Hobbybibliotekarien

Brunstkalendern av Emma Hamberg, Bonnierpocket, 2008
Lena, Marie och Åsa är systrar och den enda gemensamma nämnaren är deras föräldrar. Lena har fyra barn, husdjur i massor och en man som jobbar hela tiden. Marie är barchef på en hårdrocksbar och har varit det i 20år och trots morsans gnäll så trivs hon med sitt liv tillsammans med hunden Otto. Åsa som bara ”spelat” dataspel och lekt med datorer har blivit mångmiljonär under IT-boomen men vet inte vad hon skall göra då hon och maken Adam inte kan få barn.

Föräldrarna är kvar på gården och sliter med djuren, Lena som bor intill hjälper ofta och känner sig tagen för given av alla. Då yngsta barnet fyller fyra år bryter hon ihop och låser in sig på toa. Då pappan senare dör spricker fasaden för alla systrarna och allt kommer till ytan, all avund, ångest, hopp och förtvivlan.

Hamberg skriver underhållande och roligt, kanske självupplevt, om småbarnslivet och vi får följa Lenas tankar, vad hon säger och vad hon gör och hur det påverkar alla andra som dominobrickor. ”Du kan inte förändra någon annan än dig själv” och det är just vad Lena gör, en förändring och alla förändras. Har man läst böckerna om Rosengädda känner man igen personerna tycker jag. Exempelvis är Lena och Tessan väldigt lika och båda gör liknande val. Sorgrolig bok där plotten ganska tidigt skymtar och man förstår vart det lutar…ingen surprisare men skönt tidsfördriv.
3:a // Maria E

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs, Rabén&Sjögren, 2012
Jacob lever ett vanligt liv och hans farfar, med alla sina historier, är hjälten. Hur kan allt vara sant? Jo, för att vi var besynnerliga, allihop, därför, svarar farfar. En dag ser Jacob när monstren dödar farfar. Han efterlämnar en massa kort och en Jakob som får tid hos psykologen för att hantera traumat med farfars död. Psykologens samtal leder till att Jacob och hans pappa åker till Wales och just till den plats och det barnhem där farfar bodde som liten. Det är nu det blir lite spännande och det har gått 150 sidor. Barnhemmet finns kvar fast det bombades under kriget och bara spillror finns, eller är det helt och alla barn lever kvar? Jacob blir förvirrad och förstår succesivt att även han är besynnerlig och måste vara på vakt mot monstren. Loopen som han kan färdas in och ut ur är inte helt säker. Han måste välja. Vem kan man lite på? Och varför tror ingen på Jacob då han berättar sanningen?
Pippi Långstrump är ett barn som säkerligen hade hamnat på detta hem med sina färdigheter.
Jag tycker boken hade en seg inledning och alldeles för många bilder. Boken hade inte blivit sämre utan dessa. Jag förstår egentligen inte vitsen med dem, skall de verka riktiga? Ymbryner är ett nytt ord jag lärt mig…

Detta är del ett och boken slutar på ett sånt sätt att fortsättning följer.
Svag 3:a // Maria E

Stickan av Guy Bass, Rabén&Sjögren, 2013
Jag var den första han gjorde, varför minns han inte mig? Tänker Stickan, som bor i ett stort slott fyllt av mystiska och skrämmande figurer. Varelsen är den senaste i raden som mästaren gjort och som Stickan hindrat från att lämna slottet i vansinne. Varelsen blev snäll och Stickan är nu hans bästaste vän. Men vill Stickan ha vänner?
I byn har Fulbert Freakfinnare satt upp sin Freakshow men inte ens mormor blir ju rädd av dessa freaks, tycker Arabella och säger till Fulbert att riktiga monster finns i slottet. Fulbert smider en plan, som involverar Stickan, för att komma åt den galna professorn. Planen är att kidnappa professorn så att han kan skapa vilka monster som helst på beställning. Det Fulbert inte vet är att alla monster är snälla och han måste ju in i slottet.
Mästaren gjorde Stickan då han bara var ett barn och Stickan fick sedan vara med och ge figurer nästan-liv. Nu är han sedan länge glömd och figurerna som professorn skapar blir farligare och farligare och hela tiden måste Stickan hitta på motgift mot galenskaperna.
Jag gillar boken som handlar om vänskap och saknad men också visar på att även om man är liten och obetydlig, i sina egna ögon kan man vara väldigt betydelsefull i andras. Fina bilder.
3:a // Maria E

Vi måste sluta ses på det här sättet av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck, Gilla böcker, 2013
Jens har just separerat från Kajsa och vet inte om han tycker det är skönt eller om han saknar henne eller både och för vem skall han berätta allt för?

På krogen träffar han Hanna, en 18-årig tjej, som går sista året på gymnasiet och drömmer om att fara till Paris, även hon fri efter ett förhållande. Mötet blir lite argsint men slutar med skratt i tunnelbanan och ett nattligt äventyr.
Men vill de bägge samma sak? Kajsa ställer fortfarande krav på Jens, denna gång att han måste ta ett jobb med bättre tider så att dottern Rut kan hämtas och lämnas på dagis på ”hans” veckor. Det nya jobbet är som personlig assistent till Oscar som går i Hannas klass och det är nu det fåniga börjar, tycker jag.

Hanna är ju inte i någon beroendeställning till Jens men jämställs med lärarna av några i klassen och omnämns som gammal och äcklig. Jag förstår inte…? Det blir komplicerat, särskilt som Hanna redan bokat Paris-biljett och Jens inte vet vad han vill, eller inte vill, för den delen.
Jag trodde den skulle lyfta mot slutet men den planar ut i stället och det blir inget av något. Visst beskrivs känslor och tankar på ett bra sätt men varför kan han inte låta Rut träffa Hanna, varför måste Hanna ljuga för sin kompis?
Jag känner inte riktigt igen mig, men det var ju ett tag sedan jag var på krogen, kanske passar den tjejer i målgruppen 16 år och äldre något bättre. Men jag tycker att Hanna tar för lite plats eller får för lite utrymme.
Det blir en svag 3:a
// Maria E

Leona- tärningen är kastad av Jenny Rogneby, Wahlström&Widstrand, 2014
Hittade en bok av en tjej från Boden, och sån´t gillar jag. Andrea Lundgren är att annat exempel men de bägge stilarna är totalt olika.

Kriminalroman står det på framsidan och den handlar om Leona Lindberg som jobbar som utredare vid citypolisen i Stockholm. Boken börjar med att ett blodigt barn rånar en bank på 1,5 miljoner euro och ingen förstår något. Leona får ta hand om utredningen och till sin hjälp får hon två nykomlingar, vilket inte var vad hon räknade med. Förhör och undersökningar leder ingen vart rapporterar hon; så sker ett nytt rån på samma sätt och en journalist som lägger sig i, hotar och vill ha ”inside” information.
Privat har Leona en make och två barn, varav det äldsta har en allvarlig tarmsjukdom och måste opereras i London, men för det behövs pengar och reservkassan är tömd. Succesivt får vi ta del av hennes barndom som varit allt annat än idyllisk och på många sätt avtrubbat henne. Dödsspiralen kunde ha varit en passande titel på boken då allt börjar snurra fortare och fortare och det blir svårt för Leona att behålla kontrollen på händelserna. Men detta är bara början och jag funderar hela tiden hur i hel..te skall hon lösa detta? Dessutom har hon fått ett medium, på halsen, som skall ”hjälpa” henne att se bättre, inte positivt alls.
Har inte läst något liknande tidigare och jag kommer sannolikt att läsa nästa bok i serien om Leona. Skall hon reda ut allt detta utan att själv gå åt är hon bra, men nu ser det mörkt ut. Liksom i Magnus Nordins bok Avgrundens änglar kan man inte lita på polisen då de värsta skurkarna finns bland dem.
Rogneby har hittat en egen stil som inte bara är brottsutredning utan även den vanliga människans balansgång i livet, vad kan man göra, hur långt kan man gå och hur djupt kan man sjunka innan bubblan brister och man definitivt hamnar på botten, Leona är bra nära botten då boken slutar och jag undrar igen hur skall detta redas ut?
4:a // Maria E

Hjärta av Jazz… av Sara Lövestam, Piratförlaget, 2013
…likaså en enda gång du möter just den vän du behöver. Steffi Herrera går i 9-an och är en av de utsatta. Ständigt får hon utstå spott och spe och timmarna i skolan blir färre och färre. Steffi har musiken som sin vän. I synnerhet jazz men det är framförallt Povel Ramel och hans texter som håller henne flytande. En dag får hon höra just Povel-musik från ett äldreboende och stannar upp. Hon blir inviterad av Alvar Svensson som är typ jättegammal, äldre än morfar till och med. Det blir en fin relation och de delar musiken men också Alvars berättelser från andra världskriget i Stockholm och musiken från samma tid.

Musiken är det enda Steffi vill hålla på med och får låna en klarinett från skolan. Karro och Sanja finner inget slut på jävligheter och drar sig inte ens för att slå sönder Steffis bas efter att brutit upp skåpet på skolan. Nu måste hon bort…skickar in ansökan till en musikskola i Stockholm, med riksintag, och åker på provspelning, nu gäller det att vänta. Men för att komma in måste hon ha gymnasiebehörighet och just nu saknar hon några betyg på grund av frånvaro.

Jag blir förbannad då jag läser detta där alla lärare verkar bara less på det mesta, ingen verkar se något eller förstå något och vad gör alla andra i klassen, de är ju bara 20 elever…? Vad gör alla ”vettiga” elever? Varför gör Karro som hon gör? Steffi gör något, hon skapar sig en ny profil på nätet och Karro öppnar sig för den kille som hon tror Steffi är. Steffi förstår heller inte hur Karro kan veta så mycket och är storasyrran gay och varför säger inte Kevin ifrån??
Det är för många trådar som inte knyts ihop vilket är synd. Det är definitivt en viktig bok om vänskap mellan generationer och musik som gemensam nämnare.
Klar 3:a // Maria E

Fasanjägarna av Jussi Adler-Olsen, Bonnierpocket, 2011
Detta är bok två i serien om kommissarie Mørck på avdelning Q, den avdelning som har hand om nedlagda fall, så kallade cold-cases. Jag läste Flaskpost från P och tyckte den var otäck så det tog tid att ta sig an denna. Slutade efter ca 50 sidor då jag insåg att även denna bok handlar om sadister, plågare och mördare. En vecka senare blev jag trots allt lite nyfiken på Mørcks arbete och fortsatte att läsa.
En grupp om sex personer som gått på samma internatskola och med rika föräldrar som kan köpa dem fria utförde en mängd brott för 20 år sedan och nu flyter det upp på ytan igen. En är i fängelse, en lever på gatan, en är död, en har en plastikklinik, en driver handel med djur via en djuraffär och är advokat. Och alla har kontakter högt upp i samhällets topp. Fasaden börjar rämna och det är inte lika kul att ta kokain och misshandla folk eller djur och polisen kommer närmare då de som leder utredningen nu inte gått på samma skola…
Sex helt sjuka och osympatiska människor som triggar varandra till brott och erektion och köper tystnad och frihet av dem de behöver. En riktigt otäck samling folk. Jag finner Mørck sympatisk och gillar hans sätt att vara, det är han och Assad som lyfter boken.
En 3:a blir det för denna bok // Maria E

Avgrundens änglar av Magnus Nordin, Bonnier Carlsen, 2013
Groming är ett ord som uppmärksammats en hel del och det är exakt vad denna bok handlar om. Tjejer lockas till möten med killar som inte är vad de utgav sig för att vara i de olika chattarna på nätet.
Molly är en lärare som har en samtalsgrupp men några elever och före detta elever som tillsammans tar groming-saken i egna händer men vid ett tillfälle så går det på tok, en man dödas och Molly häktas.

I häktet vägrar hon säga ett ljud till någon av utredarna. Vi får tidigt veta att Ada har försvunnit för en tid sedan och aldrig hittats, samtidigt får vi vara vittne till hur Julia försvinner. Metoden som används är överjävlig och jag får hela tiden bilden av ”Kapten Klänning” för min syn och förståelsen för att Molly tiger förstärks hela tiden. Mollys ”änglar” fortsätter sitt arbete och kommer också till insikt hur jävligt allt är och funderar på hur man skall göra.
14-åriga flickor har det inte lätt och kan man inte lita på polisen, vem skall man lita på? Men vem man ska prata med är också ett stort problem. Syrran till Julia vänder sig till polisen men får jaha-svar och själv vet man att klockan tickar. En riktigt otäck thriller som är alldeles för verklig för att lägga bakom sig…den känns i magen många dagar efteråt och det är ingen feelgoodkänsla.
Stark 4:a, en bok som alla behöver läsa!