Kategoriarkiv: Okategoriserade

Villig av Christina Wahldén, Raben&Sjögren, 2014
Villig är vad författaren säger en uppgradering av Kort Kjol som kom ut 1999 och jag håller med. Kan inte låta bli att reflektera över en händelse, liknande det som boken beskriver, där många tog killens parti, mamman, och andra tjejer som hävdade att det aldrig kunde vara han. Den våldtagna flickan hotades och kallades lögnare mm och det hela slutade med att allt lades ner och killen fortsatte att våldta så fort han friades. Jag kan minnas fel, och jag kan blandat ihop med en film men det är lika illa vilket som, det är så man vill gråta.
I Villig våldtas en 13-årig flicka av en 15-årig kille på en skoltoalett på högstadiet. Visst, Nora har haft sex med killen innan men aldrig så här hårt och på golvet på en toalett, fast hon sa att hon inte ville.
Skillnaden från Kort Kjol är väl den att man fortare kan sprida bilder, kommentarer och skapa grupper på ett helt annat sätt än för 15 år sedan, då det inte fanns en mobil med kamera i varje tonårings hand.
Storyn kort: Nora våldtas av Edvin, som hon är ihop med. Ida vill ligga med Edvin och Idas pappa ligger med Edvins mamma. Edvins lillebror blir svårt slagen av Edvins pappa då mamman är otrogen. Ida läger ut nakenbilder på sig själv, super och filmas i fyllan då hon våldtas. Edvin kollar på allt grövre porr och hatar pappan. Noras storasyrra, Tuva, går i Edvins klass och tar Noras parti och stöttar henne till 100%. Tuva dömer fotbollslaget där Edvins lillasyster spelar (Nora har slutat efter våldtäkten) och Edvins pappa är tränare. Kurator och rektor på skolan är undfallande och dömande och polisen tveksam. Allt detta händer i en ort där alla känner alla…nästan och inte många tar Noras parti eller Idas. Fler i samhället stöttar Edvin.
Det finns många anledningar till att läsa denna bok i en högstadieklass och diskutera händelseförloppet, från elevperspektiv men även från skolperspektiv. Varför behandlar man Nora och Ida på det sättet? Varför gör Edvin som han gör och varför är han bättre än Nora, eller är han det? Varför gör Ida som hon gör? Språket är grovt och rått och inget jag skulle vilja höra på en skola, elever emellan. Lär sig barnen det hemma eller är det på skolan, jag menar har man det som Edvin har det är det inte konstigt att man lär sig att hantera konflikter genom att slå på tredje part. Vem tar barnens parti om inte föräldrarna gör det. Stort mod av Tuva, som bara är 15 år. Våga prata med en vuxen.
4:a // Maria E

Mazerunner- I dödens labyrint av James Dashner, Semic, 2014
Första delen i en dystopisk framtidsskildring. Liksom i Överlevarna är det bara tonåringar vi möter i denna del och Thomas vaknar upp i något som verkar vara en hiss och den har just stannat och han har hamnat i mitten av en gigantisk labyrint. Flera av barnen har varit där i nästan två år och de har skapat sig ett liv som fungerar. Thomas kan tycka ibland att han känner igen något men minnet är alldeles för diffust och verkar vara raderat på ett mystiskt fragmenterat sätt. Sedan kommer Teresa och allt ställs på sin spets. Hur känner de varandra och vad är deras uppgift här i labyrinten? De måste ut, men hur?
Jag tycker nog att det är lite för många framtidsskildringar som kommit på pränt i närtid, allt från Hungerspelen, Dustlands, Överlevarna och Divergent och ändå har jag inte nämnt alla. Varför denna trista framtidssyn? Mazerunner är inget undantag utan här gäller det att spela spelet och hålla sig levande. En stor epidemi har utplånat många människor och någon har fångat dessa ungdomar i detta scenario för att se vilka som löser gåtorna och tar sig ut…konstigt spel, lite likt Flugornas herre, bildas grupper och bäst gillar jag Newt. Detta är ingen bok som jag kommer att läsa fortsättningen på, tror jag, men jag tror den kan tilltala gruppen från 12 år då den har ett enkelt språk, korta kapitel och snabb handling. Och mycket filmvänlig, kanske är den bättre där?
2:a // Maria E

Operation Nordanvind av Kaj Karlsson, Bokfabriken, 2012
För ganska exakt ett år sedan läste jag Parsifaldirektivet av Karlsson och blev då nyfiken på första boken i serien. Nu är även den läst och jag har fått kära känna Gustav Sterner lite mer och blivit insatt i varför han för fem år sedan slutade som operatör.
Av en ren slump ser Gustav Sterner en avrättning i Stockholms skärgård under en av sina paddlingsturer för rekreation och märker att han iakttagits. Han inser att han ligger risigt till och flyr. Med en hårsmån lyckas han och överleva sedan kontaktar han sin vän Katarina Wallin och berättar vad som hänt. Katarina som är tidigare kollega till Sterner men nu jobbar med militär underrättelsetjänst tar sig an frågorna.
En finlandsfärja verkar vara terroristernas mål, men vad är syftet? I lite Hamilton-anda tar Strener på sig ansvaret att stoppa det hela men först måste han ha grejer, och det får han.
”Slutligen fyllde han på magasinen och laddade vapnen. När han såg sig själv i spegeln föll ett lugn över honom som stillade bruset av tankar. Efter fem år bar han på nytt uniform och höll i ett vapen”
Finlandsfärjan bordas men den verkliga skurken hittas aldrig och expeditionen blir allt annat än lyckad för Gustav Sterner.
Vi får parallellt följa fragment av en av Rysslands rikaste män, Georgiy Baikoff, och hans familj och inte har han ärligt tjänat ihop sin förmögenhet.
Fienden skall slås på hemmaplan med lokala vapen och en plan sätts upp på att hämnas Baikoff i datjan i Sotji. En grupp av lite tvivelaktiga personer, enligt Katarina, sätts samman och man åker iväg på olika sätt. Gustav tänker positivt och genom att följa krigets första grundregel: Sätta upp ett mål och håll fast vid det, tänker han lita på sin förmåga. Katarina är lite med pessimistisk; vi skall vara glada om vi överlever…
Nu börjar Operation Nordanvind och den avlutar boken sista 120 sidor.
Jag tycker att Gustav Sterner är lite för lik Carl Hamilton och det är honom jag ser framför mig då jag läser. Karlsson kan sina saker och detaljerna är träffsäkra, säkert självupplevt till del och det gör dem trovärdiga. Men visst riktar sig boken mot militärt överintresserade personer (MÖP) och jag tillhör inte den skaran men jag gillar spänningsböcker, intriger, inte så mycket splasch-scener och förstår att en plan är viktig men att man aldrig kan lita på den till fullo för ingen reagerar på samma sätt i verkligheten som i planen.
3:a blir det för denna bok // Maria E

Låt mig ta din hand av Tove Alsterdal, Lind & Co, 2014
För precis ett år sedan läste jag Liselott Rolls debutroman Tredje graden som var fylld av tortyr och kopplingar till Juntans tid i Argentina i slutet på 70-talet. Otäck… Alsterdal har liknande kopplingar fast i denna bok är det en kvinna som överger sina små barn för att skapa en bättre värld tillsammans med Ramón i Argentina.
Helena har sagt farväl till sitt ”gamla” liv då hon träffar Jocke. Han skall inte behöva dras med den skiten, tänker Helena och vet inte att – Ingenting försvinner, allt finns kvar- även i denna bok. Helena har inga minnen av sin mamma som försvann då hon var 2 år. Storasyrran Camilla (Charlie) som var fem, minns mycket mer men med henne pratar inte Helena heller. En dag ringen polisen och säger att Camilla är död, självmord, hoppat från balkongen. Jaha.
Varvat med nutiden blickar Alsterdal tillbaka till 1978 och vi får då följa mamman och de val hon gjorde och de konsekvenser det fick, fram till nutid.
Men var det självmord? Riddaren (Helena och Camillas alkis-pappa) har sett en otäck man som följde med Camilla hem samma natt hon dog. Camillas kompis dotter har också sett honom och även grannen/vännen till Camilla. Helena börjar tvivla och varför var hon i Argentina för en månad sedan? Men de är inga trovärdiga vittnen…
Allt talar för att Camilla letar efter sin mamma och nu reser Helena också dit. Men vilka kommer ihåg? Vilka skall man fråga? Kan man lita på någon? Inget blir som hon tänkt.
En spännande bok där jag har lite svårt att förstå mammans val, men hennes situation hemma kanske var värre och kanske hade hon tänkt komma tillbaka snart, kanske…Helena är svår och precis som Jonas, i Kast med liten kniv, kan man inte bara dra ett streck över sitt förflutna och fortsätta leva. Man måste gilla läget och lära sig att leva med det, skit eller inte, men att tiga ihjäl det förflutna går inte. Läs gärna I tystnad begravd av Alsterdal.
3:a // Maria E

Kast med liten kniv av Sara Kaderfors, Pirat förlaget audio, 2012
Jag har läst många böcker av Kaderfors och den senaste, innan denna, var Lex bok som jag tyckte mycket om. Nu har jag lyssnat på en, och uppläsare är Henrik Norlén och han är fantastisk att lyssna på. Den lite släpiga rösten stämmer exakt in på huvudpersonen, Jonas, och hans sätt att vara, känna och tänka(tycker jag).
”Ingenting försvinner, allt finns kvar” var något man sa på Tippenklubben, för länge sedan och refererade då till sophantering och avfall. Likadant känner nog Jonas då han, till slut, tar tag i sitt liv och börjar om.
Då: Sommaren före 9:an, alla har moppe och alla skall till sjön för att festa. Jonas är hemligt kär i Rebecca som också verkar tycka om honom men som inte gillar hans halvkriminella kompisar särskilt mycket. I skolan går det inge vidare, han hinner inte med då bokstäverna hoppar runt och alla tycker han är ett mongo som inte en kan stava sitt efternamn rätt. Hemma läser han böcker i sin egen takt men självkänslan sjunker och systern Åsa är ju alltid så jävla smart och snabbtänkt. Denna dag, innan festen vid sjön, hjälper Jonas Rebecca med att tjuvlåna sin moppe som hon skall få då hon fyller 15 (om två veckor).
Rebecca förolyckas i en trafikolycka denna dag och inget blir som förr. Allt går dåligt, skolan, inget gymnasie, föräldrarna skils, Åsa drar och den enda som är kvar är Krillan, festprissen och tjejtjusaren Krillan. Jonas kan inte fatta varför han bryr sig…om honom?
Nu: Jonas lever med sin fru och två barn, har en målarfirma som går bra och allt verkar ok, han super inte, håller sig i form men under ytan pyr det…Sonen Axels klasskompis, Theo, dör i cancer och sorggruppen får Jonas att rygga tillbaka. Syster Åsas ena dotter har anorexi, är suicidal och hamnar på psyket eller seglarläger som Åsa säger till alla. Själv engagerar han sig i dottern Klaras handbollslag och de vinner serien men aldrig känner han sig nöjd med sig själv. Varför? På en fest hör han hustrun bekänna att hon aldrig älskat honom, varför, allt är ju perfekt…eller?
Nu vill hon plötsligt skiljas, allt brakar ihop, allt, allt…
Kaderfors har en underbar förmåga att beskriva människor så de kryper in under huden. Jonas som är en underbar och känslig kille med svårigheter att sätta ord på sina känslor får aldrig det stöd han behöver. De självcentrerade föräldrarna har inte förmågan att ställa rätta frågorna för att de är rädda för svaren. Som vuxen har han svårt för akademiker och tror att han inte kan samtala med dem för att han bara är en simpel målare, vems är problemet? Boken varvar nutid och dåtid på ett smakfullt sätt och kärleken till Krillan finns alltid under ytan. Det jag saknar är Beatas problem…dem har hon aldrig pratat med Jonas om, utan det är alltid hans problem. Men man kan inte älska någon annan om man inte kan älska sig själv. Och det gjorde Krillan, ofta.
Klar 4:a och stort tack till Henrik Norlén som gjort 9 timmar i bilen smärtsamt skönt.
// Maria E

Lite mer än en kram av Mårten Melin, Rabén & Sjögren, 2014
Om man växt upp på 70-talet läste man säkert Kram, Puss och Love love love av Hans-Erik Hellberg och gillade man dem skall man definitivt köpa denna bok till sitt barn. Melin skapar pirr i hela kroppen och Manne lär sig det fina med att onanera, fast helst själv och i smyg.
Amanda är en tjej som börjar i Mannes syrras klass, år 9. Själv går Manne bara i 7:an men det är nästa bara ett år mellan dem och en förbjuden kärlek uppstår. Manne blir förvirrad och förälskad och förförd när Amanda lär honom att kyssas men då Moa, syrran, får se Amanda i Mannes rum en dag då de skall sova över blir det stopp! Är du pedofil? Skriker Moa och slänger ut Amanda och sedan eskalerar allt och går över styr. Manne är olycklig, han älskar Amanda men det hela urartar och Amanda byter skola.
Är det för att Amanda är äldre än Manne som det är fel i barnens ögon? Amanda är 14, snart 15 och Manne är 13, snart 14 och så fel kan det väl inte vara, så att det är pedofili?
Melin beskriver jättefint de ungas känslor och språket flyter lätt. Porr och snusk kallades Hellbergs böcker på 70-talet och kanske är detta också en typ av porr, men för unga, den är fin och ifrågasättande och tillmötesgående.
Klar 4:a // Maria E

Överlevarna -The young world av Chris Weitz, B Wahlströms, 2014
Jaha?! Det var vad jag tänkte då jag slog igen boken, Jaha!? Det har gått två år sedan Händelsen och vi får följa Jefferson och Donna i vartannat kapitel. För två år sedan drabbades New York av en mystisk sjukdom som bara skonade tonåringar. Vuxna och yngre barn saknade det skyddande pubertetshormonet och allt eftersom tonåringarna blir vuxna dör de. Jeffersons bror dör och han blir ny ledare och bestämmer sig för att ta reda på vad som kan ha hänt och om det finns botemedel.
Tillsammans, Jefferson, Donna, Brainbox, See Through och Peter, ger de sig av från den osäkra trygghet de skaffat sig ut till första målet, Biblioteket. På väg dit och därifrån hamnar de i otaliga situationer som de löser med våld och åter våld. Misshandel, dödsskjutningar och våldsamma slagsmål blir vardag och de håller sig levande på nått sätt…ett tag i alla fall. Ryktet om att Gamlingen har överlevt sporrar dem extra mycket.
Jag gillade inte denna dystopiska framtidsversion som målas upp, jag gillade inte heller att det var så mycket våld…de är trots allt bara tonåringar. ”Rovdjuren” levar på ytan med vapen och makt och hot som vardag, ”bytesdjuren” lever under jord och försöker bara överleva genom att hålla sig undan. Barnen försöker återskapa en vuxenvärld som de inte är mogna för och tror att allt kan lösas med våld. Återigen är det lite Mad Max varning…
Jag hoppas vi (människor) är bättre än så här, eller så är vi det inte för i det stora hela finns ingen brist på något just nu, så vi slipper prioritera för vår överlevnad.
Det blir en 3:a, då språket är bra och handlingen snabbt drivs framåt och kapitlen är korta.

Rekommenderas från 15 år.
// Maria E

Ett spöke på köpet av Sheila Turnage, Rabén & Sjögren, 2014
Detta är andra boken om Desperadodetektiverna, Mo och Dale. Nu börjar de sjätte klass och får en ny klasskamrat, Harm. Harm är förtegen om det mesta och vill inte berätta var han bor och det verkar lite misstänkt, tycker Mo och Dale och följer efter honom en dag och hamnar då hos surkarten Red.
Miss Lana bjuder på en auktion och tillsammans med mormor miss Lacy och vinner hon hela värdshuset som inkluderar ett spöke. Mo och Dale råkar ut för spöket ganska snabbt och beslutar att starta en paranormal avdelning och lovar dessutom att intervjua en gamling i ett skolarbete och de tar då spöket som måste vara gammalt. Allt går inte som tänkt och den rika mormor miss Lacy visar sig inte vara så rik så det gäller att skrapa ihop stålar för att betala köpet. Red är arg och mystisk och Mo och Dale blir vän med Harm som visar sig attrahera spöket.
Jag gillar plotten och tycker att översättaren, Cecilia Falk, gjort ett bra jobb med att behålla en del titlar som gör att sydstatskänslan infinner sig. Men boken är för lång…Redigeraren skulle kunnat ta bort 100 sidor, enkelt, som varken gör till eller från utan bara känns sega.

Rekomenderas från 10 år
Det blir en 2:a denna gång // Maria E

Röda spår av Katarina Genar, Bonnier Carlsen, 2014
En mysrysare om en kille som inte får följa med kompisarna på seglarsemester under sommarlovet utan ”tvingas” vara kvar i stan. På konsums anslagstavla får han syn på en annons om ett hus att hyra på landet och föräldrarna nappar på det. Pappan kan ju jobba därifrån lika väl.
Lite underligt är huset och knakar det inte lite mycket ibland och vem pratar? Gubben Eskil verkar ha svar på en del frågor men är inte särskilt talför. Vad har hänt där i huset, i skogen vid sjön?
Lagom pirrig och spännande, text i stil med Lasse & Maja-böckerna. Samuel är en kille som kan vara själv men som saknar sina kompisar, hitta nya kompisar på landet är det inte tal om. Men han ger sig inte om Eskil. Passar bra från 9 år.
3:a // Maria

Stjärnklart av Lars Wilderäng, Massolit förlag, 2014
Första delen. Det är den 25 juli då boken börjar och dammet med nanomiter sprider sig och ”smittar” all elektronik. De sprids och förökar sig likt ett virus. Alla har mobiltelefoner och datorer och på ”vårdcentralen” dit man för all elektronik som gått sönder förs ”smittan” vidare. Inom loppet av en månad kraschar all elektronik och samhället lamslås. Förnekelsen till att det är en attack, av något slag, är total och alla väntar på att någon skall slå på strömmen igen. Kommande månad handlar om överlevnad och acceptans. Vissa tar sig friheter att bestämma över andras liv till förmån för eget. Andra bryr sig om, men utan vatten och avlopp förvärras situationen snabbt inne i städerna och när läkemedel och pengar inte finns att tillgå ökar dödsiffrorna. På landet är bönderna stora mål där ”levande” mat finns att tillgå.

Vi får, parallellt, följa ett tiotal personer och deras val eller brist på val under nedsläckningen. Precis som i Fallvatten av Mikael Niemi blir några av de drabbade totalt egoistiska och mordiska i stället för hjälpsamma och kanske är det så vi blir?

Jag hoppas dock att vår förmåga att hjälpa varandra så gott vi kan kommer att öka. Jag hoppas också att det går fortare att organisera samhället så att människor inte skiter och pissar överallt och lägger döda på gatan. Att sjukdomar sprids då, i snabbare takt än nanomiterna är väl uppenbart. Att bo på landet skulle vara bättre än att bo i stan kanske är sant om man gör som i boken och hjälps åt och återgår till byteshandel.
Hur ser det ut i resten av världen finns det inte så mycket om, mer än att en soldat från sista Afghanistan missionen kommer hem efter tio år och berättar vad han sett på sin färd tillbaka till Sverige.
Ja, kanske skulle det kunna bli så här och ja, vi är alldeles för oförberedda på ett samhälle utan ström och elektronik och ja, vi tar allt för mycket för givet men skall vi börja vidta åtgärder och bunkra mat? Nja…
Bra tempo, kanske lite många människor att hålla reda på. Bra med korta kapitel.
3:a // Maria E