras dotter grips och efter en kort biljakt skickas han på ett plan tillbaka till en säker död i Egypten. Hur kunde det bli så här? Erik är mycket förbryllad men inte förrän 10 år senare kommer allt att kunna förklaras.

En bra plott med karaktärer som känns igen, att det skulle kunna gå till på detta sätt gör boken också trovärdig, för vad vet man om vad som pågår bakom kulissen? Snuskpolisen, i stil med Kapten Klänning, beskrivs bra, liksom många andra av karaktärerna. Larsson är ute med sin kamera och får slut på filmrullar, hade de inte digitalkamera 2001? Det hade jag. Larsson beskrivs också bra och trovärdigt som en blandning av Mikael Blomqvist och Kommissarie Morse. Jag gillade boken.

3:a // Maria E

Billie- Du är bäst av Sara Kadefors, Bonnier Carlsen, 2017

Billie bor kvar i sin fosterfamilj och är lika observant som vanligt, för små detaljer som händer men framförallt vad som inte händer. Barnens kusin, Douglas, och hans pappa, mamma Petras bror, talas det inte om eller med och det är konstigt, de bor ju i samma stad. Hade inte Billie kunnat bo här om inte Casper dött? Men mest konstigt tycker hon att det är att Alvar inte säger som det är till sin pappa, en gång för alla, man får säga nej. Billie längtar efter sin mamma och särskilt när det blir jobbigt men åka hem är ingen bra idé. ”Ingen större idé att längta” konstaterar Billie och kämpar vidare. Kusin Douglas väcker känslor som inte funnits förr och hon försöker utöva konsten att inte bry sig, fast hon gör det.

Jag gillar Billie, hon är rak och snäll, det gör att hon blir vald till ”kamratstödjare” men det blir lite för mycket och åtgärder måste vidtas. Billie försöker heller inte mörka att hon bor i fosterhem och hon försöker medla mellan Petra och Jens men varför är Tea alltid själv på skolan? Billie ser mycket och ställer frågor, vilket hon gör på ett bra sätt. Kadefors skriver bra och det är lätt att läsa, även om det inte är lättläst. Vem bryr sig om Billie, kan jag undra?

Klar 3:a // Maria E

Läs gärna första boken om Billie: Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Medicinen av Hans Koppel, Månpocket, 2010

Jag var tvungen att läsa något lätt för att få bort Guillous bok ur huvudet. Denna var lättsam, kul och lite igenkännande. För vem vill inte ha en förändring ibland och enklast är väl att förändra sig själv, men hur lätt är det.?

Johanna som är ensamstående med två barn är hunsad och har svårt att säga nej, på jobbet och hemma. Hon får ett erbjudande att åka på en sponsrad resa från ett reseföretag, då hon är resereporter på tidningen tror hon att hon skall få åka och lovar barnen en resa…Chefen tycker inte likadant och skickar en annan. Johanna får nu problem då hon lovat barnen, för att få extra pengar anmäler hon sig till ett medicinskt experiment för läkemedel. Bieffekterna som medicinen för med sig får oanade konsekvenser.

Rolig bok om hur påverkbar en människa kan vara och hur farligt och destruktivt det kan vara för omgivningen som vant sig vid ett visst sätt. Vi får ta del av det genom Johannas ögon och det är extra kul. Boken är filmad av Colin Nutley med Helena Bergström i huvudrollen, 2014.

3:a med en positiv känsla 🙂 // Maria E

Äkta Amerikanska jeans av Jan Guillou, Pirat förlaget, 2016

Sjätte delen av Guillous ”det stora århundradet”-romanserie, och här skär det sig totalt. Detta var inte alls vad jag förväntat mig, det var dåligt. Tidigare böcker har varit bladvändare, bitvis, men denna var seg och opersonlig. Här skriver Guillou, drygt 70 år, om Erik som, vid 25 års ålder, i sin tur, skriver om sin barndom ”som han minns den” under åren 1953-59. Erik får stryk av sin far varje dag, bara för att han finns, inte förrän mamman får stryk så bryter hon med pappan och de flyttar till en lägenhet i ett lite mindre fint område. Andra världskrigets verklighet når Erik, som hittills inte hört något och hans ögon öppnas, de fortsätter de att göra då han får följa med morfar och morbror till Afrika. Men allt känns så taffligt, visst, det är Eriks historia om tiden mellan 9-14 år, för visst är det så att om boken börjar 1953 och Erik är 9 år borde han vara 15år 1959 då boken slutar. Då Erik är tolv år träffar han Lena och de ska nu ligga med varandra på riktigt…Året efter när han är tretton, träffar han Sylvia, då går det bättre, Eriks mamma jobbar för Nils Adamsson och kan förse honom med gummi.

Erik simmar och simmar bra, han är finurlig och gör bra affärer, fast inte helt lagliga, blir relegerad och förflyttas till privatskola för att slutföra realskola. Hans reflektioner över mammans slit som ensamstående känns som efterkonstruktion och inte en 13-14 årings tankar, allt känns lillgammalt och tillrättalagt och jag känner mig pryd som undrar om killar och tjejer, på 50-talet, verkligen pratade om att knulla redan som 12-13 åringar…

Det var bottennapp och blir bottenbetyg, också för att kapitlen är mer är 70 sidor.

1:a // Maria E

Tusende våningen av Katherine McGee, Gilla förlag, 2016

Boken börjar med att en ung kvinna faller ner från tusende våningen på en byggnad år 2118 på Manhattan. Att hon dör är säkert, men hur man kan falla från tusende våningen ner till marken, där hamnvakten hittar henne är ett mysterium, med tanke på hur byggnaden beskrivs i boken. Våningarna är som kvarter med gator och lokaler, ju högre upp desto bättre, och vise versa, ju längre ner desto sämre. I toppen av tornet bor syskonen Avery och Atlas och vännen Leda och det är om dessa tre personer, och några till av deras vänner allt handlar om i ett triangeldrama. Allt är sofistikerat och högteknologiskt och här tar man gärna genvägar för att nå sina mål. Många föräldrar som upplever sig fula ”skapar” perfekta barn… jag känner stora likheter med Westerfelds böcker Ful, Ful eller snygg och De rätta.

Om 100 år kommer vi nog inte att bygga ett torn som detta…människan gjorde det ju förr, typ Babels torn, och det gick ju inge vidare. Tekniken och tåligheten på de undre våningarna väger mot. Kvantdatorer och SMS via huvudrörelser och allt spelas upp i ögat…svävare och ögonscanners finns med, självklart. Men allt som vi människor representerar finns också med; lögner, otrohet, förälskelse, fattigdom, rikedom, berusning och droger, hot och stöld. Det går inte att teknikalisera bort. Lite för enkel plott och det är mest tekniken som stör mig.

2:a, rekommenderas från 15 år // Maria E

Staden under berget av Susanne Trydal och Daniel Åhlin, Hoi förlag, 2015

Detta är del ett, av tre, i serien om Hallahem.

Tänk om du en dag fick veta att hela ditt liv varit en lögn, att du egentligen tillhör en annan värld och en annan mamma. En värld där det finns troll, vittror och magiska väsen. Bortbytingar var det ett tag sedan man läste om, även om man ibland undrar om man sett en, här sker bytet i ett gott syfte…tycker man.

Torun som tillhör Vitterfolket, är 12-år och lever I Hallahem, en hemlig stad belägen djupt under ett berg. En dag råkar hon och hennes bästa vän Auda höra något som inte var ämnat för deras öron. Hallahem hotas av människorna, men någonstans finns en flicka som kan hjälpa dem att rädda staden. Men vem är hon, och varför är hon så viktig?

Den tillika tolvåriga Tilda lever i människornas värld, men känner sig annorlunda. Tilda gilla djur och verkar nästan kunna prata med dem. När ödet för henne samman med Torun ställs de tillsammans inför svåra prövningar, och snart vilar hela Hallahems framtid på deras axlar. Vem kan man lita på?

Jag tyckte att det tog för lång tid att förklara allt och alla i bägge ”världarna”, mer än halva boken tog det innan flickorna träffas. Eftersom jag läste blev likheten slående med böckerna av Lois Lowry, Den utvalde och Blå tråd och Budbäraren, även om de är mer tidlösa och lite mer Hallahemvärld än våran värld. Men även i denna bok överlåter man framtiden åt barnen. Språket fungerar även om det blir lite väl utdraga förklaringar. Boken kunde förkortats med minst 50 sidor utan att bli sämre, nu kan man lätt tappa intresse under första halvan.

3:a // Maria E

Katten och repet av Majvor Müller, PUF-förlag, 2010

Det börjar med att Ond-Bengt hittas hängd 1992. Sedan får vi följa journalisten Hanna och hennes kompis, polisen Eva som bor i Luleå. Eva som efter en kväll med kollegan Jocke inte är ok…hon har blivit våldtagen och när hon inser det kommer alla känslorna på en och samma gång och hon ringer Jocke och berättar att hon tänker anmäla honom för våldtäkt. Jocke förstår ingenting. Ingen anmälan blir gjord och Hanna vet inte vad hon skall göra. Evas narkotikautredning tvingar henne att jobba med Jocke och på Haparandaanstalten blir en av de misstänkta svårt misshandlad, hur kunde de veta att hon varit där och pratat med killen? På julen, ”hemma” i Raitajärvi sker sadistiska dåd mot djur och när Hanna börjar fråga runt börjar pusslet att läggas, allt hänger ihop.

Müller skriver en bra deckare, inget exceptionellt, men trivsam läsning. Lokalkännedomen gör att den passar mig bra. Tycker dock att någon borde reagera på årtalen då man redigerat boken, tidigare böcker har haft många stavfel denna var ok, med undantag för årtalet som blev fel.

3:a // Maria E

Störst av allt av Malin Persson Giolito, Wahlström & Widstrand, 2016

En rättegångsthriller, står det på framsidan, och jämfört med en Kvinna inför rätta är detta en helt annan läsning från en rättegång, oaktat att det är olika länder. Här känner jag mig som advokaten som får allt berättat för sig och det känns inte alltid så bra.

Maria, Maja, Norberg, nyss fyllda 18 år, Djursholmsflicka med rika föräldrar, sitter häktad sedan mer är ett halvt år, anklagad för att ha mördat två klasskamrater och anstiftan till mord på den rike, Djursholmsbon, Claes Fagerholm. Majas advokat, Sander, är den som skall få hennes liv tillbaka, tillbaka till mamma och pappa och lillasyster Lina, som hon inte kan tänka på för då går hennes hjärta sönder. Vi följer hela rättegången från v 1, måndag, till v 3, sista dagen. Invävt i detta berättar Maja om sig själv, killar, kärlek, otrohet, om att festa, vänskap, skola, examen, bli hög, ligga, hata, oroa sig, inte orka med, allt som en vanlig 18-årig tjej kan vara med om, under det sista året på gymnasiet.

Men hur kunde det bli som det blev? Det får vi själv försöka förstå genom Majas berättelse och genom rättegången.

Som Leif GW Perssons dotter har Malin kanske viss press på sig, men det märks inte av i denna bok. Språket är ungdomligt, fräscht och verkar genuint och flyter på ett helt annat sätt än pappa Perssons språk.

Mycket bra, 4:a // Maria E

Blåst! Av Eva- Marie Liffner, Natur och kultur, 2016

Svensk författare som får högsta betyg av Yukiko Duke, måste man väl prova läsa, eller? Nå, jag har gjort det i alla fall och det har tagit exakt två veckor att läsa denna bok. Inget flyt att glida med på, utan här krävs det läsning. Liffner gillar historiska gåtor och här har hon verkligen vävt ihop en historia där huvudpersonerna är syskonen Brontë, Ned Shaw, Johnnie Tolkien och Georg och Mags. Dessa personers gemensamma knut är just de svindlande höjder, i England, där syskonen bodde men även där delar av WW1 utspelade sig.

Mekanikern Ned Shaw som var kompis med Johnnie T möter hunden Keeper och jag får för mig att det är hunden som hjälper till med tidsresandet. Ned kommer i kontakt med Emily Brontë, som är ägaren av hunden Keeper och de spökar lite för varandra. Gondal, det land som Brontës skapat, kan tydligt kännas igen i JRR Tolkiens trilogi om ringen. Visst går historierna ihop och om Tolkien har inspirerats av Brontës, eller inte, låter jag vara osagt men inte kan livet på de engelska hedarna varit särskilt kul/bra/hälsosamt då alla syskonen dog tidigt, två redan i 10-11 års ålder de andra fyra vid 30-år. Tror fan man ville fantisera om något bättre och trevligare. Att Tolkien blandade ihop slagfälten i England med Gondal och bildade Mordor är heller inte otänkbart.

Men det blir lite för krångligt. Mags (Margaret) och George, (som får mig att tänka på Fem-böckerna) tog tid innan jag fattade att det var en kvinna, är ”detektiverna” som försöker få allt att gå ihop. Mags är den som också kan samtala med Ned Shaw och se honom. Fanns det ett outgivet manuskript från Emily? Dog syskonen egentligen eller valde de att åka till Gondal istället för att bli vuxna och behöva gifta sig?

Jag får det inte att flyta, svårt med vart man är i tid och rum och vad som är vad. Bästa citatet är: ”Texten föds i det ögonblick den blir Läst, ungefär såsom vi uppfattar ljuset från en död stjärna” Vi befinner oss i samma verklighet fast ändå inte…

Boken hämtade sig mot slutet, de sista 100 sidorna var bra…men det blir bara en

2:a // Maria E

Vänd dig inte om av Tove Alsterdal, Lind &Co, 2016

Detta är årets sista bok och då har jag läst 72 böcker detta år, inte så illa…Jag gillar Alsterdal och hennes sätt att berätta. Alltid ett aktuellt ämne och denna gång är det tre olika ämnen som flätas ihop på ett lite annorlunda sätt. Först är det psykiatrivården som inte kanske blev så bra som tänkt då man stängde en mängd vårdinrättningar, i denna bok Beckomberga. Andra ut är förmågan att hålla fasaden uppe då företaget gått åt pipan. för det tredje är det de rumänska tiggarna och deras utsatthet. Allt börjar med att Svante mördas och att Eva, Svantes ex fru, blir misstänkt för mordet. Nå´n måste sett nått, tänker Eva, tiggaren vid affären…var finns hon? Nu börjar jakten på sanningen, men vems sanning är det som gäller? Grannsamverkansgänget tar en kille som verkar lovligt tokig i bollen och har dessutom Evas klocka på sig. En pensioneras sköterska från Beckomberga börjar nysta i den unge mannens tokiga uttalanden och det visar sig att allt härrör sig från den tid då Beckomberga var i bruk. Många lösa trådar blir snart ett nät och nu skall boven fångas.

Jag tycker inte att Alsterdal bottnar i något av de tre olika ämnena utan allt lämnas flytande. Kanske går det inte att bottna i något på bara en bok men jag är lite undrande till förmågan att leva utan att finnas. Undrar hur många som gör det? Att leva över sina tillgångar ser man ju dagligen att många gör det är väl inte lika märkligt, men att skammen över detta kan få så ofattbara följder är lite underligt. Inte Alsterdals bästa.

3:a blir det denna gång // Maria E