En sekund i taget

En sekund i taget av Sofia Nordin, Raben&Sjögren, 2013
Spring så fort du kan av Sofia Nordin, Raben&Sjögren, 2014
Som om jag vore fantastisk av Sofia Nordin, Raben&Sjögren, 2015

Ännu en dystopisk framtidsskildring, men detta är bra skrivet och vi får ta del i det lilla, av det lilla och Nordin är fantastisk på att beskriva den, ibland, löjliga vardagen som man längtar till då mattan dras undan dina fötter. Nordin har skrivit tre jättespännande böcker om en tänkbar framtid där allt går tillbaka till ruta ett. Att börja om från början är inte lika självklart som det låter och tankarna hos ungdomarna är ofta helt relevanta och handlar om allt ifrån överlevnadstankar till den egna sexuella läggningen; Djuren verkar ha överlevt och något måste de ha ätit? Kommer de döda kropparna orsaka nya sjukdomar? Är jag lesbisk, eller bi eller vem är jag? Det jag gillar mest är att det är ingen rivalitet som gått över till vapen och krig utan alla verkar mest vilja få tillbaka den trygga vardagen.
Gillar också att läsaren får se sakerna ur de olika personernas perspektiv och inte bara ur ett.
I första boken är det Hedvig som berättar, hon skall, eller skulle börja 8:an och hon är själv. Alla andra runtomkring henne är döda, pappa, mamma, lillebror, alla. Vad kan hon göra? Ute är alla också döda, de verkar ha dött där de var, det ligger lik överallt. Ingen el finns det heller. Det blev för mycket och Hedvig ger sig av men vart går man för att slippa träffa på döda kroppar. Skolan. Där bunkrar hon det hon tror hon kan behöva och sedan börjar hon gå. Många tankar rör sig i Hedvigs huvud, det är framtid, det är kärlek men främst är det överlevnad, ”jag får ta en sekund i taget”, helt enkelt. Det finns en undervisningsgård i närheter och hon beger sig dit och med hjälp av handböcker klarar hon sig bra…men hösten kommer. En dag hörs ett ”Hallå!” och Ella dyker upp. Hon som ochså trodde hon var den sista människan på jorden. Att plötsligt vara två är inte så enkelt. Tillsammans ser de rök i skogen och de ”hittar” Ante
I andra boken är det Ante som berättar, han fick rådet att ”spring så fort du kan” om du ser någon levande människa, men det var ju två månader sedan och nu följer han inte det rådet utan följer med tjejerna till gården. Det hela blir ännu mer komplicerat och triangeldramat är igång. Ella vill att Ante skall vara med henne och varje gång han är med Hedvig blir det konstigt. Fast han fantiserar om att kyssa Ella men vågar inte ta kondomer då de går till en butik för att hämta matvaror. När Hedvig blir sjuk så är det han som vakar och stöttar. De träffar också på två syskom i affären som de, efter övervägande, bjuder hem då det blir kallt ute. Nu blir det ännu med komplicerat då Nora blir kär i Ella.
I tredje boken är det Ella som berättar och de, Ella och Nora, har precis givit sig av mot Umeå där de tror att de skall hitta fler överlvande. Men efter att ha slangat bensin blir Nora sjuk, så sjuk att hon inte kan ta sig vidare och Ella kan inte köra bilen. Förtvivlat tutar hon och till sin stora förvåning dyker det upp två personer. Det blir deras räddning. Ella bryter sig in på ett apotek och får tag på medicin och Nora blir frisk och kär i Sandra i stället. Gillar Ella det eller ogillar hon det, känslor är komplicerade?
Klara 4:or // Maria E