Brun flicka drömmer

 

Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson, Natur & Kultur, 2018

Årets Alma-pristagare 2018 och mycket upphaussad, men jag vet inte riktigt om jag tycker det är bra. Läsålder 12-15 år, står det på hyllan, men jag vet inte om det heller är bra. Varför är boken skriven på frivers? Det gör den jobbig att läsa. Det ser ut som diktformat men är inte dikter och när jag känner att jag aldrig hittar flytet i läsningen så blir jag en ordmärkare i stället.

Menar man verkligen farmor på sid 31?

Men en del är bra beskrivet och tänkt. Woodson skildrar sin uppväxt i South Carolina och i New York och hur det var att växa upp som svart flicka i USA på 1960- och 1970-talet. Ömsint och starkt leder varje rad in i barnets sökande efter tillhörighet och en plats i världen.
För visst är människan mer benägen att ta sig dit man vill nu, än att bara nöja sig där man är. Mamman och mormor försöker lära barnen att prata fint, inte säga ain´t, och vara duktiga Vittnen (Jehovas). För mormodern är detta viktigt men för mamman är det lite si och så med, men det är en viss trygghet för Jacqueline, även om hon inte förstår allt. Och biblioteket där hon för första gången läser en bilderbok med en brun pojke i boken Men också oförståendet av att inte få ha afro, då så många andra har det.

Jobbigt att läsa frivers (skulle nog tjänat på romanformat) Lyssnade på Woodson på Bokmässan i år. ..

Läs även: Fågeln i mig flyger vart den vill– ”Vit flicka drömmer”

3:a // Maria E

Annonser

Höstregn

Höstregn 001Höstregn av Lars Wilderäng, Massolit förlag, 2018

Nu är det sista delen och jag undrar om han har kortat av allt så mycket att det bara blev två böcker, istället för tre. Bra. Vi knyter  åter upp kontakterna med Johanna stridsvagnskompanichef, Christian bodyguard, Pojtr sabotören, Jonas Johannas ex. mf och nu är Sverige i krig och kärnvapenladdningar briserar i luftrummet över Stockholms utkanter. Boken börjar 3 november 14:10 och den dagen slutar efter 150 sidor. Då har man hunnit konstatera att det inte finns skyddsrum för alla och de som finns är inte iordningställda fullt ut. Får via TV veta att ryssarna inte vill Sverige och svenskarna något illa… Man skickar 191:a och ena Archerbataljonen till Finland. Kl 1540 kommer man på att de måste organisera en ordentlig ledningsgrupp och omgruppera till en säkrare anläggning och strax efter 22 deklareras att vapenvila gäller efter midnatt.

Länsstyrelsen är samlad men lider brist på samband (FTN sambandet fungerar) och de verkar trots allt ha en god bild av läget redan den 4 november kl 12:34. Vi stöter på preppers och Christian, som känner sig lurad, tar på sig ett självmordsuppdrag bakom fiendens linjer. Johannas kompani hamnar i svår strid.

Ny person här är Misja, en krigsovän i Moskva som vill få slut på allt elände. Stephen i USA är däremot redo att slå till omedelbart.

Vapenvilan bryts då och då och operation Höstregn planeras och inleds på sid 261. Tanken är att likvidera den ryska Generalstaben och den ryske presidenten. Vi skickar in svensk styrka som skall anfalla Ryssland via Azerbajdzjan.

Boken slutar 2 januari och jag tycker allt går jävligt fort…Och det är synd att Wilderäng är så bra på att beskriva saker, märken, vapen och teknik så man kan tro att han får betalt för att skriva Fjällräven, G shock mf. Dessvärre är han sämre på att personifieringen. Där blir det kallt och strikt och tråkigt och de når aldrig mig. Jag gillar heller inte hans språk, och speciellt inte när han skriver ord som faktiskt inte behövs, men han kanske vill visa att han kan nya ord.

Kader av akolyter? Menar han lägre hjälppräster eller menar han akoluter som är medhjälpare/noviser?

Svenske gopniken? Typ uteliggare, eller? Lite svårt att hitta synonym till detta.

Slevade i sig maten ur hans kåsa…borde vara ur sin kåsa, om han inte äter från någon annans? Humorkuben får man anta är HKV.

Tja, 2:a // Maria E

Grymheten

Grymheten 001

Grymheten av Scott Bergstrom, B Wahlström, 2018

Sjukt spännande bok som jag gissar kommer att bli film, för det är som att läsa filmscener. Att jag ser filmen då jag läser boken är kanske ett tecken på att beskrivningarna är bra, och det är de. Men det är inte superdetaljerat och utstuderande beskrivet, utan sparsmakat och snyggt. Gwendolyn, jaget i boken, är dotter till en diplomat som försvinner. Tidigare har hennes mamma dödats så nu är hon plötsligt själv. På skolan är det pest och pina då hon inte riktigt passar in. FBI ger upp hoppet om att hitta pappan och med anledning av alla konstiga frågor hon får, börjar hon undra vem pappan är egentligen och vad jobbade han egentligen med, för diplomat var han knappast. Med hjälp av en klasskompis löser hon en gömd kod och sökandet tar fart, Paris- Berlin-Prag.

Tempot är snabbt och vi kastas in i vapensmuggling, trafficking och vem kan man lita på och vad måste man göra för att få förtroende, hur grym måste Gwendolyn bli? Grym!

Jag gillade boken mycket och det var svårt att släppa den. Gwendolyns pappa har riktiga vänner som hjälper henne att bli redo, så redo hon kan bli på den korta tid hon har innan hon drar till Paris. Kanske lite too much ibland men storyn är trovärdig. En stackars engelsman blir collateral dammage och hjälper man verkligen de prostituerade om man dödar hallicken? Mycket våld och otäckheter avlöser varandra men också här är detaljerna snyggt och sparsamt beskrivna.

Två saker jag störde mig på, ett är ordet djävular som används två gånger. Heter det inte djävul i singular och djävlar i plural? Det andra är när Gwendolyn tänder ljuset i badrummet. Eller slår hon på lyset? Ljuset har en veke men tänder man lyset blir det ljust i badrummet. Småsaker, ja, jag vet men boken är så himla bra översatt, av Carina Jansson i övrigt, så detta stör.

Vid närmare eftertanke blir det nog ingen film, inte i Hollywood i alla fall, för det är inget Hollywoodslut i boken och måste man göra om det kommer det nog att kännas konstigt. Fortsättning…ja, det vekar så. Hon har ju stött sig med många rika män som inte fick det de ville ha.

Rekommenderas från 16 år

Klar 4:a // Maria E

Midsommarmorden

Midsommarmorden 001

Midsommarmorden av Magnus Nordin, Bonnier Carlsen, 2018

Å, vad jag gillar Nordins böcker! Spänning för de lite äldre.

När Ossian skall göra sitt gymnasiearbete så tar han tillfället i akt och kombinerar sitt intresse av olösta mordgåtor och seriemördare med film. Och vad är bättre än de 25-år gamla morden vid sjön Glimten, där två ungdomar mördades, en skadades svårt och den fjärde undkom genom att inte tälta just den kvällen. Det bästa är att det hände där Ossian bor och vid sjön där han ofta badar.

Ungdomarna som dödades gick också på gymnasiet och tillsammans med sina vänner börjar Ossian skriva manus och gör en rekonstruktion över händelseförloppet och sedan börjar filmandet. Men när de börjar filma så märker de att det inte kan ha gått till så som det står i utredningen och nu börjar de gräva i historien.

Det är det många som inte gillar och det enda som är säkert är ”de döda ljuger inte”.  X vill styra handlingen men Ossian gillar inte spelreglerna och omedvetet dras flickvännen med.

Jättespännande bok som var svår att lägga ifrån sig. Språket är situationen trogen och även mobiltelefonibitarna fungerar. Ung kärlek och svartsjuka beskrivs bra då Ossian regisserar Emina och Abbe att kyssas och det gör de, lite för bra och innerligt, enligt Ossian.

Klar 4:a // Maria E

Draugen

Draugen 001

Draugen (del 10 i serien PAX) av Åsa Larsson och Ingela Korsell med illustrationer av Henrik Johnsson, Bonnier Carlsen, 2018

Avslutande delen. Och jag är fylld av förväntan; skall detta bli en bok med ett sött och gulligt slut eller kommer världen att gå under? Det finns nästan inget mellanting. För Alrik och Viggo har världen redan gått under och de skall få flytta från Mariefred och Anders och Layla, redan på söndag. Dessutom skall de inte heller få bo ihop längre för Alrik skall till ett ungdomsvårdshem. Total katastrof alltså, och det efter de blivit filmade då de gjort inbrott i skolan för att rädda Iris.

Det Iris avslöjat räcker inte och MagganMigrän och hennes bror smider planer på hur de skall kunna få tag på mer fakta. Viggo kommer dock på en lösning och tillsammans löser de koden och förstår vad som finns i källaren under biblioteket. Draugen. Hur den skall lockas fram och dödas blir det farligaste de gjort.

Det är sista boken och nu går det undan. Ny tråd kommer fram och det är Iris lillasyster och familj. Alrik och Viggo vet inte hur framtiden skall bli, men de lovar att ringa varandra ofta. Alrik blir dystrare än någonsin och Viggo blir mer än vanligt sprallig, men inget hjälper mot det onda i hjärtat. Och när Alrik tappar greppet om Viggo finns inget som kan trösta honom.

Språket är oklanderligt och helt suveränt och vid ett tillfälle förundras jag över likheten mot Harry Potter fast ändå så olika. Även här har man använt häxkonster på förbjudna tider och det är ett brott.  Smärtan i de båda bröderna som får olika utspel är mycket bra beskrivet och att Alrik tar ett beslut som få barn borde få ta, är ett viktigt steg för honom. Här har författarna på ett mycket bra sätt återkopplat till tidigare böcker på ett sätt jag inte minns i de andra. Jag saknar något avslut på de killar som är så dumma hela tiden, vad är deras problem? Men det är ju en helt annan historia, egentligen. En bok som har många bottnar och borde läsas högt på alla skolor.

Slutet gott allting gott…eller? 4:a // Maria E

Tidigare böcker i serien:

Nidstången, Grimmen, Mylingen, Bjäran, Gasten, Näcken, Pestan, Vitormen och Maran

Din tur, Adrian

Din tur, Adrian 001

Din tur, Adrian av Kristin Lindström och Helena Öberg, Mirando Bok, 2015

En bilderbok/seriebok i tre kapitel om Adrian som är 10-år.

  1. Innan jag mötte Hejdi: Adrian har mycket spring i benen, på fritiden, men kan inte förstå varför bokstäverna hoppar runt då han skall läsa. (Som åskådare ser vi att det är ganska livat och rörigt i klassen). Värst är det då läraren säger: Din tur, Adrian, då känns det som om tiden stannar. Retad blir han på skolan och varje dag är jobbig. Pappa jobbar tidigt och mamma sent så de ser inte det jobbiga.
  2. Hejdi: En dag på väg hem från affären träffar han en stor hund, som gör honom sällskap. Med hunden vid sin sida blir han lugn och kan läsa. Mycket färg i bilderna, han mår bra.
  3. Läsaren: Hejdis ägare dyker plötsligt upp och nu blir allt grått och tråkigt. Tills de träffas igen och den gamla damen berättar att hon är nästan blind…då erbjuder sig Adrian att läsa för henne.

En fin bok om hur lätt det är att falla ”mellan stolarna” trots lärarens ansträngningar och föräldrarnas välvilja. Bilder och färger verkar hänga ihop med känslan i Adrian.

3:a // Maria E

Flykten till Vulkanön

Flykten till vulkanön 001

Flykten till vulkanön av Michael Wiander, Visto förlag 2018

Att skriva bok två i en serie, kan vara livsfarligt för man vet att läsarna har höga förväntningar. Detta är del två och jag hade höga förväntningar. Jag deltog också på boksläppet den 25 augusti på Vetenskapens hus i Stockholm, ett mycket bra koncept.

Boken då? Dryga 680 sidor går förvånansvärt fort att läsa och tempot är högt och börjar i ”Valen 1” där Dexter, Tomas och Max befinner sig. Allt går inte som tänkt men med morfars alla fantastiska uppfinningar på U-båten så lär de sig efter hand. Hela tiden finns fakta insprängt på ett sätt som jag gillar. Och det bästa är att Wiander lämnar inga lösa trådar…exempel vad som hände med den kära blåvalen eller fåglarna rödfody. Hur väver man in fossila bränslen, fake news och krig i en barnbok, där Dexter, Tomas och Max skall rädda världen, Kostroff vill massproducera osynlighetsbälten och sedan flytta världen till en bättre plats och Morfar bara tjatar på att Dexter skall komma hem? Wiander lyckas med det.

Halvvägs finns en sammanfattning och det är nog en bra sak för de som inte läser boken så fort, för det är mycket som händer samtidigt. Viktigt i boken är att hålla vad man lovat vilket är en av orsakerna till att Dexter och hans vänner sitter just i Valen, morfar höll inte vad han lovat. Nu har Dexter lovat Tomas att få träffa sina föräldrar i Gabon men först ska han bara… men lugn, de kommer till Gabon och här kunde kanske faktakollen varit lite bättre i en bok med toppenspråk och där bara ett stavfel (som jag kunde hitta på sid 560) har slunkit med. Bara för att en schimpans kan bli 50 år betyder inte att nio generationer är 9×50år. En schimpans blir könsmogen, i snitt, vid tio års ålder och det innebär att det kan finnas fem generationer på 50 år…så tanden kanske bara är 100 år gammal.

Men det är en bisak i boken, egentligen där jag tycker att budskapet om att man borde göra skolan roligare och att det borde gå att lära sig saker på roliga sätt, tydligt går fram. Samt hur viktigt det är att stå för det man gjort och hålla vad man lovat. Fantasin och uppfinningsrikedomen är helt underbar, goda hjältar finns på riktigt och hur svårt det kan vara att gilla någon man inte förstår. En underbar scen är när Tomas flyger in i den döda vulkanen med en bedövningspistol i varje hand och fot och söver ner alla svarthattar…yeah!!

Bra jobbat Wiander, men inte lika överraskande som den första boken.

4:a // Maria E