Röta av Siri Pettersen, B Wahlström, 2015
Detta är del två i serien om Korpringarna och tar vid där Odinsbarn slutar. Hirka har släppts igenom porten och finner sig i en helt annan värld eller en annan dimension av samma värld. Korpen Kuro är med henne och hon lyckas hitta en fristad i ett litet rum i en kyrka. Hon befinner sig mitt i det nutida London, vilsen och förvirrad, papperslös och utan språk. Men denna värld håller på att ruttna och det finns bara en som kan hejda förödelsen, Hirka. Hon blir vittne till mord och tvingas själv mörda i självförsvar och Kuro dör men återuppstår som Naiell. Naiell har gömt sig i korpen under flera tusen år och skall nu hämnas sin bror. Brodern som funnits flera tusen år vill också ha sin hämnd och de glömda vill bli fria och Hirka vill tillbaka till Rime. Rime vill hjälpa Hirka då han får höra vad som egentligen hänt. Han undkommer med nöd och näppe att bli mördad under sina försök att få veta sanningen. Han kapar svansen och går genom porten.
Denna del var inte lika bra som den första delen, inledningsvis. Men den tar sig och själva plotten kommer fram tydligt. Plottens komplexitet blir plötsligt klar för mej och jag blir fundersam över hur Pettersen lyckats hitta på detta. Men det är bra och originellt och jag förväntar mig en extra ordinär avslutning där allt faller på plats. Språket är lätt och utanförskapet som Hirka känner beskrivs väl och trots hennes oförmåga i många situationer hjälper hon andra utsatta som inte förstår varför hon vill dem väl, men hon har en plan. En egen plan.
4:a // Maria E
Hobbybibliotekarien 