Dårarnas Ö

Dårarnas Ö av Martin Widmark, Bonnier Carlsen, 2007

Detta är Tredje boken om David och Larissa. Det är David som är berättaren i boken och jag gillar honom. Han är kär i Larissa och det känns i honom, utåt är det en puss/kyss eller att hålla handen, hur gulligt som helst men inte sliskigt.

”Dårarnas Ö” är den plats dit man förr sände de psykiskt störda eller bara de annorlunda och sinnesslöa personerna man inte vill veta av så mycket. (När jag var barn undrade man om de bodde på ”Pite55” om man tyckte att de var knäppa) Nå, David och Larissa hittar bron till denna Ö och hittar sedan centralsjukhuset där mycket har skett under 30-40-talet som man ännu idag inte vet om. På ön hittar de gravstenar med två unga flickors namn på och börjar undra varför deras gravar var där och inte på en kyrkogård?

Gamla Anna på urmakeriet har en dockteater som är lite annorlunda och hon kan se sånt som man inte tidigare sett och dessutom spela upp det, mysko, jag vet!

Jättespännande bok, och för de som gillar ”Lasse och Maja” är detta en självklar fortsättningsserie. David och Larissa är jämställda och kompletterar varandra på ett trovärdigt sätt.

4:a   / Maria E

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s