Sonen

Sonen av Lois Lowry, Natur & Kultur, 2017

Så har jag då läst den fjärde och sista delen i den farmtidsdystopi som började med Den utvalde sedan Blå tråd och Budbäraren och att säga att cirkeln sluts med denna är kanske lite rätt, men jag tror att alla har pågått samtidigt fast berättade ur fyra perspektiv. I denna bok är det Claire vi följer och den börjar där bok ett slutar fast sedd från Claire. Hon hamnar på båten, hamnar av båten och spolas upp på land någonstans. Sakta kommer minnet tillbaka och Claire minns sin son, Gabe, och att hon måste hitta honom. Endast en har klarat av att lämna stället men se på Einar nu, halt och lytt…Claire lär sig allt om att lämna stället och tränar hårt i 6 år, sedan är hon redo. ”Det är bättre att lämna stället för att leta något än att bara fly från det” säger Einar. Väl uppe möter hon bytesmästaren och byter bort det enda av värde hon har, sin ungdom, mot att få träffa sin son. Det får hon, och hon träffar Jonas, Kira och Mentorn. Matty är död och det är Kiras far också. Men kan denna gamla kvinna verkligen vara lika gammal som Jonas? Kan Gabe rädda henne?

Jag gillar verkligen biten då hon tar sig upp från stället och hur hon kämpar målmedvetet och vägrar ge upp. Men hela storyn är underlig; varför föda upp barn, dela ut dem, ge alla känslodämpande piller från puberteten, varför tilldela alla olika sysslor/uppgifter. Samhället ger mig lite ”fångläger i Nordkoreastämning”- det perfekta samhället. Inte förrän man upplevt något annat eller hört om något annat vill man ge sig av. Man sitter nöjd, ovetande i sin tillvaro.

Lowry är född 1937 och böckerna skrev hon 1993, 2000, 2004 och 2012 och jag undrar verkligen varför det tog sådan tid och om läsaren ids vänta. Tror också att böckerna tjänat på att haft annat omslag. Endast första boken har filmats ”The Giver”

3:a för denna sista del. Blev tvungen att läsa de andra igen för att minnas på riktigt // Maria E

För att återkoppla hur det hänger ihop:

I Den utvalde möte Jonas som vid sin tolvårsceremoni blir den Utvalde. Han får gå i lära hos sin företrädare och ger honom alla minnen. Jonas pappa som jobbar på Nybarncentret tar hem ett barn (Gabe) som utvecklats lite för långsamt för att få ett hem direkt. Det går inte som tänkt och Jonas tar Gabe och rymmer.

I Blå tråd träffar vi på Kira och Matt, båda två lite udda. Kira född med dåligt ben och Matt kan hela. Då Kiras mamma dör blir det svårt för henne, men tack vare sina kunskaper i sömnad får hon ärva mammans jobb. Där hon bor träffar hon Thomas, träsnidaren. Matt lovar hämta blå tråd och det gör han.

I Budbäraren är det Matt, eller Matty som han nu kallas som är huvudperson . Han bor hos den blinde siaren som är Kiras pappa, Christopher. Här nämns Bytesmästaren för första gången och Läraren/ Mentorn byter bort sin heder. Vi träffar Ledaren, och det är Jonas. Matty helar allt och dör på slutet. Kira och Jonas blir ett par i Annorstädes.