Mellan djävulen och havet av Maria Adolfsson, Wahlström & Widstrand, 2020
Tredje boken om det fiktiva Doggerland och polisen Karen Eiken Hornby. Denna gång är det en världsartist som väljer just Doggerland för att i hemlighet spela in en skiva. Artisten Luna har hållit sig borta från rampljusen i 10 år och detta skall bli första skivan sen dess. Karens inneboende, Leo, var god vän med denna Luna då de växte upp tillsammans just på Doggerland och Karen kan inte låta bli att känna avund och avsky för denna unga vackra kvinna. På ön är det flera kvinnor som blir överfallna och ihjälslagna, samtidigt som Luna försvinner och samtidigt som Karen tror sig vara i klimakteriet fast det visar sig att hon är gravid…pappan är Leo. Utredningarna pågår parallellt, som vanligt, och bägge går mot klockan, skall de hinna före nästa överfall. Luna hör av sig med ett SMS men allt verkar inte ok då Karen skrapar lite på ytan.
Som vanligt är det den allvetande berättaren som håller i historien som jag följer som publik på en teater. Scenerna spelas upp framför mig och jag vänjer efter ett tag av berättarrösten. De båda fallen har inget med varandra att göra och det är liksom slumpen som gör att gärningsmannen blir fast, liksom hemligheten från Lunas barndom som inte ens Leo visste. Hur har de kunnat hållas hemligt på en ö…Boken är bra och jag får det jag vill ha, dessvärre är det lite för lika plottar i böckerna. Jag anar ett mönster som jag inte vill tro på men som besannas och det är lite surt.
3:a // Maria E
Hobbybibliotekarien 