Kategoriarkiv: Okategoriserade

Korpmåne av Therese Henriksson, Opal, 2015
En alldeles pinfärsk bok av en författare som bor i en by utanför Boden. Vilken debut!
En dag flyttar det in folk i granngården i Ytterstbyn, det är Seth och hans mamma Isla. Seth ser inte alls ut som de andra i byn. Han är tunn, blek, har svart hår och målad runt ögonen. Han blir snabbt ”emot” i byn och utsätts för mycket spott och spe. Han spelar gitarr och blir snabbt med i skolan band. Sagas liv förändras och ju mer hon lär känna Seth, desto mer tycke uppstår. I skolan är hon tyst och blyg men med Seth kan hon prata massor. Varför är hon inte rädd för deras stora hund? Varför är Seth och hans mamma plötsligt borta? Varför finns det en svart korp som tittar konstigt på henne? Kan hon verkligen tala med djur?
Henriksson har skrivit en jättebra bok om acceptans, byamentalitet, avund, djur och magi. Det är mycket som händer men allt händer på en begränsad yta så det är lätt att hålla koll. Boken är spännande, otäck och en riktig bladvändare med många korta kapitel som gör den lätt att läsa.
5:a ger jag denna bok!!// Maria E

Vecka 36 av Sofie Sarenbrant, Damm förlag, 2011
Allt händer v 36 eller i v 36, eller under v 36. De två barndomskamraterna, Johanna och Agnes väntar barn samtidigt fast utan att planerat det. Barnen skall komma strax, bara några veckor kvar. Tillsammans med sina respektive åker de på en minisemester till Brantevik i Skåne. Denna idylliska lilla fiskeby visar sig bli allt annat än idyllisk då Agnes försvinner på väg hem från krogen, en sträcka på ca 100 meter. Agnes make, Tobbe, tror att Agnes struntade i att stanna hos honom, efter de småbråk de haft i närtid, och att hon gick till Johanna där deras dotter, Nicole, sover. På morgonen uppdagas det att hon inte alls var där.
Polisen inkopplas och förhör startas. Samtidigt får man möte några som tror sig veta och som tror sig sett något men i sina egna tvivel på om det är viktigt så tiger man hellre än berättar. Plötsligt hittar man kroppen av en kvinna, som visar sig ha varit gravid, men barnet är urtaget…
Journalister och poliser blandas med lokalbefolkningen och löpsedlar skall fram, korrekta eller ej.
En ok deckare men med lite för invecklat motiv, eller invecklade motiv. Och varför skall det finnas med en ”Bäckströmmare” i boken? Visserligen journalist, istället för polis men lika trångsynt, självgod och kvinnoföraktande. Jag kände att han inte passade in. ”Penislösa folket” kallar han kvinnorna, hmmm…
Sarenbrant beskriver Tobbe bäst, hur hans tankar går från orolig make till undran om det var hans fel. De andra är inte lika bra, här hade hon kunnat lägga på några sidor och struntat i Journalistgubben. Föredömligt med korta kapitel.
Svag 3:a // Maria E

En liten värld av Åsa Hellberg, Forum, 2014
En feelgoodare för och med kvinnor, 50+. Isabella är en före detta skådis, numera framgångsrik företagare, men vill sälja. Carina, som bor i England, har just blivit lämnad av sin man och Elsa, en 70-årig änka vill ut och resa men har ingen att resa med. Isabella och Carina känner varandra, Elsa känner ingen men reser till New York med Carina och träffar Carinas vän Sam. Sams son Alex vill plugga i Sverige och får genom Carina hyra Isabellas lägenhet då hon skall bo i London ett tag. Carina lånar ett B&B utanför London och där bor ett stort skådespelargäng från Sverige. Där finns Isabellas ex och CG. CG och Carina fattar tycke förvarandra. Elsa åker till Indien med Siri som blir kidnappad där och då träffar Sam Elsas son Claes som senare dyker upp I London. Carinas ex vill gifta om sig med Carina då hans mamma dör och Isabella blir kär i Sam. Det är en enda stor soppa av allting och allt hänger ihop. Pengar saknas aldrig.
Lagom bok som inte berör så himla mycket men känns skön att läsa. Den är skriven av en kvinna, för kvinnor och det gör att männen spelar lite biroller. Våga och vinn är väl den korta sammanfattningen.
3:a // Maria E

Lyckan var en röd Cadillac av Åsa Altea Öhman, Vulkan, 2011
Jag vet inte vad jag väntat mig av denna bok skriven av en kvinna från Boden. På baksidan står det att det är en roman om sex, våld och läkning. Åsa växer upp i en by utanför Boden och är ett efterlängtat barn och hon älskas som liten. Kan känna att mamman upplever avundsjuka till pappans kärlek för barnet men låter det bero. Vid fem års ålder förändras kärleken och övergår till incest och ett helvete för Åsa. Normalbilden i familjen är att pappan bestämmer och mamman blir slagen och det blir även Åsa då hon säger emot. Mamman rättfärdigar allt våld med: ”han har ju varit fosterhemsplacerad och har inte haft det så lätt…”
Nu är Åsa vuxen och kommer till föräldrahemmet för att städa ut innan försäljning och drabbas av minnen och de flesta är fyllda av våld och övergrepp. Det är i skolan hon känner sig trygg och visst försöker hon berätta men hur berättar man detta när man är 10 år och inte ens mamma vill höra?
Vilka bilder får en ung flicka av att vara kvinna i ett våldsamt hem? Inte förrän Åsa följde med klasskompisar hem förstod hon att hennes familj inte var ”normal” och att aga sina barn faktiskt förbjöds och det var fel. Inte hennes fel. Pappan är en DrJekyl och Mr Hyde och varje dag var som att gå på ett minfält. 13 år var hon då övergreppen slutade och hon tog befälet över sitt liv.
Boken är fylld av minnen och reflektioner och ett försök till att förstå de bägge föräldrarna…hur kunde de göra så? Psykvården får sig en släng då de bara delat ut sömnpiller och sagt:”…men skärp dig!” Att ställa de rätta frågorna till en som gått in i en dörr eller ser ut att må dåligt men säger att man mår bra, kan vara svårt och ännu svårare kan vara; vad gör man med svaren. Att vara medmänniska och orka lyssna, bry sig och förstå utan att döma är nog inte så himla lätt. Men skulle man kunna åka därifrån med misstanken om att allt inte var ok? Tveksamt.
Det var en ganska jobbig bok att läsa, författaren säger att det en verkligen har hänt och att skriva om det var ett sätt för henne att läkas. Bra gjort! Cadillacen då…jo den påminde henne om det lyckliga i hennes barndom.
3:a // Maria E

Nätternas gräs av Patrick Modiano, Elisabeth Grate bokförlag, 2014
Nobelpristagare 2014. Boken skrevs 2012 och fick då lysande recensioner. Jag har läst den på svenska och det känns lite som när jag läste Alice Munro förra året, fast inte lika tragiskt. Boken hade bara 130 sidor men var inte lättläst. Berättaren, Jean, vandrar runt i Paris med sin anteckningsbok för att försöka minnas vad som egentligen hände där för 40 år sedan. Han söker spår och minns, minns särskilt Dannie, Dannie som han älskade för 40 år sedan och som verkade ha gjort något hemskt och som plötsligt bara var borta. Fanns huset på landet kvar där han glömde sitt manus, vad hände egentligen? Eller har det hänt, minnet sviktar. Anteckningarna är kryptiska för att inte avslöja för mycket. Många år senare träffar han en polis som ger honom viss klarhet. Men slutar man älska för det?
Det var jobbigt att läsa denna bok, inget man bara läser utan här måste man vara en fokuserad läsare. Visst skriver han bra och med ett vackert och adjektivrikt språk men jag kan inte säga att det var en bra bok. Ok bok, jag söker mer lust och glädje i en bok, eller fart. Det gick för långsamt både att läsa och själva handlingen.
2:a // Maria E

Konsten att skapa en tjej av Caitlin Moran, Albert Bonnier förlag, 2014
Nu blev jag rejält besviken. Hade hört så mycket om denna bok och hur fantastisk den är men den nådde inte mig i alla fall. 14-åriga Johanna är väl som vilken kärlekskrank tonåring som helst. Storebrorsan är inte särskilt brydd men älskar sin syster, lillebror Lupin tyr sig till Johanna då det kommit tvillingar i familjen som tar all mammans tid. Pappan är sjukpensionär och hela familjen hankar sig fram. Johanna onanerar och läser böcker men är okysst och oskuld. Det skall det bli ändring på. Hon hittar på ett alter ego, Dolly Wilde, och två år senare börjar hon skriva recensioner på musikband i en rock-tidning. Hon bestämmer sig sedan att hoppa av skolan och skriva på heltid. Nu gäller det att vara Dolly och inte bara se ut som hon, nu skall det knullas, rökas, sväras och supas…rockpartys avlöser varandra och pengarna kommer in. Men hon är ingen snäll skribent och snart biter det henne i baken.
Jag känner inte igen mig alls och jag förstår inte heller hur föräldrarna är funtade. Språket är jobbigt och boken går trögt att läsa. Det som höjer boken från 1 till 2 är familjesituationen och den beskrivningen som ofta är roliga och betydligt mer igenkännande från 1990-talet.
Läs hellre Sara Kaderfors bok Lex bok som är hundrafalt bättre!
2:a // Maria E

Se upp! Sigge sik av Helena Renström, Kukkolaforsen Turist & Konferens, 2013
En superfin barnbok om sikens jobbiga liv i Torneälv. Vi får följa Sigges strävan från litet yngel högt upp i Torne älv tills han kommer till havs och alla faror han måste se upp med. Karin Söderholm har illustrerat boken som är fylld av faktarutor om djur och människolivet i och kring Torneälv. Man blir glad av att läsa denna bok, har man yngre barn passar den som högläsningsbok och det gör den för äldre också. Faktarutorna är bra för alla vuxna som kanske inte vet vad en pata är eller hur länge man håvat sik i Kukkolaforsen eller vilken blomma som är landskapsblomma i Norrbotten.
Det blir full pott på denna bok
5:a // Maria E

Maggies Mirakel av Karen Kingsbury, Semnos förlag, 2011
Religiös eller andlig litteratur kan man kalla denna lilla bok som handlar om kärlek och mirakel.

Megans man har, för två år sedan, dött av en hjärtattack och deras son, Jordan, är nu åtta år och får höra sin mamma säga till mormor att hon slutat tro på kärleken. Jordan är jobbig i skolan och han är jobbig hemma, fast han är som en vanlig ledsen åtta-åring. Megan är en aktad advokat som jobbar mycket och vill jobba mycket, att Jordan kom var inte planerat, det var problematiskt och nu är han problemet. Jordan själv saknar sin pappa och tycker inte att bönerna blir hörda. Han skriver ett brev till Gud och önskar sig en pappa till jul. En pappa som har tid, vill leka, göra läxor och bara vara med honom. Mamma lovar att posta brevet…
Parallellt möter vi Casey som äger ett café och har förlorat fru och barn för två år sedan. Det blir ju lätt att gissa vad som kommer att ske.
Sommaren för 20 år sedan hade båda en upplevelse som de burit på under alla år men det har runnit många liter vatten under de broarna.
Det religiöst så man märker det men inte så att man blir irriterad. Bibeln nämns ofta, likaså böner och den kärlek som Jesus talar om. Tvivel på tron, uppbrott från tänkta banor, ödmjukhet och nytänkande. Boken är fin och vem vill inte att mirakel skall ske och i detta fall sker det i samband med jul.
En okomplicerad kärlekshistoria med ett lyckligt slut…det vet man redan då man börjar läsa, men inte på vilket sätt miraklet skall ske.
2:a för sin enkelhet// Maria E

Vägen mot Bålberget av Therére Söderlind, W&W, 2013
Är biologisk släkt så viktig, egentligen? Är det viktigt att veta sitt ursprung för att bättre förstå sig själv? Jag är lite osäker på svaren men efter att ha läst Söderlinds bok är jag benägen att svara ja, på bägge frågorna. Till skillnad från förra boken Norrlands svårmod spänner denna roman om 300 år, inte bara 30 år. Vi får följa fyra personer och deras öden; Malin på 1600-talet, Olof på 1700-talet samt Veronica och hennes pappa Jakob på 1970-talet, alla i samma bygd i Västernorrland. Veronica träffar vi också 2011 då funderingarna hinner i kapp. Vem var Malin, hon som farmor berättade om, hon som undkom att brännas på bål då bygdens kvinnor anklagades för att vara häxor, vem var hon?
Jag tycker att boken var jättebra och bäst gillar jag avsnitten om Malin och Olof och deras öde. Inte fan var det bättre förr, det är då säkert. Våldtäkt, incest, svält, skam, barngraviditet, barnadöd och präster som tror på annat än mänskligheten. Och fast de saknade mobiltelefon och internet kunde tydligen ”djungeltrumman” ljuda så högt och snabbt att en hel bygd blev utan starka kvinnor då de fängslades, anklagade för att vara häxor. Jo, barnen hade ju ett och annat att förtälja och pigorna och andra som både hört och sett vad som hänt och inte hänt och var kvinnan glad och lustfylld var hon besatt av satan. Kaplanen trodde på allt och nu skulle alla kvinnor brännas. Obegripligt att inte fler sa ifrån och tog kvinnornas sida? Fast, vad har förändrats? Vem tar en utsatt kvinnas sida nu? I Boken Villig av Wahldén kan man läsa hur drevet går på 2000-talet.
Söderlind har ett jättebra språk som är anpassat för de tiderna som är och det gör det lättsamt att läsa och fast boken är över 500 sidor är det svårt att lägga den ifrån sig och när den väl tog slut saknar jag dem, särskilt Olof.
Klar 4:a även för denna bok. // Maria E

Kanske stämmer denna släktrad, från Malin till Veronica…kanske inte
1-Malins farmor
2-Stock-Pelle (far) 1600-tal
3-Malin och Erke 1600-tal
4-Segrid och Olof 1700-tal
5-Dordi 1700-tal
6-Lill-Eva 1700-tal
7-Cajsa och Pehr 1800-tal
8-Amanda-Maria 1800-tal
9-Vera och Anton 1900-tal
10-Jakob och Lillemor 1900-tal
11-Veronica 1900-2000-tal

Karin Månsdotter av Anna Sparre, Norstedts, 1992
Karin Månsdotter av Maria Gustavsdotter, Isaberg förlag, 2011
Detta är den andra respektive tredje boken med samma titel jag läser. Kan inte låta bli att jämföra och försöka förstå vad nytt som kan tillföras historien om Hans majestäts nådiga frilla. Mika Waltaris bok med samma titel har jag skrivit om förut.
Alla tre böckerna är väldigt samstämda, i Sparres bok får vi följa Karin till hennes död och i Gustavsdotters bok bara till dess att hon fängslades med sin make. Sedan sammanfattas resten på en sida.
Gustavsdotters bok ger en betydligt råare bild av 1500-talet. Hur illa Karin behandlades som barn, blott 12 år, då hon fick börja arbeta på en krog för att tjäna sitt uppehälle. Liksom hur hon fick slita på slottet innan kungen kallade på henne och ville ta henne till sin kammare. Då var hon nästan 14 år. Erik XIV lever inget lätt liv med de två halvbröderna Johan och Karl som vill störta honom. Humöret och psyket går upp och ner och Karin blir vid 16 års ålder gravid och föder en flicka. Hon har då lärt sig både läsa och skriva tillsammans med ett av kungens andra frillobarn. Efter detta blir Erik mer och mer fäst vid Karin och alla andra frillor har inget att hämta hos honom längre, vilket gör att livet för Karin inte blir så lätt. Hon föder honom sedan en son, Carl, som i unga år tas från henne för att studera utomlands. Två söner föder hon i fångenskap, Henrik och Arnold men dessa dör 1574, troligtvis förgiftade. Dottern Sigrid blir en stark och självständig kvinna som lyckas hitta två makar som ser detta och tycker det är bra. Karin får barnbarn och dör så småningom på sin gård i Finland 1612. Både Karin, hennes dotter Sigrid med make samt barnbarnet Åke Tott ligger begravd i Åbo domkyrka i Finland.
Jag gillar Sparres bok bäst. Gustavsdotters detaljer faller utanför ramen bland, men kan säkert vara sanna och gör att boken blir mera som en roman och lättare att läsa de 260 sidorna. Sparres bok är bara på 192 sidor men kändes mera som en historiebok, och mindre spekulativ. Kung Erik är lika labil i bägge böckerna och Karin lika trogen.
3:a för Sparre och 2:a för Gustavsdotter // Maria E