Karolinska kvinnoöden av Alf Åberg, Natur & Kultur, 2001
Då jag tidigare läst Elsi Rydsjös romansvit om Karolinernas kvinnor och Mats Wahls bok om Anna-Carolinas krig blev jag lite nyfiken på denna bok. Jag upplever inga större skillnader, faktiskt. Åberg har, vad jag förmodar, letat fram fakta som han berättat om i 22 kapitel från Kriget mot/ i Ryssland under 1700-talets början. Dessvärre är det lite fakta om kvinnorna och ofta är de parenteser till officerarna. Soldaternas kvinnor är knappt det. Åberg har hittat brev och läst i böcker men jag känner inte att jag personligen berörs lika mycket som i de två nyss nämnda böcker. Det jag roas över är alla efternamn som nämns och jag skall nu räkna upp några kvinnor; Amoena Elisabet Rosenmüller, Maria Gertrud Kniper, Margareta Christina Hökenflycht, Lovisa von Burghausen, Anna Maria von Schader osv. Det är inga ”vanliga” svenssonnamn och det är synd att det nästan bara är officersfruar som omnämns i historien.
Över 200 officersfruar återvände efter fångenskap i Ryssland men inga siffror finns om soldathustrur. I ett samtida dokument meddelas att 692 hustrur och 671 barn väntade på hemtransport i Petersburg. 1600 kvinnor och barn gick i fångenskap 1709 och 13 år senare är de nere på 1363 personer. Hur många barn som dött/fötts framgår inte, inte heller vilka kvinnor som valt att övergå till att bli rysk hustru, eller vice versa under dessa 13 år i fångenskap. I sista kapitlet kan man läsa om Karolinska Amasoner, kvinnor som klädde ut sig till man för att hjälpa till i kriget, likt Anna-Karolina.
Bra bok, fylld med fakta och historia, kompletteras gärna med Rydsjös Karolinersvit.
3:a / Maria E
En gubbe som ofta nämns är pietisten Carl Piper, kungens främste rådgivare. Jag var tvungen att Googla Pietist
Pietism (av latinets pietas, fromhet, gudaktighet) är en väckelserörelse som uppstod inom tysk lutherdom under sent 1600-tal. Med pietism har man kommit att beteckna den reformrörelse inom den lutherska kyrkan som påbörjades av Philipp Jakob Spener under 1600-talets senare hälft. Efter 1720 tillfördes pietismen ett kraftigt tillskott genom hemvände karoliner som kommit i kontakt med August Hermann Franckes tankegångar under sin fångenskap i Ryssland. Den stöddes även av flera framstående präster bland annat Erik Tolstadius, av officerare och ämbetsmän som Josias Cederhielm och Nils Reuterholm med flera(Wikipedia)