Blandade bränder av David Means, Bakhåll,2012
Jag förstår verkligen inte varför denna novellsamling fått sådan uppmärksamhet.
Yukiko Duke säger: ” Han skriver så sakligt, så skarpt, så hett att smärtans alla gränser sprängs – vilket bara gör berättelserna ännu känsligare, ännu vackrare. Erik Göthlin filmvetare och frilansskribent säger: ”Så jävla bra är det. ”
Och jag förstår inte, visst är det sakligt och skarpt men varför denna tragik. I nästan alla noveller dör någon på ett ofta brutalt sätt, misshandlad, självmord, droger. Misär, misshandel och uteliggare blandas med djurplågare, pyromaner och en änkas dilemma om att dejta någon efter makens död. Novellerna utspelar sig i New York och runt om kring och inget i boken kan jag tycka är vackert. Means använder semikolon efter semikolon och ibland är parentesen i berättelsen mer än en sida lång och det gör det svårt att få flyt i storyn.
Nä, detta var för svårt för mig.
1:a / Maria E
Hobbybibliotekarien 