Brännmärkt- Imperiet 1


Brännmärkt av Lizette Edfeldt, LB förlag, 2018
Första boken om Imperiet och jag undrar faktiskt om det kommer fler delar…kan bli svårt att nå upp till denna standard med tvåan. Vad är då detta? Jo, en framtidsskildring som verkar ha gått tillbaka i tiden fast ändå inte. Efter flera hundra år av översvämningar, orkaner, epidemier och krig tvingas återstoden av mänskligheten att hålla hårt i sina resurser för att inte gå under. Befolkningen lever i ett hierarkiskt system, där bara den som fötts som Alfa kan göra sin röst hörd. Ett Imperie, fyra zoner, tio ranger: α Alfa, β Beta, γ Gamma, δ Delta, ε Epsilon, ζ Zeta, η Eta, θ Theta, ι Jota, och κ Kappa. De olika rangerna gör olika saker och utbildas för det. Exempel: Kappa är lägst, de fixar råvaror, typ skogsarbete och gruvarbete. Epsilon är vårdarna, Theta är de som levererar förfinade råvaror, skräddare, slaktare och Gamma är vakter/soldater. Samverkan mellan rangerna är förbjudet.

I åttonde rang lever Adeline Theta – en sarkastisk och upprorisk tjej som vägrar att acceptera sitt öde. Runt halsen bär hon det enda hon har kvar efter sin bortgångna mor, en amulett i silver. Soldaterna går ständigt runt för att kuva folket och straffa/döda de som avviker i sin rang. Adeline träffar i hemlighet en alfa, dottern till Imperiets ledare. De blir förrådda och Amabelle dödas framför ögonen på Adeline och sedan bränns de inne. Adeline överlever och tros vara Alfan. Hon försöker vara henne men det går inte, allt talar mot, när hon ser hur alfa lever. Och när hon som rådsmedlem får ta del av faktan att de lägre rangerna inte levererar som de skall och vissa måste tvångsflyttas…blir hon rasande och får oväntat stöd av livvakten Davian.
Jag gillar boken och Adeline liknar Aelin från serien Glastronen. Jag ser Imperiet framför mig som ett stort fångläger och när människorna längst ner inte får nog med mat så orkar de inte jobba eller föröka sig och då hamnar hela näringskedjan i gungning. Inte förrän man själv kan se världen ur en annan vinkel, ifrågasätter man något. Jag känner också att boken kunde ha slutat med ett ”Ja”. Här gäller det att överleva och inte att skriva fler böcker. Får se vad det blir. Edefeldt jobbar på del 2, när den blir klar återstår att se.
4:a för denna del // Maria E

SLUTET

SLUTET av Mats Strandberg, rabén&sjögren, 2018

500 sidor bara swishade förbi. En bok om tiden just innan katastrofen, som i det här fallet är en komet/meteor som kommer att krascha mot jorden och utplåna den. Strax innan sommaren får världen reda på fakta, den 16 september kommer kometen att störta in i Jorden och allt tar slut. Alla kommer att brännas upp innan smällen och det kommer att gå fort. Simon är 17 år sommaren innan detta skall hända och han är kär i Tilda. Lucinda, Tildas bästa kompis är sjuk i cancer och Simons bästa vän Johannes är kär i honom och alla skall de dö. Hur skall de leva med den vissheten? Som om inget skall hända? Som om varje dag är den sista? Eller förneka allt, fake news? Tilda vill leva sitt liv utan Simon, Simon blir ledsen, Johannes vill trösta men inget blir bra. Efter en fotbollsmatch på storbild inne i stan blir det upplopp, Tilda försvinner och hittas död ett par dagar senare och Simon får skulden. Tillsammans med Lucinda försöker han hitta sanningen…som om någon skulle bry sig, vi skall ju dö om fem dagar. Simons mammor försöker samsas för att få dö tillsammans och det är det många som vill men många vill också leva som vanligt så länge det går.

Skickligt skriven berättelse, korta kärnfulla kapitel som låter oss följa Simon och Lucinda de sista fyra veckorna. Hur ensamma är vi egentligen och vad vet vi om varandra? Slutet var lite sorgligt fast i väntan på det hinner mycket oväntat hända och därför gick de 500 sidorna ovanligt fort att läsa.

4:a // Maria E

Nevermoor- Wundersmeden, Morrigan Crow &den hemliga kraften

Nevermoor- Wundersmeden, Morrigan Crow &den hemliga kraften av Jessica Townsend, Semic, 2019

Det var ett år sedan jag läste första delen och blev positivt överraskad. Köpte del två då den kom ut i höst och jag är, tyvärr, inte lika positiv längre. Visst är jag färgad av att jag läst mycket fantasy och kan därför relatera till annat men jag har väldigt svårt att komma in i boken, jag kämpar och kämpar det är bara 370 sidor men det går trögt. Morrigan Crow fyller tolv år och blir antagen till Wundersamfundet tillsammans med åtta andra 12-åringar. På skolan presenteras de för varandra och lärare och lektionerna tar sin början. Barnen har olika scheman och några av lektionerna har de tillsammans, beroende på vilken ”grej” som är deras. En av lektionerna är att lära sig hitta och känna av Nevermoor med alla dess hemligheter och magi. Att Morrigan är en Wundersmed är något man inte skall berätta för någon. Klassen utsätts för utpressning och tvingas göra en massa dumma saker för att detta inte skall avslöjas. Jag har svårt att hänga med, hitta flytet.

Översättningen är gjord av Carina Jansson och jag förstår inte att hon skriver ”kvinnor i satängklänningar”- vet barn vad det är? Gossamer…är ett ord som inte översätts. Ex ”du kan inte göra något genom gossamern”. Gossamern verkar vara ett tunt skikt/hinna som skiljer dem åt. Har svårt för det ordet. Och vad är en Wundersmed? Ja, det får jag inte reda på i denna bok heller men jag skulle jämföra det med ”Voldemort” som försöker komma in i huvudet på Morrigan och få henne att göra hans gärningar, men Morrigan vill inte göra de valen.

Nej detta var ingen lättsam läsning, fick kämpa i tre veckor, mycket för att jag inte förstod vad som hände.

2:a // Maria E

Stormvarning- Doggerland 2


Stormvarning av Maria Adolfsson, Månpocket, 2019
Andra delen i serien Doggerland och jag börjar gilla Karen Eiken Hornby. Livet är inte lätt men om man bara försöker överleva så blir det jobbigt. Karen vill leva och berättar om sin situation för en kollega, och det går bra. Nu är de tre som vet och världen har inte rämnat. Sigrid, chefens dotter, bor tillfälligt (?) hos henne, liksom Leo, uteliggaren och tillsammans blir de en ohelig allians som är stark. Nu är det strax efter jul och en man hittas död, Karen tar sig gärna an fallet för att slippa släkten ett tag. Det visar sig att släkten är inblandad på ett hörn och när barnbarnet till den nyss mördade också hittas död blir Karen orolig att kusinen haft ett finger för mycket med i spelet. Det är på Noorö allt händer och det finns historik mot gruvbrytningen och Whiskydestilleriet och givetvis familjefejd.
Adolfsson skriver fortfarande fantastiskt beskrivande och får med mycket runt om som inte har med fallen att göra men som har med livet att göra och de val man gör. Jag kan känna att Karen både gör bra och dåliga val och tar bra och dåliga beslut och dessutom klandrar sig själv…och ja, det borde hon göra då hon gör som Sven Hassel och andra, i mina ögon, korkade poliser och själv åker till en tänkbar fara utan att vänta på backup. Tack och lov har det gått ut en stormvarning.
Bra och spännande 3:a // Maria E

Felsteg- Doggerland 1

Felsteg- Doggerland 1 av Maria Adolfsson, Månpocket 2019
En morgon vaknade jag och det första jag tänkte på var Doggers Bankar. Kunde inte få det ur huvudet, googlade och landade på ön Doggerland och Maria Adolfssons karaktär Karen Eiken Hornby. Den fiktiva ön som ligger ”ovanpå” Doggers Bankar påminner mig om Shetlandsöarna och Karen får mig att tänka på Saga Norén i serien Bron…Festivaldagen Oistra är över och Karen vaknar upp, svårt bakfull, på hotell vid sidan av sin chef, Jounas. Inte bra, tänker hon och smiter ut tidigt och tar bilen hem. Senare samma dag meddelas det att chefens exfru blivit mördad och hon får leda utredningen, då det verkar som om det är Jounas som dräpt exet. Vem kan ge honom alibi? Alla utfrågas och samtidigt försöker Karen göra sig en bild av offret. Varför och av vem, men framför allt varför? Vad kan hon ha gjort för att sluta så? Ledtrådar åt alla håll och kanter, småstölder och vittnesmål från förr dyker upp och pusslet läggs sakta men säkert, samtidigt som Karen tvingas bearbeta sitt eget förflutna.
Adolfsson är formidabel på att använda adjektiven, hon fullkomligt överöser oss med detaljer som ibland är lite too much, och Karen beskrivs på detta sätt av en kollega: ”trots hennes brist på social polityr och en del påfrestande egenheter har hon alltid gjort ett bra jobb”. Varför måste alla poliskvinnor vara lätt asociala, på gränsen till Aspberger eller på annat sätt udda? Jo, jag vet att ingen vill läsa om ”normala” kvinnor- de är bara sååå tråkiga.
Boken är bra men plotten tycker jag mig känna igen, kanske det också var en del av min dröm.
3:a blir det // Maria E

1794

1794 av Niklas Natt och Dag, Forum, 2019
Erik Tre Rosor får en allt annat är fin barndom och att han skall kära ner sig i en flicka av lägre rang skall bli hans olycka. Ärva gården skall hans äldre bror göra och för att glömma Linnéa skickas Erik till den svenska kolonin Barthélemy. Eriks kusin, Johan Axel, är beordrad med på resan för att hålla koll och gärna göra så att Erik får annat att tänka på, än Linnéa. Och det får han, men helt annat är de förutspått. Slavhandeln är utbredd och synen på människoliv obefintlig och varken Erik eller Johan Axel verkar förstå att man kan vara så jävla jävlig mot andra människor. Nå väl, då Johan Axel verkar ha åkt med en av båtarna som skall befria slavar och Erik får besked om att både äldre bror och far är döda så åker han hem och som förmyndare följer den svenske slavhandlaren Tycho Ceton med honom. Linnea väntar och bröllopet hålls och alla är ännu lyckliga…
Platen Mickel Cardell tycker mest synd om sig själv men då Emil Winge, bror till Cecil Winge dyker upp tänds en liten gnutta av annat att tänka på och när så en kvinna kommer förbi och undrar om de kan ta sig an ett troligt mord tackar de båda tveksamt ja. Förhållandet mellan Cardell och Winge går upp och ner och förtroenden pendlar hit och dit i det skitiga och varma Stockholm. De hittar Erik Tre Rosor, efter mycket letande, sedemera även Tycho Ceton, inga trevliga bekantskaper.
Både Cardell och Winge bär med sig sina demoner och när Anna Stina dyker upp och behöver hjälp så finns Cardell där.
Howwa, skulle min farmor sagt om denna andra bok av Natt och Dag i 1700-talets Stockholm. Vidrig i sina detaljer då man känner att man nästan står där i gränden i Gamla stan med skiten sipprande in i skorna. Vad de måste ha luktat. Natt och Dag ger oss ingen njutbar läsning men en historisk lektion jag sällan skall glömma. Upplägget är bra. Först bakgrunden, sedan Cardells försök att förstå vad som hänt, med det vi som läsare inte heller sett. Smart! För andra gången på kort tid läser jag om Minotauren i labyrintens mitt på Kreta…( se Kirke)
4:a äckligt bra! // Maria E

Universum i din hand


Universum i din hand- En resa genom rymden, tiden och oändligheten av Christophe Galfard, Volante, 2018
Låter det inte spännande, så säg? Från minsta partikel till största oändlighet tar Galfard med oss på  en fantastisk och otrolig tur och jag får svar på frågor jag inte visste att jag hade. Bara det att ”Om mänskligheten på något sätt kunde utnyttja all energi som solen avger på en enda sekund skulle det räcka för att försörja hela världen med energi i ungefär en halv miljard år”. Ofattbart. Sedan förklaras gravitationen; allt faller neråt men stoppas av olika skikt som har olika densitet. Det går heller inte att dela någonting mer är 26 gånger, då är du på atomnivå…Det behövdes bara sex atomer för att bygga alla molekyler som krävdes för att livet skulle få fäste på jorden- kol, väte, kväve, syre, fosfor och svavel. På engelska förkortat till CHNOPS. En radiakbrännskada kan uppstå då en alfapartikel stjäl elektroner från atomer på huden eller med en högenergisk elektron som kan slå ut andra elektroner på stort avstånd. Medan gammastrålar kan gå rakt igenom kroppsdelar och ställa till oreda där innanför huden och ofta med cancer som resultat, eller genmutationer.
Ja, det var mycket fakta på 430 sidor och jag gillar Galfards upplägg med att vi reser in i atomen och ut i universum och ännu längre bort. Han lyckas också göra stora obegripliga saker begripliga, fast det är ofattbart ändå…
Men kan man verkligen sitta på rad 13 på ett flygplan(sid 148)? Jag har då aldrig sett det förut, kanske vill han bara se om vi är vakna, han hade ju lika gärna kunnat skriva vid en fönsterplats.
Stark 3:a
// Maria E