Hobbybibliotekarien

Djuphamn av Tove Alsterdal, Lind&Co, 2023

Tredje och avslutande delen i Ådalentrilogin och jag känner Neejj!!, då jag läst klart, skall det sluta så här? Eira är höggravid och är satt i skrivbordstjänst. Vems barnet är vet hon ännu inte men de båda tänkbara papporna är med på resan, verkar det som. Kanske är det ingen av dessa Eira egentligen vill ha som barnets pappa utan hellre GG som nu funderar på att sluta som polis. Vi skrivbordet var det alltså men ett lik som fiskas upp från Ångermanälven kan väl inte skapa en alltför betungande utredning, liket är ju ändå dryga 50 år gammalt. Vem mannen är lyckas de identifiera med hjälp av DNA och rekonstruktion och det visar sig ha en koppling till amerikanska desertörer från Vietnamkriget som kommit till Sverige för att komma undan kriget, men istället hamnat i en annan konflikt i Sverige och där mött sitt öde. Eiras mor som numera bor på hem avslöjar en djupt dold hemlighet och brorsan Magnus fattar äntligen att han sitter i fängelse för fel sak. Men Eira känner inget för barnet, tycker hon, har inte förberett något, tänker inte på barnet i första hand och känner kanske att hon kommer att bli en dålig mamma, hennes egen var ju inte så bra, Eira dög ju aldrig, det vara bara Magnus, hela tiden. Men luktar det inte brand?? Jo det brinner hos grannen Allan, han måste räddas och in rusar Eira…
Jag gillar verkligen Alsterdals sätt att skriva och jag kommer att sakna Eira, språket och alla de personer som finns i Eiras närhet likaså orten Lunde med all tung historia som ligger som en våt filt över bygden. Inga sidor är i onödan alla 347 sidor behövs och trots alla utmärkelser som ramlat in över Alsterdal är jag nog mer glad åt den historia jag fått berättat för mig som jag inte hade en aning om innan de hittade den döde mannen i älven.
Good Job!! 5:a // Maria E

Gladiator av Jens Henrik Jensen, Polaris, 2021

106 kapitel på 527 sidor, det är bra det, tycker jag, tyckte jag redan från seriens början var en stor fördel men det tar ibland lite för mycket tankeverksamhet för att förstå vems kapitel det är och vem som är han respektive hon, nåväl, man vänjer sig och hittar rytmen. Ganska tidigt får vi lära känna en ny kvinna, Sally. Hon ”dyker upp” på tre olika brottsplatser av döda veteraner och det får Franck att börja undra…

Sally har en egen privat utredning där hon letar efter sin bror som också försvunnit och den utredningen kommer att vara till stor nytta visar det sig för Oxen men det är också en av anledningarna till att han försvinner och Sally imponerar på Franck.

I denna femte del går krigsveteranen Niels Oxen i terapi och ett av momenten är att vara mentor åt andra veteraner och stötta dem i sin behandling.

Mossman i sin tur har skickats på en konstkurs på Skagen och han hatar det. Nu har det mördats åtta veteraner på kort tid, med samma metod, så Franck ber Mossman, eller rättare sagt Mossman föreslår att han avbryter kursen och kallar in Niels Oxen (uttalas fortfarande Åksen i mitt huvud) Niels tackar ja. Utredningen börjar. Efter 279 sidor försvinner Oxen själv från jordens yta och nu blir det parallella utredningar som koncentreras på Oxen, för han lever nog ännu…Mossman måste nu dra i alla trådar han kan och spåren leder till många länder och återigen stöter vi på heliga och oheliga allianser som har skapats och förstörts av människor med makt inom alla nivåer och yrken i Danmark, där alla säger sig göra detta för ett högre syfte (ofta förenat med egen vinning). Allt givetvis i största hemlighet. Mossman förvånar mig till det bättre denna gång.

Men vart tar Oxen vägen då, just som han börjat få till det med sin son. Det är det som resten av boken går ut på och då löser man de andra morden samtidigt. Oxen kämpar med att hålla ihop sig och sina tankar och han har en vän som till slut räddar livet på honom…

Gillade denna mycket, språket är bra och översättningen flyter fin. Kan gilla Oxens tankar då han passerar en fin plats i naturen och han önskade ”att han bara kunde vända allt ryggen, bygga sig en bivack, göra upp en lägereld och stanna där på obestämd tid”. Vem har inte haft dessa tankar ibland?

Men vad betyder ”Per aspera ad astra”? Min pappa sa att det betyder Med kunskap mot stjärnorna men det är genom svårigheter till/mot stjärnorna, ja så kan det vara

Denna bok får 4:a // Maria E

1:a De hängda hundarna

2:a Mörkermännen

3:e Den frusna elden

4:e Lupus

Jefferson av Jean-Clude Mourlevat, Lilla Piratförlaget, 2021

Är detta en barnbok egentligen, tänkte jag efter att jag läst boken klar. Den är mångbottnad på gott och ont och här har man blandat fabel och fiktion. Djuren bor i sitt land, där alla går på två ben och kan tala (likt människorna som bor i landet bredvid). Människorna är de mest intelligenta av alla djur och i människornas värld går djuren på fyra ben, eller så många ben de har. Boken börjar då igelkotten Jefferson går för att klippa sig och han till sin fasa upptäcker frisören död på golvet — mördad!

Jefferson blir felaktigt misstänkt för brottet och måste fly. Som tur är får han hjälp av sin bästa vän, grisen Gilbert och all kunskap han hämtat från alla äventyrsböcker han har läst! Det enda vittnet, en get, är absolut säker vad hon tyckte sig se och det enda sättet att rentvå Jefferson är att de måste hitta den riktiga mördaren. Med polishundar hack i häl leder spåren till människornas land …där djuren behandlas som underlägsna varelser, i bästa fall som barn, i sämsta fall som mindre vetande. Men de tar sig dit, förklädda, på en turistresa med en guide som heter Roxane som visar sig vara en bra människa. ”Slutstriden” är riktigt rolig att läsa.

Liknande story finns i Eva Dahlgrens böcker om Lars & Urban.

Själva storyn är ganska komplex och deckarlik. Men jag tycker den är lite otäck också som när grisen Gilbert tvingas ta skydd och övernatta på ett slakteri. Här är sensmoralen att vi inte borde äta djur utan nöja oss med att äta från växtriket…är det så, verkligen, skall det säljas till barn under högläsning. Ja, det kanske inte är dåligt att äta mindre kött men ändå, här bjuds det på ett visst mått av samhällskritik och klimattänk och 2021 fick författaren ta emot (ALMA) ASTRID LINDGREN MEMORIAL AWARD.

3:a // Maria E

Ps fina illustrationer av Antoine Rozon Ds

Glasveranda med sjöutsikt av Hanna Blixt, Historiska media, 2020              

Tja, lite feelgood har väl aldrig skadat. Men detta var på gränsen till för mycket. Nora flyr Schtorschtan då det visat sig att pojkvännen varit otrogen och hon kommer till Leksand, där hon växte upp. Av vännen Vega får hon låna en liten timring för att hitta sig själv och att aldrig mer bli kär. I Leksand finns också den avdankade författaren Claes för att signera böcker och där träffar han Torsten som glider in och ut i minnenas allé. Men allt det Torsten berättar är mycket bättre än det Claes skrivit. Torsten visar sig vara Noras morfar. Noras närmsta grannes ”husvakt” är en supertrevlig kille som heter Viktor och han får Nora att säga ja till att vakta både hans hund och katt och redan nu ser man vart det lutar…

Well, ja, det var feelgood men jag kan inte låta bli att fundera över associationen: ”Det var sannerligen ett noggrant förband han hade lagt, som fått vilken plutonsjukvårdare som helst att bli grön av avund”. Detta då hans hund slitit Noras gosedjurskanin i bitar… Både bandage och sjukvårdare hade passat bättre men Hanna kanske är med i Hemvärnet??

Det finns två delar till i denna ”Leksand-svit”

Kanske blir de lästa

2:a // Maria E

Amari och nattbröderna av B.B Alston, B Wahlströms, 2021

Denna bok är kanske bra MEN man får inte ha läst böckerna om Harry Potter innan för då blir man bara irriterad, eller så är det bara för att jag är vuxen, men det är för lika. Tar det senare.

Amaris brorsa är försvunnen sedan ett halvår tillbaka, inte ett spår finns. På skolan där Amarai går passar flickor som hon inte in, det får hon ständigt höra. Mamman jobbar jättemycket för att få allt att gå ihop och kompisen Jayden har börjat hänga med gänget. Men tron på att brorsan Quinton lever finns alltid kvar och när skolan slutar får hon ett mystiskt besök som lockar henne till att städa Quintons garderob…där finns en portfölj med en inbjudan till ”Byrån för övernaturliga angelägenheter”. Mamma tror hon skall på samma sommarläger som Quinton var på för många år sedan som ledde till bra skolor och bra sommarjobb.

Väl på byrån inkvarteras hon med Elsie som är hamnskiftare och de går sedan igenom en urvalsprocess för att se var deras förmågor finns. Genom att ta på en stor kristallkula, som varit Merlins, blir deras förmågor synliga. När Amarai tar på kulan håller den på att explodera och alla blir tysta…Amari är magiker. Det var inte bra, och nu passar hon lika illa på denna ”skola” som på den riktiga. Men Elsie får henne att bita ihop och inte lyssna på allt dumt som sägs och till och med Dylan verkar stötta henne i försöken att hitta hennes bror och hans syster som försvunnit tillsammans.

För att bli junioragent och sedan kunna leta efter sin bror är det många antagningsprover som skall genomföras. Amari har ju aldrig utövat sin magiska förmåga till skillnad för de andra, som kunnat utöva sin, så det blir extra svårt då hon inte heller får använda magi.

Onda magiker hotar förstöra världen om inte vissa utbyten sker. Nu måste magi möta magi och Amari får erbjudanden om att börja med svart magi istället. Här gäller det att visa att även god magi kan vara stark.

Tveksam 3:a, då jag inte under hela boken fattar vilka nattbröderna är // Maria E

Några av likheterna med Rowlings värld:

Sorteringshatt är här en Kristallkula

Amari är älskad av sin familj- mobbad av andra

Amari känner inte till sin förmåga- Kan välja ond eller god magi

Elsie är som Hermoine med sin väska fylld med allt

Lara och hennes gäng är som Malfoy och hans gäng

Transportör är en flyttnyckel

Den trogne läsaren av Max Seeck, Albert Bonnier förlag, 2020

En finsk thriller som utspelar sig under några vintriga dagar i Helsingfors.
Kommissarie Jessica Niemi kallas till en tjusig villa där polisen efter ett larm har funnit en kvinna brutalt mördad. Hennes man är en känd författare som just denna kväll är iväg på ett framträdande. På natten när en lokal polis hjälper honom hem råkar de ut för en bilolycka och de två omkommer. Men strax därefter skymtas författaren på en kamerasekvens från tunnelbanan i Helsingfors. Jessica Niemi och hennes kollegor står inför ett mysterium som accelererar allteftersom timmarna går och innan natten är över har ytterligare tre personer blivit brutalt mördade. De står inför seriemord med rituella och ockulta inslag hämtade från 1600-talets häxförföljelse. Morden är utförda som beskrivna ur författarens egen bok.
Vem mördade kvinnan i huset och var är hennes make, författaren? Är Jessica själv i fara?
Jag tyckte boken var onödigt brutal och fick inte heller grepp om kommissarien Jessica på det sätt jag brukar få, då jag läser deckare. Kollegorna Erne och Jusuf flyter på bättre. Jag är inte helt igenom imponerad av denna finske författare där denna bok är den första som översatts till svenska, kanske är det översättaren som man skall skylla på eller författaren som är ung och inte riktigt nått mognad i språket som gör att det hackar när man läser. Boken håller inte hela vägen utan tappar mot slutet och att försöka sy ihop allt på de sista sidorna gör det hela aningen forcerat.
2:a // Maria E

Dit du går, följer jag av Lina Nordquist, Romanus&Selling, 2021

Det är 70-tal och Roar är död, skall begravas om två veckor, Kåra och svärmodern Bricken har svårt att vara ärliga med varandra och mycket har hänt i huset Frids där de bor och där Roar bott i hela sitt liv.

Unni, Roars mor blev anklagad för häxeri i Norge och skulle spärras in på dårhus men när läkaren hämtade henne lyckas hon rymma och springer till Armod som släpper allt och säger: Dit du går, följer jag”. De tar vägen över gränsen och hamnar i ett Sverige som inte är så mycket bättre men det finns tomma torp som lämnats av folk som emigrerat och ett av dessa, Frids, kommer de att arrendera och senare att äga. Det är svåra år framöver med kalla vintrar och dåliga skördar men de lyckas klara sig på något vis. Roar växer och får två småsystrar, den yngsta lämnas bort då de inte har mat för knappt två, och den andra systern dör i sviterna av en skogsbrand. Armod omkommer i en olycka i skogen och storbonden tar för sig av Unni, Bara Elände. Roar växer upp och ger sig av men efter en tid kommer han tillbaka med en kvinna som skall bli hans. De flyttar in i Frids och får sonen Dag, som inte är riktigt som andra.

Dag träffar Kåra, som inte heller är som alla andra utan dras med en psykisk åkomma och hotas med hospital men hon hittar strategier för att undkomma det. Dag blir hennes räddning och de gifter sig och flyttar in hos Roar och Bricken, bygger ut en övervåning och får sonen Bo. Kåra blir aldrig riktigt klok på deras förhållande, varken sitt eller Brickens och hon vänder sig till Roar och finner kärleken, men den kan hon aldrig öppet visa.

Nu planerar hon begravningen för den man hon älskade med sin svärmor och ett och annat dryftas.

Ändå en bra och något annorlunda eländeskildring om livet kring förra sekelskiftet, kan förstå att de som orkade drog till Amerikat. Överlevnadsinstinkt får människan att stå ut med det mesta vad gäller förödmjukelse och umbäranden, vad är alternativet? Unni funderade ofta på det.

3:a // Maria E

Offermakaren av Viveca Sten, Forum, 2020

Med offermakaren lämnar Sten Sandhamn och flyttar morden till Åre. Ett lik hittas i en av liftarna, precis när säsongen börjar, stelfrusen.

Polisen Daniel har just blivit pappa och han har lovat att vara en närvarande pappa. Polisen Hanna får just veta att hon är en jobbig jävel då hon inte alltid ställer in sig i ledet och får ultimatum; se över var du vill jobba för här på citypolisen är du rökt. Du är entledigad fram till veckan efter nyår. Väl hemma hos sambon för att berätta möts hon av att sambon vill separera. Du har en vecka på dig att flytta. KAOS!! Hannas syster bokar biljett och låter henne bo i stugan i Åre, tills vidare. I Åre, efter en skolfest vid lucia, försvinner en 18-årig flicka spårlöst, Hanna går med i sökandet efter henne och får kontakt med Karro och får ta del av skvallret i byn som hon sedan förmedlar till polisen. Det leder till att Hanna får förstärka i Åre under en tid. Samtidigt blir hon varse att i systerns stuga ingår det städning men någonting är fel, städerskan är rädd och blåslagen, hänger detta ihop? Här börjar Hanna en egen spaning som visar sin få farliga följder. Daniel jobbar som fan med sökandet och för sambon och dottern blir det jobbigt att vara själv och det gör att Daniels humör dalar.

Jag gillar denna första bok om Hanna och Daniel, välskriven och bra personbeskrivningar och jag kan enkelt relatera till mordet på Caroline som ägde rum på en rastplats i Norrbotten. Förjävligt att en kvinna inte skall få säga ifrån mot orättvisor eller kunna bli full på en fest utan att det skall utnyttjas. Boken har föredömligt korta kapitel och går därför att lägga ifrån sig när som helst men går också att ta upp när som helst.

Klar 3:a // Maria E

Återträffen av Camilla & Viveca Sten, Månpocket, 2019

Jag tror Återträffen var den utlösande faktorn att Viveca Sten lämnar Sandhamn, för Åre är fint, magiskt, fjälligt, kallt och mörkt, här kan det ske mord…

I Återträffen är det fem kvinnor som skall träffas efter de gått ut högskolan, för 20 år sedan. Det är Lisen som bjuder in dem till sin stuga i Åre, som är mera slottlikt än stuglikt, bubblet kommer fram och det visar sig att de inte känner varandra så bra längre. Skidturen och bubblets glädje byts till besvikelser och avund när ”sanningar” skall dras fram i ljuset. Hur jobbigt som helst.

Vems sanningar är sannast?

Heter det inte bastulaven om bänkarna man sitter på i bastun är väl det enda jag funderar över då jag inte till fullo känner igen mig bland kvinnorna. Trevlig läsning trots det, jag gillar mor och dotter duon som även skrivit ungdomstrilogin om Havsfolket, Djupgraven, Sjörök och Mareld

Återträffen får en 3:a // Maria E

Säkerhetsklass TRE av Kerstin Loenberg, rabén&sjögren, 2021

Ännu en bok som är 100 sidor för lång och som hade gjort sig bättre av att vara kortare, lite för mycket upprepningar, tyvärr. Boken är ”en dystopisk spänningsroman om en värld skrämmande nära vår egen”, läser jag på baksidan. Linn som är 18 år lever med sina bröder i utkanten av stan, där de kan hitta boende utanför samhällets kontroll. För har man inget chip under huden har man heller inget värde. Har man chip under huden kontrolleras man av samhället men att byta säkerhetsklass är nästan omöjligt, lägsta klassen får slita slav för högre klasser och det vill ju ingen med hög klass mista.

Lever man utanför får man leva på det folk skänker eller slänger eller så måste man helt enkelt stjäla och det är vad Linus gör en dag, och det av en kommunhöjdare. Det renderar till en stor razzia bland utanförsfolket och för Linn öppnas en dörr-”Kom här!!” Snabbt väljer hon att göra det valet och hamnar hemma hos Alexander som för tillfället är ensam hemma. Men det är en av rikingarna…och nu kommer pappan hem med anledning av razzian, han tillhör de högsta bland säkerhetsfolket.

Linn kan inte smita, då åker hon fast och får ett chip monterat på halspulsådern, hon vill heller inte stanna, hur hon än väljer är hon fast. Det är nu boken kunde kortats lite för det är lite för mycket längta efter brorsorna, vara tacksam för sitt chip på handen (undantaget har Alex pappa fixat) chans att få jobba, bo i familj, studera, smärtor i buken och ferier på helgen med Alex. Det blir tillslut lite uppror om att man behandlar folket utanför inhumant men det hela slutar nästan som i Rosemarys baby med acceptans. Allra sist säger Linn till Alex: Ok, skall vi ligga då…

Kanske hade jag velat att man jobbat vidare med det som beskrivs i slutet av boken om varför det är som det är: ”Man behöver bara kunna grundläggande addition och subtraktion. Om det finns tio äpplen och samhället säger att nio äpplen ägs av Tenglins eller Johanns Clarén (rikt folk- min anmärkning), hur många äpplen blir kvar till de andra? Oj vad få. Ja, men så är det. De andra får väl ta sig i kragen och fixa sina egna äpplen. Vara sin egen lyckas smed. Ja men det finns ju inga fler äpplen så hur skall de fixa sina egna äpplen? Måste man inte dela för att alla skall få äpplen? Nja. Det går nog ändå. Om man bara vill.” Och när de väl försöker fixa sina egna äpplen blir det Razzia och andra påföljder.

Men så är det i världen nu. De som har måste avstå mer för de som inget har. Ingen svår matematik, i teorin…

2:a// tja, mer blir det inte, Maria E