Blandade bränder

Blandade bränder

Blandade bränder av David Means, Bakhåll,2012

Jag förstår verkligen inte varför denna novellsamling fått sådan uppmärksamhet.

Yukiko Duke säger: ” Han skriver så sakligt, så skarpt, så hett att smärtans alla gränser sprängs – vilket bara gör berättelserna ännu känsligare, ännu vackrare. Erik Göthlin filmvetare och frilansskribent säger: ”Så jävla bra är det. ”

Och jag förstår inte, visst är det sakligt och skarpt men varför denna tragik. I nästan alla noveller dör någon på ett ofta brutalt sätt, misshandlad, självmord, droger. Misär, misshandel och uteliggare blandas med djurplågare, pyromaner och en änkas dilemma om att dejta någon efter makens död. Novellerna utspelar sig i New York och runt om kring och inget i boken kan jag tycka är vackert. Means använder semikolon efter semikolon och ibland är parentesen i berättelsen mer än en sida lång och det gör det svårt att få flyt i storyn.

Nä, detta var för svårt för mig.

1:a   / Maria E

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s