Falafelflickorna av Christina Wahldén, Rabén&Sjögren, 2018
Hawa bor i ett av de områden som kallas ”problemområde” av politikerna och hennes önskan om att bli polis när hon blir stor genomsyrar boken. Det är sommarlov och Hawa har gått ut sexan, mamman väntar tvillingar och det är trångt och stökigt hemma. Polisens hemsida är en välbesökt plats och i väntan på att kunna söka in till polishögskolan måste hon träna och lära sig simma. Dessutom startar hon en detektivbyrå, för visst kan man hjälpa andra utan att vara polis, tänker Hawa. Bibliotekarien Barbro skall resa till Indien och har egentligen inte råd att ha sin hund på pensionat. Väl medveten om Hawas situation hemma frågar hon om inte Hawa vill ta hand om hunden, ja, ni kan vara på det stängda biblioteket under tiden. Jo, det vill Hawa.
Ganska fort får hon sitt första fall: Halima måste gömmas för att inte giftas bort med en 15 år äldre kusin. Hon får bo på bibblan, ett tag. Nästa fall är Leia (som älskar Rut) vars pappa kom på henne med att hångla på rummet och nu hotar att döda henne. Hon får bo på bibblan. Sedan kommer också Rut dit och nu börjar det bli lite för mycket, men vem kan Hawa lita på?
Jag trodde väl inte att detta skulle vara en klassisk barn-deckare, och det är det inte, men den är bra! Wahldén sätter ju orden i Hawas mun och de känns okonstlade och tagna ur miljön ”problemområde”. Jag känner att Hawa är en vanlig snäll 12-årig flicka som inte har så många vänner. Killen som säljer Falafel visar sig vara en bra kille som Hawa kan lita på. Likaså en poliskvinna som hon tillslut vänder sig till då det blir lite för mycket som händer. Wahldén skriver jättebra och problematiserar inget. Fin läsning och denna bok kan man med fördel läsa högt i klassen då det finns många områden som tål att diskuteras.
4:a // Maria E
Hobbybibliotekarien 