C.P Rosenthal I hästars ögon
Kortfattat innehåll- I hästars ögon:
Flicka – föräldrar – konflikt, Föräldrar skickar bort flicka, Flicka – morfar – vänskap – häst – frihetslängtan, Morfar – kunskap – flicka – glad – död mormor
Flicka – pojke – betuttad – problem, Kär flicka – dum pojke – ond bråd död, Skadad morfar – översvämning – strapats- morfar dör
Strapats – döda mormodern – häst – hem och vad man förmodar mot en bättre relation till föräldrarna
Längre recension av boken:
Elena har problem med allt och alla och vill bort. Elenas morfar har efter att mormodern dött ”flytt” till bergen och sina hästar. Elenas mamma gillar inte det men tycker att Elena kan bo där ett tag för att se hur det är ”när man flytt”. Kanske kan hon lära sig nått av honom.
Det är lite kyligt mellan Elena och morfadern inledningsvis men mormoderns häst blir den gemensamma länken och Elena visar sig ha en otrolig talang för ridning. När föräldrarna senare vill hämta hem henne vill hon i sin tur stanna ett tag till.
Ridturerna med morfadern runt i området leder dem till en öde gård med två hästskelett vid staketet. Så går det då man binder hästar under oväder, säger morfar och berättar när hela dalen svämmade över…och vad händer sedan…fast inte direkt.
Allt är bra och Elena tränar hästen, hon känner sig redo för att försöka tävla. DÅ kommer två killar på moped till denna avlägsna plats…Elena blir betuttad i den ena och morfar anar, med rätta, oråd när han ser tatueringarna på den andre. Hur varnar man en tonåring utan att denne säger, sluta, jag kan ta vara på mig själv??
Den äldre grabben är bara ute efter att döda dem och ta det som kan tas, den yngre vill gärna att Elena frivilligt skall följa med honom så han slipper ta så han verkar bry sig om hästen men Elenas häst visar bara agg. Elena menar att det är nog bara för att han är kille som hingsten inte gillar honom. Killen bjuder Elena till deras läger och dessvärre går Elena dit och får provköra en moped men fixar inte detta. Blir istället, av den äldre killen, nästan våldtagen utan att den yngre bryr sig, en känsla av …besvikelse…svårmod…försvarslöshet drabbar Elena. Morfadern har dock anat oråd och räddar henne.
Oväder, risk för översvämning, skottlossning, killarna är tillbaka och skadskjuter morfadern i benet. Nu är Elena beredd på vad som helst. Hon springer ut och skall släppa ut hästarna ur stallet (för ev översvämning). Konfrontation med den äldre killen i stallet resulterar i att hennes häst sparkar honom sönder och samman. Elena tar hans vapnet och går mot huset. Utan pardon skjuter hon sedan den yngre killen( jämförelse med en tjäder).
Flykt, morfadern blöder och översvämningen är ett faktum, båten är borta så det blir till att fly uppåt bergen med morfadern på ryggen.
Sorg, morfadern dör och Elena tvingas tillbringa några dygn själv i vildmarken. Hennes häst dyker då upp och visar henne till en grotta där hennes mormor tillbringar de sista dagarna. Hästen leder henne sedan hem dit även de oroliga föräldrarna hittat. Slutet gott…?
Vad har detta med titeln att göra? Om man såg vad hästar ser, ser man allt med hjärtat.
Var boken bra? Ja vars, men om man bytte Elena mot en kille, hästen mot en tiger och killarna på moppe till tjejer på häst. Så hade storyn också varit bra. Jag förstår inte hästens roll?
Milles citat stämmer bra- Elena byter snabbt ut häst och riddrömmar då pojken kommer farande och ber henne följa med:
”I denna traditionella men eggande tolkning är hästen ett sublimerat objekt för begäret efter en man. Så betraktades hästintresset när man närmade sig puberteten: som en övning. Och kanske är sammansmältandet med en annan varelse en sexuell upplevelse, men mycket större än så.”
/ Maria Einarsson i Boden
Hobbybibliotekarien 
