Hobbybibliotekarien

Min förlorade oskuld av Emma Mc Laughlin & Nicola Kraus, Bra Böcker, 2008

Dåtid: Katie börjar en ny skola i år 6 och konfronteras där med tuffa tjejgänget men träffar också den tjej som kommer att bli hennes bästis. Tidigt måste hon berätta vem hon är kär i på skolan och hon pekar ut en helt ointressant kille som ingen är kär i. Just därför, säger Katie.

Nutid: Kate är 30 år och väcks mitt i natten av att telefonen ringer ”Han är här”. Några timmar senare är hon också där. Men inget är enkelt så här 13 år efter att han stack.

Vi får i vart annat kapitel följa Kate genom skolåren och förälskelsen i den som skulle bli en superstjärna, kärleken, vänskapen med Laura, sveken och väntan. Och nutiden 13 år senare då hon tänker ställa honom till svars och reda ut saker och ting och kanske få ett avslut. Men då de tillslut träffas blir inget som det var tänkt. Dessutom håller föräldrarna på att skapa ett nytt liv och skall flytta och är lagom nöjda över att hon vill ta kontakt med ”den där” som hängt ut både Kate och föräldrarna i sina sånger.

Lättsam bok att läsa i hängmattan och det är tack vare att skolåren går snabbt men snyggt sammanfattade i ett kapitel per skolår. Känslan i dessa är betydligt bättre är ”nutids” kapitlen som blir lite röriga då allt skall redas ut i höger och vänstervarv.

Tidigare bok av författarna är : En Nannys Dagbok

3:a varken mer eller mindre / Maria E

Messerschmittsakademien av Hans Olov Ohlson, Black Island Books, 2009

Jag får en skön känsla i kroppen, nästan lite pirrigt, då jag läser Ohlsons bok. Fan, jag skulle kanske också …men näe, jag är nog inte riktigt lika besviken än.

Vad gör man när man är besviken på hur jobbet utvecklats, hur usel chefen är och man inte ser någon mening i det man gör. Då måste man ta ställning till sin framtid och det gör Egon Stricke en dag. Han säger upp sig på ett lite oortodoxt sätt och börjar göra det han själv vill. Arbeta med böcker. Han börjar med en annons ” Jag sorterar dina böcker” och som betalning tar han 5% av bokbeståndet. Till slut har han över 5000 titlar och startar ett antikvariat, va? Det är något jag skulle vilja också. Parallellt med detta blir han kär i en äldre kvinna, som skulle kunna vara hans mor och startar med hjälp av intresserade kunder denna Messerschmittsakademi, med stadgar och allt. Där får man mästra utan att alltid ha torrt på fötterna. Diskussionerna i akademien är
höga och låga men alltid intressanta.

Det var först på sid 141 som jag får veta vad huvudpersonen heter och det stör mig lite men det vägs upp av alla andra fyndigheter i boken. Ex jämförelsen med USA- presidenterna Lincoln och Kennedy, talet Fi eller alla särskrivningar som blir tokiga. Jag tror också att Ohlson fått med citat av alla nobelpristagare i litteratur fram till och med 2008.

Jag tycker om Egon och hans sätt att tänka, önskar att jag vore som han många gånger. ”Antalet kapitel blev en påminnelse om vikten av att i alla sammanhang ta ställning” är ett citat som märks genom hela boken och mycket tänkvärt. Tar man ställning eller låter man mycket bero, bara för att man inte ids?

Stark 3:a / Maria E

Hoppet av Moni Nilsson, Natur &Kultur, 2007

Titeln syftar både på hopp man gör och hopp man har. Azad, som är 12 år, lever i Kurdistan med kriget runt hörnet, men det är hans liv. Han har en storebror, Tigris, och föräldrarna. Där finns grannpojken Hussein, som ständigt mobbar,  hans söta lillasystern Såma och deras föräldrar, men han kan klara av allt detta för han kan ”flyga”(hoppa). Azad har sett på TV, OS, Kajsa Bergqvist flyga över ribban i höjdhopp och blir förälskad i henne och sporten redan vid 6 års ålder. Tigris hjälpte Azad att släpa lådan med täcken och kuddar ut på ängen där de tränar då bomberna börjar falla. Pojkarna tar skydd i lådan och är en hårsmån från döden. Det var Tigris fel…och han slutar prata.

Pappan är författare och har gett ut böcker i Tyskland med sin brors hjälp och snaran krig honom krymper och när grannfamiljen får hjälp att bli smugglade till ”Kajsaland” tvingar föräldrarna Azad och Tigris att följa med dem för att sedan tas emot av farbrodern i Berlin- allt hopp finns med barnen. Grannen lovar hjälpa pojkarna att resa vidare till Berlin men väl på Arlanda har läget förändrats. Azad fick lämna bort sin mobil, saknar pengar och inser att de är lurade när grannfamiljen går iväg åt annat håll. I ren desperation skriker Azad ”pappa”, och de får följa med grannen och bli ”deras barn”. Det var Azads fel…och de hatas av ”nya familjen” för det.

SFI, ny ”värld” och väntan på uppehållstillstånd; här gäller det att fixa språket, tänker Azad, för ingen kommer att hjälpa oss till Tyskland, det måste vi fixa själv. Azad hatar sina föräldrar för detta beslut att skicka iväg dem att allt är som det är och de är i fel land. Det är föräldrarnas fel…

Medan Tigris är stum och lider i det tysta söker Azad vänner och kontakter. Inte lätt då man är där illegalt och grannen sa att han vara 9 år och inte 12, pappa är inte hans pappa osv. Lögnerna gör att Azad upplevs opålitlig då han säger olika saker. Att gå i trean i stället för sexan är inget kul. Men Azad lyckas fixa vänner med förälder som tror både på honom och på det hopp han skall göra, för Sverige.

Boken är relativt lätt att läsa, inget krångel, och de partier då killarna Azad, Marcus och Anton sitter och pratar känns verkliga. Många gör fel i denna bok och skulden ligger tung på unga axlar då man inte egentligen vet varför det var fel.  Det fina med boken är att Azad, han ger inte upp, han tappar aldrig hoppet. Marcus och Anton är små hjältar i vardagen, som gör skillnad.

Rekommenderad från 10 år.

3:a / Maria E

Lila Hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie, Albert Bonnier förlag, 2010

Ännu en bok om hur en snevriden gudstro kan få en människa till att skada den de älskar mest, och detta i Guds namn. Kambili och hennes bror Jaja lever med sin mor och far i ett stort och vackert hus och går i en fin skola och de har gott om pengar och makt. Makt är bra i Nigeria och Papa har superkontroll på allt och alla i byn. Pengar går till välgörenhet och stöd till en tidning som inte alltid är politiskt korrekt, de går till internatskolor och barnhem och fattiga på gatan. Papa är väldigt populär och älskad och den egna familjen lider inte brist på något, kan man tycka.

Men under ytan finns helvetet. Det ställs höga krav på barnen och om de inte är bäst i klasser, får de stryk, pratar de med hedningar får de stryk, gör/säger de fel sak eller ställer fel fråga får de stryk. Farfar är sjuk och behöver vård men farfar är hedning då han inte tagit till sig den katolska tron så barnbarnen får endast vara där 15 minuter /år, vid jul. Våldet eskalerar och Kambili dödas nästan av ett raseriutbrott, våldet drabbar även Mama. Många missfall på grund av slag och sparkar gör att hon slutligen bestämmer sig…men Jaja bestämmer sig före.

Den räddande ängeln är Papas syster, Faster Ifeoma, hon tar ingen skit av brodern och älskar och respekterar sin far, fast han är hedning eller traditionalist, som hon kallar det. Trots att hon har det knapert tar hon Kambili och Jaja till sig då våldet är som värst. Hon hämtar hem sin pappa som behöver vård. Det är i denna trånga och ganska fattiga hemmiljö som de båda syskonen ser ljuset och det är där en katolsk präst, Fader Amand, visar dem vad kärlek till Gud är, och hur den borde vara. Faster Ifeoma kan både lyssna på och prata med sina barn och det gör att ömsesidig respekt och kärlek finns överallt i hemmet.

Jag tycker boken var jättebra men sorglig fast mitt i skiten finns det ett hopp och inte bara en rädsla. Kambilis sätt att beskriva omgivningen är underbar, hon lägger inga värderingar i att det på muren runt huset finns vassa glasskärvor, att det ligger nakna på gatan i stan, det överlåter hon till läsaren. Att aldrig våga ”hoppa över ribban” av rädsla för att riva skapar inga bra förutsättningar.
Kambili är ett typiskt maskrosbarn.

Boken får en 4:a och jag slår vad att det är rekord i semikolon i denna bok.

/ Maria E

Svikarboken av Linn Hallberg, Rabén&Sjögren, 2007

Detta är tredje boken om klassen där Kompisboken, och Bästisboken
är de andra.

Klassen skall snart börja sexan och skolstarten inleds med en klassresa. Före denna klassresa har det hänt massor med saker under sommarlovet och inget är som förut. Kemal som var klassens ledare bland killarna och Auriel bland tjejerna får sina cirklar rubbade och varken klassresan eller skolstarten blir vad de har tänkt sig. Auriel luras av äldre tjejer och väver tt nät av lögner för att få gå med på högstadiedisco och Kemal blir utfryst och börjar skolka. Fröken är fundersam och förbryllad, vad händer?

Klara och Anton som delar Kompisboken och skriver i den får det inte så lätt. Klara bryter mot löftet att inte ta med boken med gör det och givetvis hamnar den i fel händer. ..

Att vara 12 år och kär, vara från annat land, annan kultur, eller bara vara 12 är inte så himla enkelt som alla vuxna tycks tro.Vad är rätt och fel spelar stor roll i denna bok och frågan” hur väl känner vi varandra-egentligen” tas till sin spets. Är vi så schyssta mot varandra som vi tror?

Jag tycker inte att boken riktigt når i mål med ”lösningar” men det är väl så i verkligheten också. Allt löser sig inte och vi fortsätter att se mellan fingrarna. Klara är den observerande och lite lik Signe i Tusen gånger starkare men inte heller där når Hallberg fram. Kanske måste man läst de båda andra böckerna före?

10-13år

2:a / Maria E

  Dandy av Andreas Carlsson, Norstedts, 2010

Andrew Drakes värld rasar då hans far grips i en razzia i hemmet och Andrew placeras på ett barnhem. Andrew är då 10 år. Pappan fängslas och Andrew tror att han är död eller inte bryr sig om honom då han inte, på över 8 år, hör av sig.

Då Andrew fyllt 18 släpps han ut från barnhemmet och drar på vinst och förlust till Platinum City för att följa sina drömmar om att sjunga. ”IF YOU CAN DREAM IT. YOU CAN BE IT…” Han kommer i kontakt med gatumusiker och ber att få sjunga med dem och efter det är den uppåtgående spiralen i gång och Dandy är ”född”.

Självklart är boken och framgången kantad av lycka, korruption, svek, droger och lögner men också av kärlek, både nyfunnen och gammal, som sedan gör Andrew till en hel person igen.

Den allvetande berättaren lotsar oss fram till de olika karaktärerna och tidigt ser man vad som komma skall. Inga överraskningar finns i boken som trots det är avslappnande läsning. Det är fina illustrationer i mittuppslaget- nästan som konstverk.

Det var bara ett ordval som kändes malplacerat och det var precis när Andrew kommer till Platinum City för första gången och ”Det blinkade, tutade och levde rövare runt omkring honom”. Vem säger ”leva rövare” nu för tiden? 🙂

3:a / Maria E

Spela död av Peter Abrahams, Bonnier Carlsen, 2005

Detta är den första boken om Ingrid Levin-Hill som bor i Echo Falls. Ingrid är 13 år och bor med sin bror, Ty, sin mamma och pappa och hittehunden ”Nigel” som tyckte att Ingrid kunde bli en bra matte.

Ingrid älskar teater och Sherlock Holmes och på något underligt sätt dras hon in i mysterier. Denna gång för att hon inte tror att mamma skall hinna i tid för att skjutsa henne till fotbollsträningen. Snabbt beslut, jag springer dit, tänkte Ingrid och rusade iväg. Men hon hamnar vilse och träffar på en tant ”Crazy Cate”( gissar jag att hon heter för i bokens översättning blir det Knäppa Kate). Kate bjuder in henne och beställer sedan en taxi åt Ingrid så hon säkert skall komma dit hon skall. Någon dag senare läser Ingrid att Kate hittats död, troligen mördad, och att en brottsplatsundersökning börjat. Dessvärre kommer Ingrid på att enda stället hennes fotbollsskor kan vara är hos Kate, hon måste ha glömt dem där då Kate började prata teater. Så börjar det hela…

Ingrids farfar är lite egen och är inte ett dugg intresserad av att sälja mark till rikaste familjen i trakten för att de skall bygga hus och bostadsrätter där. Detta löser han på ett eget sätt.

Abrahams skriver lätt och språket är på en bra nivå, inte alls barnsligt men heller ej för komplicerat. Läser man noga så märker man detaljerna i samma takt som Ingrid och missade man något så finns de att läsa om man gör en tillbakablick. Jag tycker också att Ingrid känns äkta, som en 13-åring med skola fotboll, teater, kompisar, ovänner men även avundsjuka och början till förälskelse kanske.

Jag gillar Echo Falls mysterier och ger denna bok en svag 4:a, eller en stark 3:a. -Bok två heter Bakom ridån och bok tre heter I mörka skogen.

/ Maria E

En dag till skänks av Anna Gavalda, Bonnier pocket, 2011

Två syrror och en brorsa strålar samman på ett bröllop. Bröllopet är stelt och konstlat och ingen är sig själv, riktigt. Fjärde syskonet, en bror, saknas och plötsligt säger Simon, kan vi inte bara sticka till Vincent och strunta i detta bröllop? Va? Nu? Svarar syrrorna. Ja varför inte och sedan far de, utan anhöriga, utan barn, hela vägen till Vincent som jobbar som guide på ett slott.

En dag var de bara sig själva med sina syskon, samma snack som vid 10 år, 15 år , 20 år, vilka böcker man läst, vilken musik och gamla minnen. Alla vet de att vardagen finns där och allvar och ansvar men nu är de bara dem själva.

Jag ger mig inte, Gavalda måste skriva nått bra igen, nu har hon gjort det. En liten munsbit av lycka. Denna bok hade kunnat få vara tjockare och mer fyllig. Nu känner jag igen Anna Gavalda från ”Tillsammans är man mindre ensam” och språket flyter bra och jag får en skön känsla då jag läser boken. Inte blev allt som man tänkt då man var liten och som man trodde att man ville ha, men visst kunde det ha blivit värre. Jag hoppas att man inte förlorat för mycket av sig själv på resan mot vuxenheten.

Klar 4:a  / Maria E

Grön Storm av Philip Reeve, Natur & Kultur, 2008

Det har nu gått 16 år sedan Tom och Hester kom till Anchorage. Deras dotter Wren är 16 år och de lever i fred och i fred på den nu stillastående staden. Wren som hört mycket om sina föräldrars äventyr tycker att livet är tråkigt, pappa är tråkig och mamma är ful och när en av de ”borttappade pojkarna” kommer till staden för att övertala Caul om att stjäla en sak väljer Wren att göra det i stället, men allt går fel och Wren blir fånge i stället.

Detta är bok tre i serien och den är bättre än tvåan och går att läsa fristående. Denna gång är Reeve lite mer utstuderad och karaktärerna känns mer trovärdiga. Wren, som hört alla berättelser sen hon var liten, tror att allt är lika enkelt nu men upptäcker snart att hennes trix och tankar redan är använda eller tänkta och får hela tiden hitta nya utvägar, och det är hon bra på. I fångenskapen lyckas hon undkomma att bli såld som slav utan hamnar i staden Brighton där Pennyroyal är borgmästare. Pennyroyal tillfångatar borttappade barn, även flickor finns numer, på ett infernaliskt sätt. På en våglängd som täcker överallt sänder han ut bilder på ”mammor” och ”pappor” som förlorat sina barn och nu önskar att de kunde komma tillbaka. Självklart vill barnen till sina föräldrar som de trodde inte fanns, var döda eller inte ville ha dem. Barnen smiter ifrån sin ledare för att hitta sina föräldrar på Brighton men blir tillfångatagna. Allt vara bara skådespeleri…

Hester och Tom får anledning att dra ut på äventyr. Caul har fixat Stekeln och snart tar de upp letandet och Freya följer med för att minska dödandet. Hester drar sig inte för något och dödar allt och alla i hennes väg och Tom blir förskräckt, vad händer?

Den gamla jägaren Törnskatan kommer till liv och Jägaren Fang överlistas av en ”engångsfödd”, fast dör hon?

Klar 4:a på fantasyhimlen / Maria E

Bad boy av Peter Robinson, minotaur, 2010,

Alan Banks är på semester i USA och i hans frånvaro fårAnnie Cabbot ta emot en av Banks gamla grannar, Judith, som hittat en pistol i tonårsdotterns rum och frågar nu polisen vad hon skall göra.

Det hela urartar sig och Judits man, Patric, dör och Erin häktas och Tracy Banks, Alans dotter, sticker och berättar för Erins kille, Jaff, vad som hänt. Tracy hjälper Jaff med tillflyktsort- pappas hus på landet. Givetvis hittar Jaff papper på att han är kriminalare och det är nu cirkusen drar i gång. Jaff som är snygg, belevad, vältalig visar nu sitt rätta jag, skjuter Annie Cabbot och tar med Tracy på en flykt undan polisen och de som han stulit knark och pengar ifrån.

Bitvis är boken riktigt bra men mest känns det som att många sidor är utfyllnad. Robinson gör inga överraskande vinklingar i denna bok utan allt flyter som på, lagomt segt.  Kanske utspelar sig boken under en vecka, kanske mer eller mindre, lite svårt att veta men tempot är lågt och jag tycker inte att tortyrscenerna passar in i boken över huvud taget, men, men…Omväxlande följer vi Banks och Jaff  till det oundvikliga mötet.

Detta är den 10:e boken jag läser om/med Alan Banks och han känns mysig och lite lik Kommissarien Morse som Colin Dexter skriver om. Kanske Banks håller på att bli kär igen eller så kanske han återupptar kontakten med Annie, vem vet. Men, jag skulle dock råda Robinson att hellre göra en bok färre än fler med tunn story som denna.

Knapp 2:a / Maria E