hÅPaS dU trifs bra i fengelset

Håpas du trifs bra i fengelset av Susanna Alakoski, Albert Bonnier förlag, 2010

Anni slits mellan hopp och förtvivlan, mellan hat och kärlek. Hur gör man när hoppet tar slut och börjat tära på en själv. Anni vet inte. Hon hatar sin bror och säger dumma saker fast det gör mer ont i henne än vad det gör i brodern Sami. Hela boken präglas av den sorg hon har över den bror som oftast är att betrakta som död men ändå inte går att begrava.

Sami och Anni har växt upp tillsammans under ringa förhållanden. Det fanns aldrig pengar men det fanns alltid alkohol, fyllor och hot fyllde deras vardag men av någon anledning klarar sig Anni ur det hela och har nu både man och barn. Sammi gick det sämre för…och detta har Anni ständigt dåligt samvete för. Måste man ta ansvar för sin bror då föräldrarna är döda? Måste han fira jul med oss, med mig? Måste jag…vad måste han? Sami får chans på chans att komma på fötterna, men varje gång tycker han att det är mycket bättre att göra något annat.

Hela boken är ett stort skrik efter saknaden av en bror som aldrig varit närvarande men som alltid skapar ångest och dåligt samvete. Hur det hela slutar får ni läsa själva och precis som i Alakoskis bok Svinalängorna så blir man väldigt fäst vid huvudpersonen som verkligen delar med sig av sina innersta tankar. Jag känner nästan hur dåligt hon mår då hon berättar om besöken på fängelse efter fängelse.

Klar 4:a/ Maria E