Michelle Paver, Vargbröder- Våldnadernas berg, del 6 (sista delen) 2010
Jaha, då har man ännu två hjältar att lägga bakom sig. För nog kommer jag att sakna Torak och Renn och deras äventyr. Micelle Pavers böcker är så fulla av adjektiv att 20% av boken skulle försvinna om dessa togs bort. Samtidigt är det just dessa adjektiv som på ett så målande sätt beskriver omgivningen för ca 6000 år sedan. Ibland känner man nästan lukten också.
Torak har besegrat själslukarna en efter en och nu är det bara en kvar, den ondaste av dem alla. Vi får följa Toraks färd till mitten av våldnadernas berg och tillbaka, för han är ju hjälte och dessa kan ju inte dö som tur är. Boken är lagomt sorgsen då det inte går så bra för alla men samtidigt lyckosam för en sorgsen liten person. Det är svårt att sluta läsa. Kanske har man större behållning om man läst de tidigare böckerna, men det är inte helt nödvändigt. Det förekommer ibland korta förklarande tillbakablickar.
Efter ca 3/4 av boken när det började skorpa till sig sa min son: ” Dör han nu, är detta världens sämsta bok”
Äventyrsbok i stil med ”landet innanför” av Maud Mangold fast i en annan tidsepok. En klar 4.
Trevlig Läsning!
/ Maria E
Hobbybibliotekarien 