Shantaram av Gregory David Roberts, Brombergs, 2007, på originalspråk 2003.
Hade inte en god vän rekommenderat denna bok hade den blivit oläst av mig då jag tycker att 940 sidor kan vara lite för mycket. MEN inte i detta fall, de många sidorna gick fort att läsa och jag förundrades ständigt av att Mr Lindsay, som är hans namn i det falska pass han kommer till Indien med, inte ger upp, bryter ihop, skiter i allt och åker hem. Men det gör han inte. Han älskar Indien och Bombay, eller snarare människorna han möter där, de vinner hans hjärta. Shantaram är det namn ha fick då han följde med sin vän Prabaker till hans hemby för att träffa föräldrarna. Shantaram betyder fredens man eller Guds freds man och det är så jag ser på Lin, som han senare kallas, han vill vara fredlig och rättvis och hjälpa människorna så gott han kan. Visst livnär han sig på svartabörsaffärer, knarklangning och svartväxling, men vinsten som han gör använder han till att öppna en ”sjukstuga” i slummen. Han lär sig språket, språken och blir en ”vit” Indier.
Allt utspelar sig under 80-talet och är en mycket utlämnande självbiografi, som han började skriva på i fängelset i Australien. Om allt är självupplevt låter jag vara osagt. Det handlar om heroinmissbruk, fängelse, rymning, slummen i Bombay, fängelse och tortyr där, maffia, filminspelningar, förfalskning, vapensmuggling till mujaheddin i Afghanistan…det tar liksom aldrig slut. En riktig björnkram har han också fått i Indien, av alla ställen.
Boken lättläst och mycket detaljerad, säkert har han ändå utelämnat de allra värsta beskrivningarna, kan bara tänka mig alla lukter som måste varit vidriga under koleraepidemin, överfyllda fängelser och i de Afghanska grottorna, nä, det kan jag nog inte förresten. Kärlek och kvinnor, då? Kärleken till Karla är som en röd tråd genom boken och ofta hans enda hopp och tröst, men den kommer liksom aldrig till skott av olika anledningar. Saknaden av dottern nämns några gånger men inte heller där sker någonting, i boken i alla fall, det kan vara en till sak han utelämnat?
Jättebra bok som får 4:a av mig // Maria E