Hobbybibliotekarien

Blandade bränder av David Means, Bakhåll,2012

Jag förstår verkligen inte varför denna novellsamling fått sådan uppmärksamhet.

Yukiko Duke säger: ” Han skriver så sakligt, så skarpt, så hett att smärtans alla gränser sprängs – vilket bara gör berättelserna ännu känsligare, ännu vackrare. Erik Göthlin filmvetare och frilansskribent säger: ”Så jävla bra är det. ”

Och jag förstår inte, visst är det sakligt och skarpt men varför denna tragik. I nästan alla noveller dör någon på ett ofta brutalt sätt, misshandlad, självmord, droger. Misär, misshandel och uteliggare blandas med djurplågare, pyromaner och en änkas dilemma om att dejta någon efter makens död. Novellerna utspelar sig i New York och runt om kring och inget i boken kan jag tycka är vackert. Means använder semikolon efter semikolon och ibland är parentesen i berättelsen mer än en sida lång och det gör det svårt att få flyt i storyn.

Nä, detta var för svårt för mig.

1:a   / Maria E

Räcker det om jag älskar dig? Av Katarina von Bredow, Raben & Sjögren, 2006

Fanny som är 19 år är ihop med Johan och har så varit i snart ett år. Fanny bor ännu hemma men vill flytta ihop med Johan och visar en lägenhetsannons som får Johan att tveka och Fanny att fundera. Vad vill han? När bästisen Alexandra inte kan hänga med en lördag, som vanligt, ringer hon Johan men han skall till Zack. Men när Fanny ringen dit, är inte Johan där…

Mamman som lever själv med Fanny sedan 15 år tillbaka dricker för mycket och en dag hittar Fanny henne på golvet livlös och ringer 112. Alkoholförgiftning…

SO-läraren Finn hjälper Fanny med att komma i kontakt med AA och en kvinna som kan stöda dem i livet efter sjukhuset och där går de bägge över gränsen två gånger. Första och sista.

Boken utspelar sig under sista terminen i trean på gymnasiet nära vuxenvärlden. Fanny tvingas vara mamma åt sin mamma och gör det bra, hon dumpar sin pojkvän, ligger med SO-läraren och känner att allt börjar på nytt, nu.

Ingen speciell läsupplevelse, blir lite upprepning av Bara inte du. Här är det Fannys pojkvän som strular med en av Fannys kompisar … men det var bra att Fanny fattade besluten om att göra slut, både med pojkvän och lärare och visade sig vara den vuxne i situationen. Hon kommer att klara sig bra!

Boken får en 3:a då en av de största hemligheterna beskrivs på ett bra sätt: Kvinnor som dricker för mycket.

/ Maria E

Dandy av Jan Guillou, Piratförlag, 2012

Detta är del två i Guillous 1900-tals serie och utspelar sig parallellt med den första boken. Sverre for till England och sin stora kärlek Albie. Tillsammans lever de gott med många vänner i aristokratins kretsar. Frispråkighet och öppenhet för olika sexuella läggningar är vardagsmat i Bloomsburygruppen. Sverre får möjlighet att utveckla sin konstnärliga förmåga och får i uppdrag att måla mångas porträtt, med och utan kläder.

WW1 kommer och livet blir inte så lätt men Albie har en idé. Sverre får förlova sig men Albies syster Margret och själv tar han på sig sin uniform som ingår i adelsmärket. Då blir de liksom ”untouchable”. Albie hamnar i Afrika och Sverre målar porträtt på en militär sjukförläggning…

Gulliou beskriver på ett bra sätt överhetens nedlåtenhet till det som de upplever som oortodoxt. Ingen tolerans eller förståelse. Bara scenen där kavalleriet anfaller mot kulsprutor i tron att fienden inte skjuter med sådana vapen mot gentlemen, utan bara mot negrer och hedningar i Afrika, säger en hel del. Guillou är ute på lite djupt vatten men han verkar ha gjort en rejäl reasearch. Tackar också för att det inte finns en massa oerotiska kärleksscener utan kärleken mellan Albie och Sverre känns ärlig och djup.

Jag kommer säkert att läsa nästa bok också.

Denna får 3:a  / Maria E

Cirkoli av Patrik Stigsson, Universum Noll, 2012

Boken börjar med ett citat av Albert Einstein: ”Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskapen är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg och föder utveckling.”

Ännu en bok om en skyddsängel/låtsaskompis. Gustens låtsaskompis Filko jagar en solkatt en dag och träffar på en gammal tant som vaktar ett stort ägg. Tanten skall dö och vill lämna över ansvaret på någon annan( människa) så Filko hämtar Gusten. Då ser de Cirkoli och tanten berättar en otrolig historia om stället och dör. Filko är eld och lågor men Gusten är tveksam till uppdraget men beslutar sig för att inviga sin klasskompis Sofia i ägget…

Så börjar det. Cirkoli var från början en cirkus och ett tivoli och hela tiden ville man förfära och förlusta människorna som kom dit. Vetenskapsmän gjorde experiment och skapade det ena mest osannolika odjuret efter det andra tills allt gick överstyr. Odjuren tog över och började äta upp människorna och många barn. Befolkningen gick ihop och slog sönder allt och dödade alla och det var det med Cirkoli. Men inte med odjuren…Odjuren var många och hade olika grader av intelligens och för att ingen skulle märka något tog de över klostret i byn och tog över munkarnas sysslor och ingen i byn hade anledning att ifrågasätta.  Runt byn växer en ogenomtränglig mur av ogräs som planterades av en trollkarl som oskyldigt blev anklagad av att röva bort barn, man lyssnade inte på honom och samma sak händer med Gusten och Sofia när de berättar om monstren och odjuren. Ingen tror på dem. Sådana otäcka varelser kan omöjligt finnas, sluta ljug, vad är det riktiga problemet, sluta ljug!!!

Boken är bra och otäck fantasy och jag får en känsla av att vuxna, med sin begränsade fantasi, inte kan ta till sig barnens berättelse. Det är alldeles för otroligt. Gång på gång sviks Gusten och Sofia men de ger aldrig upp. Gusten blir fångad och nästan dödad och Sofia visar på mod över det normala, gång på gång, och till slut får de upprättelse. Hur är det nu? Tror vi på barnen då de berättar om övergrepp där historien verkar absurd eller tycker vuxna att de måste fantisera och ljuga?

Klar 4:a får denna bok.

/ Maria E

Prismagalaxen del 1- Silvertrådarna av Ingrid Remvall, B. Wahlströms, 2008

Året är 2225 och Nova anländer till planeten Indigos äventyrsläger tillsammans med sin mamma Måne, vilket Nova tycker är lite pinsamt. I vanliga fall lever Nova och Måne ovanför det vi kallar Sverige i SkyMalmö och inget har varit på topp sedan pappan försvann för 6 år sedan. Planeten Indigo ligger i Prismagalaxen som är en spiralgalax liknande vår men har två solar. Nova har sett fram emot lägret och hamnar i Alfa-gruppen. Där finns ”dummisen”, ”påhejjarna”, ”nörden”, ”snyggingen” och ”supertjejerna”, ja, allt som finns på vilket vanligt läger som helst på jorden.

Alla deltagare har olika egenskaper och kommer från olika planeter och ganska snart märker Nova att snyggingen Alex är lite för bra för att vara sann. På lägret får grupperna uppdrag att göra och jag tycker nog att de var lite snabba med att skilja ut en av tolv bitar med hjälp av att väga max tre gånger. Det är otäckt ibland och farligt men ändå vill man inte berätta för ledarna vad som hänt utan tror att de själva skall lösa allt. Novas pappa uppenbarar sig som ett hologram i stugan och det gör Nova glad att veta att han lever. Silvertrådarna var något han gömt i Novas vänstra hand för att de inte skulle bli stulna och det har räddat Nova två gånger.

Lite komplicerad bok med många ”framtidsprylar” som skulle vara kul att ha som näringskapslar, teleholograf och en massa underliga växter. Det finns en bra karta över lägret samt en karta över Prismagalaxen. Boken skulle vinna på annat sidupplägg och fler bilder, inte samma bilder i repris. Många ord går åt till att beskriva en sak som skulle kunna illustrerats men boken kan på detta vis användas som inspiration till lite fantasiteckningar.

Rekommenderas från 10 år

Svag 3:a, bok två heter Ökensafari och då möts de tre vännerna, Nova, Tim och Tudor, igen

/ Maria E

Labyrinten av Mårten Sandén, Raben&Sjögren, 2010

12:e boken om Petrinideckarna gör ingen besviken. I sann Ellery Queen anda byggs mysteriet upp och misstankarna far fram och tillbaka mellan deltagarna vid en filminspelning. Labyrinten skall filmen heta och utspelar sig i slottsmiljö i det 200-år gamla slottet i Mörkafors. Peters flickvän har en roll i filmen och Peter en statistroll. Petra har dock lovat att hjälpa sin syster på annat håll så Peter och flickvännen Lucy måste lösa mysteriet själva. Fast visst blir det en hel del telefonsamtal och Petra kan inte hålla fingrarna från syltburken utan visar sig vara ett bra bollplank.

Precis som Ellery Queen samlar Petra alla inblandade i biblioteket och reder ut brottet och pekar ut den skyldige. Jag anade rätt denna gång och blev löjligt glad över detta 🙂

Enda kritiken jag kan ge är att i boken beskrivs Lucy vid flera tillfällen som lockhårig men på omslaget har hon rakt hår…

Bra bok att läsa från 10 år.

Klar 3:a / Maria E

De kom från norr av Jackie French, B.Wahlströms, 2006

Den 12-åriga Hekja, som lever i en liten kustby, blir vittne när vikingarna attackerar hennes by och då hon skall varna sin mamma ser hon henne bli våldtagen och dödad. Själv blir hon tillfångatagen av en vikingakvinna, Freydis, som tar med både henne och hennes hund, Snarf, ombord på båten på väg mot Grönland.

Snarf visar sig ha en förmåga att nosa sig till isberg och statusen på trälen och hennes hund stiger. Hekja både hatar och beundrar Freydis men inser att utan hennes beskydd ligger hon illa till på båten och gör allt som Freydis vill. Grönland är kallt och kargt men tillsammans med Freydis brors löpare vinner hon ytterligare poäng. Broderns skald och sångare är också underbar att lyssna till.

Snart är det dags att dra ut på viking och Freydis skall till vinland dit brodern varit, men sedan fader dog kan inte Lars lämna Grönland och Freydis lastar sitt eget skepp. Med på båten är Hekja och Snarf.

En annorlunda vikingasaga som utspelar sig på slutet av 900-talet sedd ur en trälflickas ögon. Improvice, adapt and overcome är några ledord som Hekja använder sig av och det tar henne så långt att hon blir adopterad av Freydis och hennes man. Mycket bra att det finns en karta i början.

Rekommenderas från 12-år

Klar 3:a  / Maria E

Du kanske inte vet det, men döden spelar faktiskt inte handboll     av Linda Belanner & Fredrik Persson, Bonnier Carlsen, 2012

Mattias har dött fast ändå inte. Han ingick i ett avtal med Göran om att få vara en av dem som bestämmer när det är dags…för någon att dö.

Mattias är ensam och det regnar alltid, enda sällskapet är en lite vit mus, Pipis. Nu är det Zarahs tur och det är dags för Mattias att göra sitt ”jobb”. Men det går inte, Mattias klarar inte av att hämta Zarah till andra sidan. Göran blir förbannad och Mattias får en andra chans, inte heller nu går det. –-”-Men ta en gamling på sjukhemmet då”- men inte ens det klarar Mattias. Han ger istället gamlingen(Aina) en puss så hon piggnar till. Göran gör vad han kan för att hålla balansen mellan liv och död och det blir Mattias varse om då en småbarnspappa fick sätta livet till istället för Aina.

Mattias börjar i Zarahs klass och är väl lite udda, men Zarah lockas av honom då han inte är som de andra killarna i klassen. Han tycks kunna märka saker och det räddar Lovisa från en otäck händelse som hamnar på jootjub, som Aina kallade det. Han märker också vad alla tjejer redan vet; att gympaläraren tafsar och är äcklig…men detta hamnar i skymundan för nu blir Zarah sjuk, det är hennes tur…Det får inte hända tänker Mattias och låser alla dörrarna på skolan och startar en brand- nu skall han jämna ut balansen!

Annorlunda bok om döden. Inget är lätt att förklara för Zarah, hur skulle hon kunna begripa. Alla har rätt till sitt liv, trots allt som hänt och Mattias djupa känslor kommer fram när Göran visar vad som händer när någon dör. Jag gillar boken som har många roliga inslag och varma inslag. Språket flyter på bra fast mobbningen och tafsandet blir lite lösa trådar som inte riktigt klarnar.

3:a  / Maria E

Min kompis Kalle-Hans ( En bok för 1-101-åringar) av Lars Lindblad med teckningar av Ragnar Gomer, 2012

Köpte denna bok av författaren själv på bokmässan i Göteborg. Han berättade att det var den andra boken han sålde av de 100st som han tryckt. Det var stort tyckte jag, fast han var en ganska dålig försäljare. Likaväl uppstod ett köpbegär då jag bläddrade i boken och upptäckte att det kunde varit bilder tagna ur min egen barndom.

Kalle-Hans är en låtsaskompis som plötsligt en dag hoppar in i sandlådan. Kalle-Hans är med överallt, han är modig och inte rädd, dessutom kan han simma.

Är Kalle-Hans en sorts skyddsängel?

Läste boken Valkyriorna av Coelho där det berättades att de allra flesta människorna har träffat sin skyddsängel då de var små. Ofta i form av, just, osynliga kompisar. Änglarna tar den form vi vill att de skall ha så att vi inte blir rädda för dem. Tyvärr är det ju inte helt accepterat att ha låtsaskompisar då man blir äldre och man avskärmar sig från ängeln, som lite förvirrat återgår till himlen.  Vill man, när man blir äldre återknyta kontakten så gäller det att öva kanalisering…så att ängeln hittar tillbaka.

Visst skulle det kunna vara så? Att det är skyddsänglar. För de skyddar mot ensamhet och de ger mod.

Jag tror Kalle- Hans är en skyddsängel och boken får en stark 3:a för alla fina bilder från tidigt 60-tal, skulle jag tippa.

Hoppas att Lars får sina böcker sålda!

Den utstötte- Bronsdolken 1 av Michelle Paver, Semic, 2012

Efter att läst alla böcker om Torak och Renn i Vargbröderserien blev jag nyfiken på denna nya serie som utspelar sig på bronsåldern, för ca 3500 år sedan, i Grekland och runt medelhavet. Det är lätt att dra liknelser med Torak och Renn och det gör jag ofta. Temat är detsamma; Ung kille som tvingas överleva själv då hela hans familj dödats eller flytt. Kille träffar tjej som är tjurig i början men till slut inser bägge att de måste samarbeta och vargen är utbytt mot en delfin. Jag tror boken skulle tjänat på om man inte läst Vargbröder för det var alldeles för många liknelser- i det stora hela.

Hylas lever som getherde utanför byn med sin syster som utstötta och en dag kommer ”kråkorna” och dödar hans vän och hans hund. Systern lyckas fly och Hylsa tvingas också fly för livet. Henne måste han hitta. Bronsdolken som är roten till det onda får Hylas av en död (nästan i alla fall) man då han hjälper denne att gömma sig. Den döde( döende) ber honom också att ta sig till havet…

Pira är en flicka, på 13 år, som fått veta att hon skall giftas bort och nu försöker bränna sitt ansikte för att göra sig så ful att ingen vill ha henne, men är man dotter till en prästinna är inte livet lätt.

Paver beskriver området och bronsåldern på ett bra sätt och boken är spännande. Det var enkelt att läsa den och sätta sig in i de olika situationerna som de bägge barnen, Hylas och Pira, hamnar i. Men jag har svårt att tro att en tolvåring skulle göra detta. 15-åring hade varit med troligt.

Kan bli en bra serie att följa för dem som inte läst Vargbröder. Bronsdolken 1, får en lite svag 3:a för att den var för lik Vargbröder.

/ Maria E