Ta mig härifrån av Emma Ahlqvist, Syster förlag, 2017
Många önskar sig bort, andra önskar sig till, några blir kvar. Jag är en sådan som blev kvar, visst, Boden är inte den minsta hålan jag varit i men för många av mina kamrater var den för liten eller för innehållslös. Jag tyckte jag hade allt där och längtade alltid hem då jag var borta. Ahlqvist seriebok skildrar dessa, önska bort- och önska till känslor på ett bra sätt. Jessika som bor i en ”håla”, jobbar på affären men bloggar och fotograferar och visar upp en sida av sig själv som inte finns. Hon blir så bra på det, att hon ser inte allt bra och fint som finns alldeles bredvid henne. Liknande herden i Alkemisten som vill hitta lyckan, strävar Jessika att komma bort för allt måste vara bättre än hemma. Mmmm….
Drömmen om Amerika finns i en liten håla i Sverige och det är mambon Sven som drömmer och sedan träffar vi Fotbollsflickorna och Projektet, mannen som flyttade med sin fru till fruns föräldrahem och när frun dog blev mannen kvar och är numera skumma gubben i skogen.
Jag tycker att Ahlqvists skildring av glesbygden är trovärdig och känslorna som Jessika har är det säkert många som delar, men alla får inte tummen ur röven och verkligen vågar se efter om gräset är grönare någon annanstans eller om det är bättre att vattna gräset där man är.
3:a // Maria E
Hobbybibliotekarien 