Kategoriarkiv: Okategoriserade

Den tusende följaren

Den tusende följaren av Jenny Milewski, Natur & Kultur, 2016
Apropå att få sin identitet kapad…
Stella har allt, tycker många, och visst kan det vara så. Hon och mamman lever själva, pappan har ny flickvän och barn. På nätet har hon sin vlogg där hon sänder regelbundet under namnet Stella Star. Inte gillar hon allt men ett stort managementbolag börjar få upp ögonen för denna influenser.
Så en dag får hon höra om Nova Star. En annan vloggare som gör exakt det Stella gör, fast nu säger hon ”sanningen” om allt, men det är inte Stella. Mycket tid går åt att påvisa sin oskuld för vänner, pojkvän och alla följare. Någon har kapat henne. Till slut så polisanmäler hon detta med hjälp av sin mamma, men polisen gör inte mycket.
Stella vänder sig till ”nörden” som hon växte upp bredvid och han hjälper henne att hitta var sändningarna kommer ifrån, för nu har de blivit riktigt otäcka och rasistiska. Linus, som ”nörden” heter berättar om sin jobbiga skoltid med mobbning och hemmasittande och ju mer han berättar desto mer tycker Stella om honom och skall precis, nästan, fråga chans på honom då han berättar om sin flickvän…

Jag gillar denna bok som visar på hur olika killar och tjejers syn på sex kan vara, som när Stella vill att Sebbe skall komma in i henne, vill han ta henne analt det vill inte hon och han blir sur. Vet inte vem som sade ungefär ”Var snäll med nörden i klassen, en dag kan han vara din chef”. Alla kan någonting bra, ta hjälp! Milewski skriver bra och flytet i berättelsen är bra, tvivlare både bland vänner och följare samt fans bland yngre följare gör det troligt.
Problemet att polisen inte gör något, är kanske sant fortfarande, men det är ofta kapningar av identiteter på nätet så det kanske finns anledning att se upp.
Skulle passa bra att läsa i klassen i år 9 eller 1 på gymnasiet
3:a // Maria E

Åskmakaren

Åskmakaren av Tina N Martin, Polaris, 2022

Ännu en bok levererad av en författare från Boden och jag gillar den mycket. Detta är andra boken om Kriminalinspektören Idun Lind vid grova brott i Luleå. Kollegan Calle Brandt är fortfarande under rehabilitering sedan skottskadan och därför ombeds Tareq Shaheen att stanna kvar och utreda mordet på en man de hittat på isen vid Bergnäsbron. Motvilligt måste Idun medge att hon börjar gilla Tareq. Den döde mannen visar sig vara en ensamvarg med pengar och som gillar att köpa sex av yngre flickor. Han blev aldrig dömd då bevisningen brast. Emil och Morgan utreder trafficking och sexhandel och utredningarna går nu in i varandra, då Everts DNA hittas i ett annat mordfall, i unga kvinnan Marina som mördats för tre år sedan. Alla fryser, det är kallt ute, men inte lika kallt som vintern 1999…

Parallellt med detta som sker i nutid följer vi Peter och Silje på 70- och 80-talet. Peter som inte riktigt växer lika snabbt som de andra killarna i klassen, blir ständigt utsatt för trakasserier och mobbning, han försöker göra sig osynlig men Uffe och hans gäng letar upp honom hela tiden. Tills Silje börjar i klassen. Hon syns och tar plats, fast hon inte vill och tillsammans överlever de skolåren. De behöver varandra fast av olika skäl. I slutet på 80-talet säger Silje: ”Jag kan inte stanna kvar här och du kan inte följa med mig” För första gången tänker Peter på att ta sitt liv, det Silje tänkt på sedan hon var tio.

Utredningarna hamnar djupt in i traffickingen i Norrbotten och Tareq går in ”under cover” och försöker sälja in unga persiskor till Storbossen Hannes…det går kanske inte som de planerat…

Jag tycker jättemycket om Martins sätt att skriva, kul också att man känner igen platser och namn. Personbeskrivningarna gillar jag också, Hoppas man får lära känna Tareq bättre och att Calle kommer tillbaka. Men jag blev lite full i skratt i början, på sid 16, var hade den nakne mannen sitt körkort? I Klockan ? Eller tänker jag fel? Och på sidan 50 berättar rättsläkaren att snittet var gjort med en vass kniv, ”troligtvis en stilett”, för att två sidor senare vara ”troligtvis en kirurgisk skalpell”. Tycker ni jag felsöker? Det är mest för att jag själv inte får ihop vad jag läser ibland. Bortsett från dessa två ”hakar” kan jag bara tycka det är bra och väntar redan på nästa bok

4:a // Maria E

Brudslöjan, Vinterströmmen, Älvdansen

Brudslöjan, Älvdansen och Vinterströmmen av Kamilla Oresvärd, Bokfabriken 2020 och 2021

En mycket trevlig bekantskap. Femtioplussaren Mona Schiller har flyttat till sin hembygd och bor nu i Vargön. Efter många år utomlands och borta från sina två söner vill hon lära känna dem igen. Anton är polis och William är inte det. Det är inte lätt att återta mammandet. Det är lika rogivande att följa den privata biten som deckarbiten. I Brudslöjan hittas en nygift ung kvinna död efter bröllopsfesten. Det är gjort som att vara ett självmord, men det är mord och bruden är inte guds bästa barn. Mona blir inblandad då hon träffar Hedda på en strippklubb. En hund träder in i Monas liv också. Alla är inte nöjd över hennes närvaro.

I Älvdansen försvinner en ung kvinna och Frank blir misstänkliggjord även denna gång, som tur är kan Mona vara alibi till sin gamle bekanting. Mona och Hedda börjar nu nysta i fallet då Franks dotter försvann för att ge honom ett avslut. I de vackraste av alla ögon döljer sig den djupaste ondskan av snedvriden gudstro. Mona och Hedda råkar illa ut.

I Vinterströmmen hittas en man i vattnet nedanför bruket, han är styckad och i plastpåsar. Vad kan William ha med det att göra? På en av händerna saknas två fingrar och torson saknar kön. Mona får flashbacks till sin tid utomlands och det förgångna måste fram i dagen, innan fler dör, men hur skall det tas emot av pojkarna? Anton blir mer indragen än han önskar och han har mord i tankarna.

Hedda bor nu hos Mona och även hennes förflutna gör sig påmint och sår tvivel i henne. Själv väntar jag bara på när hon och Anton skall få ihop det.

Oresvärd skriver trevligt och rytmiskt, skön läsning även om den bitvis är skrämmande

Det blir klara 3:or för dessa braiga semesterböckerna // Maria E

Armasjärvi

Armasjärvi Roman i katastrofernas tid av Engström/Richert, Bokfabriken, 2021

”Som att läsa Game of Thrones” står det på framsidan…hoppas verkligen inte.

Syskonen Sofia och Erik har skilts åt. I Kiruna, där tillvaron ändå är bättre än på andra håll i det nya riket i norr, har Sofia mer att stå i än andra barn i hennes ålder. Vid sidan om skolan och arbetet på ett värdshus är hon spion åt säkerhetstjänsten. Sextonårige Erik har infiltrerat de mystiska hesekelianerna och hamnat på församlingens elitskola i Armasjärvi. Inte en dag går utan att han längtar efter att få återförenas med sin syster.

Armasjärvi är fortsättningen på Nattavaara (2020). Trilogin om Nordmark utspelar sig i en nära framtid där pandemier och klimatkatastrofer slagit sönder samhället. Norrbotten har brutit sig loss från Sverige och styrs av en drogande jarl som håller på att förlora greppet. På landet råder hungersnöd, och invånarna för en hård kamp för sin överlevnad. Men i skuggorna av en polisstat frodas motståndet.

Jag hade svårt att ta till mig boken, det tog lång tid att läsa klart, för många paralleller som kanske faller på plats i sista boken? Mest sympati har jag för Erik, kanske måste jag läsa sista delen också…

2:a, inte vad jag väntade mig. // Maria E

Stöld

Stöld av Ann-Helén Laestadius, Romanus&Selling, 2022

Jag har läst alla Laestadius tidigare böcker och gillat dem skarp. Jag vet inte om denna kan kallas ungdomsbok, kanske, men den säljs som vuxenbok, troligtvis maa ämnet, tillika titeln. Absolut kan man hitta fördomar från båda sidorna och jag tycker författaren gör ett bra jobb i att försöka jämna ut.

Elsa är 9 år då hon första gången möter den person som dödar hennes ren, framför ögonen på henne och hotar döda henne om hon yppar ett ord. Inget blir sig likt efter denna dag. Polisanmälan görs, igen, men inget händer. Fler och fler renar hittas dödade, ibland hittas bara horn och klövar, resten är borta. Någon kör på en ren och blir skadad och det är samernas fel, barnen i Elsas skola och även i klassen för med hög röst fram föräldrarnas åsikter om renskötarna. Elsa säger inte ett ord.

Jag får associationer till Harry Potters värld där man pratar om mugglare som inte är riktiga magiker, här är det rivgu som inte är riktiga samer. Hatet ligger på ytan och ingen litar på någon, anklagelserna regnar och ord står mot ord. Den som alla vet lever på att döda och sälja renkött vidare är ju sjukskriven med anledning av ryggen…ingen säger något. Åren går och Elsa är 19 år och jobbar extra på ”sin” gamla skola. Inget är sig likt och allt är sig likt, skall det aldrig ta slut, undrar Elsa då hon drar isär två slagskämpar. Efter ytterligare en dödad ren och ingen vid polisen som har tid att komma, åker Elsa till polisen med beviset och pratat med pressen samtidigt. Det rör upp många känslor på båda sidorna och på skolan vänds hatet mot henne. De anonyma hoten hon får via telefonen har hon nästan börjat vänja sig vid.

Det finns inget slut, konstaterar Elsa, allt är en loop och börjar om hela tiden.

Jag tycker mycket om Laestadius språk och berättarform, skickligt väver hon in problematiken med att männen förväntas ta över ansvaret för renskötseln i släkten, kvinnan förväntas sköta marktjänsten. Pressen för Elsas bror och stressen över en kusins plötsligs självmord blir för mycket och blir nästan ett självmord till. Precis som Wilderäng lägger stor vikt på att produktplacera kan jag inte låta bli att le år ”Bullens pilsnerkorv, Polaris Indy 600 och Arctic cat”, Markanden i Jokkmokk finns med likaså gruvan i Kallok samt det stora avstånden som poliserna har uppe i Norrbotten. Stöd får hon av den nya polisen som lyssnar mer och som kanske inte heller är släkt med någon i närheten. Löser man problematiken? Nej, men synliggör man denna? Ja, detta är kanske en sanning.

Klar 4:a // Maria E

Himlabrand

Himlabrand av Moa Backe Åstot, Rabén&Sjögren, 2021

Du är sjuk, sa han till sig själv, Så jävla sjuk!

Ánte är same och lever med de traditionerna, självklart, så gör man bara och som familjens enda barn skall han fortsätta med det. Bästa kompisen Erik känns plötsligt mer är bara en kompis. Inte ens Hanna kan få honom på andra tankar, även om hon vill och han försöker. Bara Erik gör honom varm. Får det vara så? Ánte googlar runt men får inga riktiga svar, kusin Ida som märkt det långt innan han själv tycker: ut med det bara, va fan kan hända? Mycket! Mamma och pappa tycker att han är lite för mycket med Erik. Men vi har ju alltid varit med varandra, säger Ánte. Jo, men folk börjar prata…Till slut går det inte att hålla inne.

En riktigt bra bok om den första kärleken, sårbar och pirrande men också tyngd av skuld och skam, fortfarande. Måste det vara så 2022. Åstot skriver bra och ungdomligt om ett skamfyllt problem som inte borde vara ett problem. Vi måste älska mer och hata mindre

Klar 4: a // Maria E

Midnattstid

Midnattstid av Benjamin Read & Laura Trinder, Lilla Piratförlaget, 2019

På baksidan läste jag:” Jag har inte varit så fast i ett äventyr sedan Harry Potter” Jo, det har jag. det finns så många bättre, bara det att man översatt ”The midnight hour ” till Midnattstid är obegripligt. Varenda gång det står midnattstimmen i boken, och det gör det ofta, blir jag påmind. Fick det inte plats på omslaget?

Nåväl, Emily, har, likt Harry Potter, har två magiska föräldrar och hon är inte heller medveten om sina egna magiska talanger, inte heller vet hon om att hennes föräldrar har olika gåvor. Men en dag försvinner mamman och Emily får ett brev från mamman, som kom en natt av en mystisk typ. Pappan ger henne innehållet med orden, Oj då, Ta dem du, de är ändå till dig.

Pappan vill ta sig in och börja leta direkt, men Midnattstimmen har ju varit. Ta dig in? Vad menar du? Var är hon? undrar Emily. Sedan försvinner pappan också. Nu gör hon en plan för att hitta dem båda och med kottis i fickan ger hon sig av mot Nattposten, där pappan arbetar och just under midnattstimmen tar hon sig in i andra sidan, eller vad den skall kallas. Det blir rörigt och jag tycker att det är dåligt översatt, hittar inget flyt i språket, handlingen eller personerna, nattfolket; pooka, ghûl, , Dessutom finns det en Perigrine som för tankarna till: Miss Peregrines hem för besynnerliga barn och det stör mig också. Detta är visserligen ”bara” del ett av tre, men jag är inte såld. Läs hellre Åsa Larssons böcker i serien PAX

1:a // Maria E

Den blixten tar

Den blixten tar av Therese Henriksson, Opal, 2021                

Vem mår sämst; den som blir kallad patetisk, stammande jävla idiot eller den som säger det?

Eloise flyttar med mamman när föräldrarna separerar med anledning av pappans drickande. Till Ö-vik flyttar hon och där skall hon börja ett nytt liv, utan Bastian och utan farmor. Det går väl ganska okej, tills farmor dör och hon skall på begravning. Då möts de igen, Bastian och hon, i ett ganska tafatt möte. Under begravningen drar ett åskoväder in och vid ett tillfälle slår blixten ned i Bastian och Eloise tror att han skall dö. Efter det är inget sig likt. Och när Eloise kille, Liam, från Ö-vik kommer och hälsar på helt plötsligt blir det kaos i henne. Hade han inte ändrat sig, han verkade ju schysst nu, eller? Till slut förstår Eloise att hon måste välja. Pappan har lovat att sluta dricka, för han har ju, som Bastians mamma säger, ett eget val. Han väljer Eloise. Bastian då, han öppnas för andevärlden och det är inte lätt att mästra…

Jag gillar denna story. Ungdomens metamorfos gör underverk med en del, kan vara ”ny” kropp som man växer in i, kan vara kontaktlinser, kan vara ny frisyr eller nytt tal. Bastian är stor och snäll och skulle kunnat ge Liam en smäll men ser att Liam också är ett offer för drickande föräldrar. Språket flyter obehindrat på och känns rätt. Jag är inte helt såld på ”skattjakten”, men den är ok.

3:a blir det // Maria E

Spring eller dö

Spring eller dö av Maria Adolfsson, Wahlström och Widstrand pocket, 2022

Fjärde boken och jag tycker nog att denna var lite bättre än den förra. Doggerland är sig likt och Kriminalaren Karen Eiken Hornby besöker Doggerlands första Pridefestival då någon skjuter in bland folket, Karen slänger sig i skydd och undgår att träffas. Gärningsmannen hittas död, då polisen kommer till stället, överdos. Redan nu börjar jag tänka att: det är nog inte rätt gärningsman…men läser vidare, så enkelt kan det väl inte vara. Änkan till den döde gärningsmannen har levt i en bubbla och inte förstått att hennes make varit utan jobb en längre tid, att han ogillat hennes släkt är känt men på senare tid har han gjort uppror mot att resa dit. Då de dödas namn publiceras, blir änkan fundersam och kontaktar Karen som försöker hitta ett motiv. Änkan i sin tur blir varse att släkten är värst, här gäller det att springa eller dö. Karen besväras ständigt av den stora magen och jag har lite svårt att förstå varför hon inte slappnar av, lite. Hon och Leo får ju hjälp med att fixa huset samt klara av minnen från förr. Det blir lite för plottrigt ett tag då Karens bror är med i ett kriminellt nätverk som hotar människor (inga snälla sådana) till tystnad och vad skulle polisen tycka om det? Samtidigt som värkarna sätter igång ska hon bara…ja, ni förstår.

Jag gillar Karen. Lagom kärv, svårt med sin historia, svårt med nya relationer, svårt att erkänna att hon snart skall föda, svårt med känslor, men en fan så bra polis, som hennes chef skulle säga.

Inte mer än 3:a denna gång // Maria E

Försvararen

Försvararen av Anna Karolina, Bokfabriken, 2020

En av tvillingarna Moretti mördas på julaftonen, den andra anklagas för mordet. Så börjar boken och på polisstationen finns en åklagare tillgänglig, Angela Köhler. Hon letar upp Ebba Tapper, en uppsagd polis, för att stötta henne med grovgörat. Ebba i sin tur har problem med spriten, tilliten och omdöme och vid flera gånger tvingas hon möta sina tidigare kollegor då varken Angela eller Ebba kör alltid ”by the book”. Utredningen fortgår och det är många trådar att nysta i för utom brodern; Stalkern, Fyllot, Tomten, Hyresvärden och en ännu okänd och allt leder tillbaka till familjen Moretti, där ingen verkar må bra; droger, spelskulder, nakenfotoutpressning, pedofili samt förnekelse och skam. Angela själv verkar osannolik som person hon stjäl, ljuger mm. Stackars Polis-Simon som verkligen försöker sköta allt bra.

Nä, detta var ingen toppenläsning, ännu en destruktiv kvinnlig polis i en händelseutveckling som var tidsmässigt kort men osannolik, vill jag tro, under jul och nyårshelgen. Ebba greppar jag inte riktigt, kanske får man veta mer i kommande böcker? Troligtvis beror drickandet på något djupare än att hon fått sparken av en tafsande chef och att ett ”fall” ledde till självmord där Ebba känner sig skyldig.

Detta var första boken om Ebba Tapper, det blir inga fler för mig

Det blir fart ibland men ändå inte. Ett stavfel hittade jag, inande, borde stå ilande, på sid: 158

”Med frustrationen inande som en ettrig mygga i bröstet går hon iväg mot köket”

2:a  // Maria E