Hobbybibliotekarien

Vi kommer ändå bara att bli becknare av Rihab Garci, Bonnier Carlsen, 2024

På tema ”Skomakare- bliv vid din läst” träffar vi några niondeklassare i en förortsskola. De står inför gymnasievalet, betyg, framtid, vänskap, kärlek, broderskap, gäng och funderingarna slutar ofta i: vad spelar det för roll, för såna som oss.

Det är trion Sebbe, Samir, Selma och deras mentor Leila som är i fokus. Trion har lovar varandra att alltid vara vänner sedan de var små, men nu då de är ”stora” kommer andra känslor emellan som rubbar cirklarna. En bror har stora skulder som måste återgäldas och en skolbal skall genomföras, ett inbrott kommer att ske och en hiss som stannat kommer att orsaka skador på tredje part. Leila jobbar hårt för sina elever och får också stort förtroende tillbaka, men vad betyder det?

Jo, jag vet att jag inte är målgrupp men detta var inte nått för mig. Jag gillade inte Kulla-Gulla då jag var ung/liten bara för att det var så mycket talspråk i texten. Likadant i denna bok, för mycket talspråk och vad jag antar är förortssnack.

Bre, rush, walla, gäri, kefft, knas, cok, guzz, chorba, becknare, kutt, aina mm. Jo, jag förstår vad de betyder i sammanhanget men jag förstår inte varför de måste stå i texten. Tror inte Garci att vi inte förstår hur snacket går om det inte skrivs ut? Jag förstår att vi pratar olika i hela landet men skrivet blir dialekter väldigt konstigt, precis som om vi inte förstod att Kulla-Gulla pratade ”bonnska” om det inte var skrivet som om hon var dum i huvudet, när hon pratar.

Storyn som sådan hade gjort sig bättre utan all taltext. Det kanske är så att om man skall bryta ett mönster måste man ändra på nått. Detta var inte nytt utan kändes förminskande av ungdomarna som har många goda tankar och en inte alltid så bra syn på framtiden.

Knapp 2:a // Maria E

Återvändaren av Anders Sundkvist, Modernista, 2022

På framsidan står det: Nominerad: Svenska deckarakademin- Bästa debut

På baksidan läser jag: ”Sensommaren 1983 hittas en pojke död i Luleälven. Trettonårige Johnny Fachs har drunknat, bara dagar innan han skulle börjat åttan, och mycket talar för att han tagit livet av sig. Nästan tjugofem år senare återvänder polisen Erik Borg till sin hemstad för att närvara vid en begravning. Besöket väcker minnen från uppväxten och efter ceremonin ber Borgs gamle klasslärare om ett samtal – ett samtal om Johnny och om vad som egentligen hände den där augustidagen för länge sedan”. Borg som sedan länge jobbar i Stockholm, vid polisen där, tar några dagar ledigt och åker ”hem” till Luleå och börjar nysta i fallet, det känns angeläget då den gamle klassläraren hunnit avlida i cancer innan Erik fick prata med honom. Utredningen för honom tillbaka till den egna skoltiden och till högstadiets obs-klass. Till sin häpnad inser Erik att bara två av de fem eleverna fortfarande är i livet: den ene avtjänar ett fängelsestraff på Hall, den andre är inlagd på ett behandlingshem. Obs-majjen är dock kvar i livet.
När Erik gräver djupare i det förflutna tvingas han konfrontera både egna och andras oförrätter – och det blir uppenbart att det finns krafter beredda att göra vad som helst för att stoppa honom.

Luleå i centrum och det är bra, bra språk och bra beskrivet från skoltiden och exakt vad man inte såg eller talade om. Familjetragedier och elände som barnen ofta visste om men inte visste att man kunde göra nått åt och inte heller hur.

Bra skit, 4:a // Maria E

ANDERS SUNDKVIST är född 1959, uppvuxen i Arvidsjaur och Luleå, och sedan 1987 bosatt i Stockholm. Han arbetar som journalist och redaktör på SVT Nyheter. Kriminalromanen Återvändaren är hans debut.

Dödligt sex av Klas Baron, Kultur på gränsen, 2019
Här möter vi för första gången på kriminalkommissarien Gustav Björk eller GB som han ofta kallas. Han är placerad i Haparanda och blir nu indragen i en utredning om kvinnohandel, droger och mord. Allt börjar med att man på ett litet slakteri hittar en död kvinna i en av sina frysboxar. Efter många efterforskningar visar det sig att kvinnan flugit från Murmansk och mött två män på Kallax, därefter har de alla fyra åkt till en stuga i Arvidsjaur för att festa och knulla. En av kvinnorna har ”råkat” få med sig ett USB-minne som någon nu saknar, vilket leder till hennes död.

Männen och den kvarvarande kvinnan grips av panik och åker hem, via slakteriet, och Björk börjar nysta i ärendet men hjälp av kollegor i Finland och Stockholm.
Lite kul att läsa, då man känner igen sig i geografin och jag kan dra på mungiporna då jag läser om chefen för utredningsenheten: ”Han öppnade skrivbordslådan, tog upp en flaska whiskey och drack en rejäl klunk, för att stärka nerverna” Gör man så i Sverige nu…?? GB måste man gilla, han är här och nu och följer sin fars råd: ”Ljug aldrig. Du kan aldrig försvara en lögn, sanningen kommer alltid i kapp dig”. Nu är GB 55 år och gillar fortfarande sitt jobb och han är också omtyckt av andra.
Tog ett tag innan jag hittade rytmen att läsa Barons text men boken tar sig mot slutet. Man behöver väl inte vara någon Einstein för att förstå vissa saker men inte kavlade väl teven ut nyheter, de kablade väl? Jag fick också klarhet i varför vi som barn kallade Furunäset för Pite 55, jo, det var efter den så kallade ”toklagen” Som läsare förstår man också kritiken till att man drog in på den administrativa personalen, nu måste även Björk spela pekfingervals vid datorn och det tar tid, tid som han hellre vill använda för att ta bus.
Chefen för utredningsenheten avlider i slutat av boken efter en trafikolycka och Marie Grape utses tillfälligt till vikarie och jag tror att nästa bok kommer att handla mer om henne då USB-stickan mest troligen hamnar i hennes hand.
Inget nobelprisämne men en helt okej kriminalbok och här får man tacka Baron för att han, i sann tornedalsk anda, skippat allt ordbajseri och annat skit då boken ”bara” har198 sidor.

Glödhett stoff av Klas Baron, Kultur på gränsen, KDP, 2019
Denna bok tar vid där boken Dödligt sex slutar. Det är många som har olika agendor i sexköpshärvan i gränstrakten. Och Björk är tillbaka efter semester och Piponska huset nämns, lite kul då min mormor och morfar bott i just det huset. Björk bokstavligen kliver på en kropp som ligger i en snödrivaTidigt i boken följer Björk upp ett tips från byn Ruskola men bedömer att han fortsätter med det sen då en vådaskjutning under jakten inte riktigt hör hemma här.
Tatjana har fått låna en lägenhet av en tidigare kund och fått ny hallick, Oleg. När hon inte löser sin uppgift skickas en torped för att fimpa henne, torpeden tar fel kvinna och Tatjana klarade sig med nöd och näppe. Ny bostad blir i Kiruna, men Oleg är redan på jakt. Ytterligare två män och en kvinna hinner dö och man börjar ana att USB-stickan innehåller namn högt upp i bla poliskåren. Björk samarbetar med Kemi- och Torneåpolisen och upptäcker sedan att Molinder inte skickat in USB-stickan till internutredningen som han sagt. Björks mediakontakt informeras. Efterlyst gör ett inslag angående den döda i snödrivan och det kommer ett tips från Ruskola.
Trots att språket inte där på topp gillar jag dessa böcker. Det är avskalat och räcker gott, fortfarande inget ordbajseri för att fylla ut sidorna. Björk är kärv men bra och jag upplever honom som en god människa i hela sexköpshärvan. Han till och med blir drogad på en bar men undsätts av kollegor. Nu skall nog säcken knytas ihop och härvan utklaras, i stata delen på trilogin. Känns lite som Jakten på kapten Klänning som gjorde mig så förbannad. De som man borde lite på mest är de största rövhålen.
Hämnden gror av Klas Baron, Kultur på Gränsen 2020.
Sista delen i trilogin och denna tar vid där Glödhett stoff slutar. Ytterligare en kvinna dödas, denna gång i Kemi och ett tag tror man detta kan vara självmord. De ryska hallickarna är missnöjda med att inte kunna hitta Tatjana och för att komma åt henne torterar de hennes bror, till döds. Porrkalle vet mer än han säger och säljer mer än han redovisar och visar sig ha en central roll i sex/droghandeln. Det glödheta stoff som Björk redovisade har maskats och inte ens Journalisten Elfving kan göra något åt det, alla verkar gå fria i brist på bevis. Tatjana som förlorat både bästa vän och bror och nu ständigt ser sig om efter fiender bestämmer sig för att ta saken i egna händer= hämnd.
Tja vad kan man säga; jag gillar detta. Klas Baron, alias Ola Backe och Kari Roininen verkar vara jordnära människor som inte komplicerar skrivandet och Björk verkar vara en likadan gubbe som de skapat, jordnära och rättvis mot alla. Björk upplever jag vara lik kommissarie Frost, snäll, lite avog mot överheten men trygg. Kollegan Grape har blivit en god vän och någon att lita på. Ibland förefaller texten lite manuslik då författarduon är allvetande berättare.
Med största säkerhet är verkligheten betydligt värre än vad Baron lyckas beskriva i denna trilogi då droger, pengar och sex alltid för med sig våld.
3:a för alla böckerna // Maria E

Pojken under golvet av Jerk Scuitema, Southside Stories förlag, 2023

När Amanda Wreedes barndomshem i Gällivare skall renoveras hittas kvarlevorna av en lite pojke. Är det Amandas lillebror som sprang till skogs för 30 år sedan? Amanda, själv, rehabiliterar sig efter en svår hjärnoperation och trotsar väder och vissa rekommendationer och flyttar ”hem” till Gällivare för att vara nära utredningens centrum.

I Gällivare hittas en djupfryst kropp i diket bredvid en översnöad bil från Polen med ytterligare en djupfryst korpp och ingen verkar sakna dem, men drogerna i bilen är det någon som saknar. Så hittas en lokalbuse uppspikad på väggen i sitt garage och en annan död i sin brunn och polisen känner sig hela tiden steget efter, kan det finnas en läcka? Amanda och sambon Ulf håller på att reparera förhållandet efter flera olika strulperioder men nu verkar det ska bli allvar av, Ulf ger henne en ring. Ulf som jobbar vid UD är ständigt på resande fot och för att träffa honom lite oftare reser Amanda till Bryssel för att överraskar honom, samtidigt passar hon på att ta snabbtåget till Frankrike för att prata med franska polisen om Leo Spencers död. Är han verkligen död och är hoten mot henne och hennes vänner slut nu?

Då poliserna undersöker telefonerna från de döda polackerna hittar man flera konstiga sammanband som stämmer med Amandas resa och nu börjar man misstänka en internationell liga är inblandad, men vem är läckan?

Pojken under golvet förmodas vara Amandas bror, Johan som sprang till skogs då han var liten, men DNA visar på annat och kollegan Taivalsaari berättar äntligen om vad han tror hände för 30 år sedan. Amanda ”lånar” sitt gamla hem för nu skall demonerna mötas och Ulf kommer med ännu fler överraskningar som papegojan Kompis inte gillar.

Jag kan inte hjälpa det, jag gillar Schuitemas böcker men det känns som om detta var den sista om Amanda Wreede, jag har ju väntat i tre år. Vintern är vacker men kylan kan vara en farlig fiende om man gör fel, det är det många som får uppleva, men Amanda har fått överlevnadsutbildning som gör att hon överlever mot alla odds. Det var ett bra tips som jag skall bära med mig om jag hamnar i samma situation. Omvärldsläget har även nått byafolket och många vågar inte öppna dörren då det knackar i rädslan av att bli rånad/dödad och det är sorgligt. Texten flyter på bra och Amanda kämpar på, nästan övermänskligt, men hon får oväntad hjälp.

Skall dela med mig av ett gnäll: Kapitel 13, söndag 30 januari, eller är det tidig i februari?

Klar 4:a // Maria E

Bok två i serien Papegojan- Flygplanet som försvann

Bok ett i serien Papegojan- Den som göms i snö

Gott Nytt År alla mina läsare- Nu kämpar vi på ett år till 🙂

En farlig talang av Camilla Sten, Norstedts, 2023
En Rebecca Lekman-Deckare
En bladvändare kan man populärt kalla denna bok med bitvis korta kapitel. Det jag stör mig på är de kursiverade delarna med text om vad som hänt, borde kunnat ske på annat sätt.
Kriminalpsykologen Rebecca Lekman har flyttat hem till Djursholm för att ta hand om sin sjuka mor. I USA har hon lämnat en strålande karriär och hustrun Maria bakom sig. En augustinatt väcks hon av ett telefonsamtal från en brottsplats. Hennes gamla kollega Leo berättar att Rebeccas flickvän från gymnasiet, Louise von Ascheberg, har blivit mördad; brutalt knivhuggen i sitt hem.
Ja, alla vet ju att det är maken, man börjar där, men varför skulle Wille, en gemensam kamrat från gymnasiet, vilja döda sin fru? Rebecca får inte delta i utredningen då det är en vän till henne men just därför börjar hon gräva i det, ändå, och börjar på minnesstunden av Louise. William är ledsen och upprörd men då en kvinna som heter Joanna kommer blir han arg och förbannad i stället och slänger ut henne. Rebecca lovar att ta hand om henne och ta henne därifrån och det är början till en farlig resa och ju närmare Rebecca kommer människorna runt Louise, desto mer brännande blir det för henne själv. Till slut måste hon fråga sig vilka risker hon är beredd att ta för att hitta mördaren.

Detta är första vuxenboken jag läser av Sten och jag tycker den håller. Det är i stil med andra sektbeskrivande böcker och jag undrar varför ingen märker nått, troligtvis håller alla tyst för att man skäms över att man inte fattade bättre än att låta sig luras.
4:a // Maria E

Fjärilshjärta av Moa Backe Åstot, Rabén&Sjögren,2023

Vilda är same men ingen på skolan tror henne för hon ser ju inte ut som en same, hon pratar inte samiska, har inga renar och har inte gått på sameskolan. Det måste hon göra något åt. Morfar måste lära henne samiska och en kolt måste hon skaffa, då kan de inte ifrågasätta henne. Men då dör morfar plötsligt och Vilda blir rådvill. På begravningen ser hon Samuel som har känt Vildas morfar och lärt mycket av honom, kanske han kan hjälpa henne. Vilda som är 14 år blir som hemligt förälskad i Samuel och målar upp framtiden med honom som sin man. Samuel vill på sin höjd vara kompis med en tjej som är tre år yngre och det bara för att hon är barnbarnet.
Jag känner igen mig i Vilda med de fantasier jag hade och som min 14-åriga dagbok är fullsmetad av. Kanske tur att jag aldrig gjorde väsen av mig. Vilda tar i alla fall mod till sig och ställer mamman till svars för sin bristande språkkunskap och får svar men får också samtidigt valet att ta över morfaderns renmärke. Vilda är modigare än vad jag var som 14-åring och jag tror dessa frågor är vanligare än vi tror. Själv borde jag kunnat Mein Kielä då min släkt är från Tornedalen, allihopa, men det var inte viktigt tyckte de nog.
Bra bok om utanförskap och exkludering på grund av språkförbristning, från 10 år
4:a // Maria E

Läs också Himlabrand för de som är lite äldre, av samma författare.

Sarek av Ulf Kvensler, Albert Bonniers förlag, 2022

Psykologisk thriller står det på bokomslaget och vi får på första sidan reda på att Anna räddats och att något måste gått åt helvete. Det verkar det redan gjort innan de tre vännerna åker på sin planerade tur till fjällen. För precis innan de skall åka frågar Milena om Jacob får följa med, en kille hon träffat på nätet. Trots lite dålig känsla blir svaret ja och de åker i väg med tåget. Väl på tåget föreslår Jacob att de åker till Sarek i stället för till Abiskofjällen och efter lite mothugg och dålig känsla (igen) gör de så; åker till Sarek. Varvat med detta får vi inspel från 2009, då Anna och Henrik träffades men också från förhöret med Anna på sjukhuset i Gällivare, där hon berättar att alla är döda. Allt eftersom turen pågår händer olika saker och det verkar vara Jacob som drar i alla trådar om man ser det ur Annas synvinkel, men då Milenas synvinkel beskrivs är det inte alls så, eller är hon rädd för Jacob. Jacob upplever att Anna stöter på honom och har gjort så sedan tågresan. Anna upplever att Jacob är stark och hans tempo passar henne bättre än Henriks. Henrik och Milena verkar ha mycket att prata om och blir ständigt efter. Men vem är Jacob egentligen och vad tänker han göra, Anna är rädd på riktigt och vill att hon och Henrik vänder om, och det gör de…

Större delen av boken är en beskrivning över Sarekfjällen och vandrarlivet där, känner att det är rätt bra beskrivet men kunde nog kortas av med 100 sidor och på så sätt skapat en tätare stämning. Tror att en del kan känna igen sig i omgivningarna som beskrivs. Vems sanning är den sanna sanningen för vad som hänt? Är det en knuff eller en utsträckt hand? Är det nedtryckning eller uppdragning? Nå, inte fan går man in i okänd terräng med okända människor, var inte helt nöjd med slutet.

3:a // Maria E

Botgöraren av Viveca Sten, Bokförlaget Forum, 2023

Tredje delen i serien Åremorden och jag blir inte besviken, återigen korta kapitel som gör det lätt att sluta men också svårt att sluta; bara ett kapitel till…
Affärskvinnan Charlotte Wretlind hittas brutalt mördad i sin svit på ett av Åres mest exklusiva hotell. Vem kan hon ha retat upp så pass att hon slutade på detta sätt, tänker poliserna Daniel och Hanna. Charlottes planer för Storlien verkar inte passa alla och några vill dra sig ur i sent läge. Charlotte verkar vara en kvinna som vet vad hon vill och inte är rädd att säga det, sonen Filip har alltid fått komma i andra hand, även om han på äldre dar kan se varför men tidningarna vill sälja och han ger dem en intervju. Ytterligare ett mord sker och paniken stiger bland Åreborna, inte nog med det, Filip försvinner plötsligt och allt detta mitt under påskveckan. Hanna har blivit med katt och Daniel går i ”anger management” terapi. Hans förhållande med Ida knakar och när Ida får uppmärksamhet av Gustav, en gammal vän, börjar förbjudna tankar snurra i Idas huvud. Dags för paus?
Precis som tidigare böcker finns det en bakomliggande historia som rullar upp och fel personer straffas. Storliens lyxhotell i början av 70-talet med gäster från storstäderna som skall serveras och passas upp. Där är Monica på sitt första jobb får ganska snabbt syn på en man som är snygg som en filmstjärna och allt är så himmelskt när hon får ögonkast av honom. Men här går deras världar olika spår som får konsekvenser i nutid.
Själv väntar jag mest på när Hanna och Daniel ska ha tröstsex efter att Ida vill ta en paus. Kan inte hjälpa det men Sten känns trygg i Åre och man får det man betalat för; mord och utredningar även om det kanske var lite för långsynt denna gång. Som läsare förstår man ju att något hänt 1973, då vi parallellt följer Monica och hennes första tid på hotellet i Storlien.
4:a // Maria E

Pestblommor av Mats Strandberg, Rabén&Sjögren, 2023. Illustrationer: Elin Sandström
Året är 1710 och i historieboken läser jag: ”år 1700 gick Ryssland, Danmark-Norge och Sachsen-Polen ihop i en allians och förklarade Sverige krig. De första åren rönte Sverige en rad stora segrar. Danmark och Polen besegrades och i slaget vid Narva lyckades svenskarna även besegra den ryska armén. Men i och med ett katastrofalt nederlag vid Poltava i nuvarande Ukraina 1709 vände krigslyckan. Kungen, Karl XII, flydde till Turkiet och stannade där i sex år.”

…det vet de inte om i boken ännu men junker Axel förlorade sin far i slaget vid Poltava. Pesten härjar i Stockholm och Magdalena och Ebba, femton respektive fem år gamla lever skyddat och i tron att allt är rättvist och kommer att gå bra bara man är snäll och gör det man ska. Men icke!

Mamman dör i pesten och för att skydda barnen skickar pappan dem till barnens moster i slottet på landet. Mostern är Gudfruktig och bibeltrogen och tycker att barnen måste få lära sig hyfs. Styvsonen Axel, är svårt sjuk och bor på övre planet och på söndagar kan de höra honom gå i rummet. Att de överhuvudtaget överlever beror på tjänstefolket och på Axel, han visar sig vara en räddande ängel då allt känns som mörkast. Pesten kommer även ut på landet och Magdalena smittas och någonstans mellan liv och död kommer hon i kontakt med sin mamma och Axel och även sanningen om de steg hon hör på söndagar från Axels rum.

Ännu en mörk historia om snedvriden gudstro som går utöver barnen. Vem är den riktiga pappan? Är det han som funnits där hela deras liv eller den som befruktat ägget? Axel ger svar på tal en kväll då mostern kallar sin syster för hora och Magdalena för horunge. Har läst flera böcker av Strandberg och jag gillar hans sätt att berätta; mörkt och innerligt samtidigt kärleksfullt och hatiskt. Alla känslorna finns där när han djupdyker ner bland pestens lik i Stockholm eller då han är med på predikningarna den gudfruktige prästen har i kyrkan då han kallar femåriga barn syndare.
Rekommenderas från 13 år och gärna som högläsning i klassen
Klar 4:a // Maria E

Dalskuggan av Viveca Sten, Forum, 2021

Andra delen i serien Åremorden och jag gillar det jag läser. Korta kapitel som gör det lätt att sluta men också svårt att sluta; bara ett kapitel till…

En känd fd slalomåkare, Johan, hittas död/dödad vid vägrenen av en ren slump och en utredning dras i gång. Hanna som är kvar på sitt vikariat och den nyblivne pappan Daniel får ta på ledartröjorna. Parallellt får vi följa den nittonåriga Rebecka som lever i en frikyrklig sekt och som blir lyckligast av alla då blivande pastor Ole utser henne till sin blivande maka. Åren går men inget blev som Rebecka tänkt/trodde och nu är hon rädd för att livet skall ta slut, nu när hon plötsligt blivit gravid…

Makt och en snedvriden gudstro driver Ole till att slå Rebecka men ingen i församlingen tar Rebeckas sida för ingen kan tro att den trevlige Ole skulle kunna göra något sådant, men gud vad har Rebecka gjort då? Och Johans fru Marion, hur mycket vet hon? Johans kollega Linus, ständigt alkolholstinkande, och med spelskulder, kan han slagit ihjäl Johan för att kunna ta över företaget? Hanna och Daniel har många trådar att följa upp och ständigt påminns Hanna att den farligaste platsen för en kvinna är hemma.

Hannas syster kommer till Åre, Daniels fru tröttnar på att vara själv med Alice, Hannas mamma bjuder hem Hannas ex med ny fru, ja, han är ju så fin, tycker mamman och kollegan Anton får upp ögonen för Carl, men skall han våga komma ut?

4:a// Maria E