En liten hattaffär på hörnet

En liten hattaffär på hörnet av  Marita Conlon-McKenna, Norstedts, 2015

Tyvärr ingen höjdare trots att det står: ”Det här är nog den gulligaste bok jag läst på många år!” på framsidan. Att läsa boken var som att se en tråkig film där inget lämnas åt tittarens fantasi och alla vet hur den skall sluta. Exempel på en alldeles för lång mening: ”Mary-Clarie- en otroligt söt flicka med sexigt hes röst och snaggat hår som hade hängt ihop med Ellie och Kim i skolan och utkämpat dagliga duster med nunnorna om sin tatuerade axel och piercade näsa, och som nu var en av Dublins duktigaste copywriter och jobbade på en stor reklambyrå- skickades genast iväg till närmaste färghandel på Capel Street, med Polo som sällskap för att se till att hon fick med sig rätt saker och tillräckligt med spackel.”

Ni förstår, duktig…jag gillar inte ens det ordet. Slickepinnar är ett annat ord…Kortfattat innehåll: Ellies mamma dör och lämnar en hattaffär efter sig. Ellie bestämmer sig för att fortsätta driva den. Advokaten som Ellies mamma kontaktat innan hon dör blir ett störande moment, men gissa vilka som blir ihop till slut?

Riktigt låg nivå på historien // 1:a