Presidentens hatt av Antoine Laurain, Levander Lit, 2025
Vi följer presidentens hatt och även jakten på den. Vid ett restaurangbesök hamnar Daniel i bordet bredvid president Mitterrand och när denna lämnar stället blir hans hatt kvar, med initialerna FM. Daniel tänker ett tag att han skall springa ikapp presidenten men bestämmer sig för att behålla hatten som om den vore hans. Med hatten vågar han tala på jobbet och säga ifrån och blir dessutom mött med respekt. Dessvärre glömmer han hatten på tåget en dag och den plockas upp av Fanny som ser det som ett omen att hennes initialer finns i hatten. Denna hatt låter henne beskriva givaren för sin älskare som svartsjukt avslutar affären och ganska nöjd med friheten som hatten gett henne lägger hon den på en parkbänk så att näste hittare får glädjen. Pierre hittar hatten som har en doft han inte kan motstå. Som parfymmakare vill han hitta doften som inte finns men som förnimms. Men hatten passar inte med hans fyra år gamla skägg och dunjacka. Skägget rakas av, dunjackan bränns upp, låset till parfymorgeln öppnas och förmågan att skapa kommer till honom. Hatten förväxlas i en garderob och misstaget upptäcks för sent. Bernard har nu presidentens hatt och börjar ifrågasätta sitt liv och sina vänner i det borgerliga skiktet. Han byter morgontidning och går på inviter som hans fru aldrig skulle gå på och vänder upp och ned på sin tillvaro.
Daniel har hela tiden letat hatten och slutligen får han möjligheten att ta den av Bernard och samtidigt införliva löftet om att återse Venedig. Väl där stöter han på presidenten och beslutar sig för att återlämna hatten, helt diskret.
Boken var lite seg i början och jag jämförde med Nasse (Nalle Pus vän) som fick öronmuffar för att kunna åka skridskor. Hatten gjorde människorna modigare och liksom trygga i sig, att kunna se annat än där de var. Det är för många namn och platser att hålla kolla på men bortsett från det hittar jag bara ett fel i texten på sidan 12, innan jag fastnade i läsandet. På sid 153 beskrivs en fossil: har ingen teve, är förändringsobenägna, lever kvar i gamla förfäders spår. Haha.
Hobbybibliotekarien 