VirtNet-spelen av James Dashner, Semic, 2016
Samme författare har skrivit Mazerunner-böckerna och denna bok är språkligt i samma stil. Dataspelande Michael blir indragen i en jakt på att hitta Kaine, som verkar vara den som kan manipulera en så mycket, i spelet, att det märks i verkliga livet, ja man kan till och med dö på riktigt om man dör i spelet. Tillsammans med Sarah och Byron hjälps de åt för att lösa spelet, knäcka koder, öppna portaler möta alla tänkbara faror i spelets värld. Kaine måste hittas, för mycket står på spel och det gäller att döda istället för att dö, inte ens i spelet är det säkert att dö. 178 sidor in i boken kommer Michael att tänka på sina föräldrar och att han saknar dem, när han såg dem senast kommer han inte i håg…
Det var lite för mycket Avatar över hela historien och som läsare står man bredvid och ser hur de tre ungdomarna tar sig vidare .Jag känner mig aldrig delaktig, det är som att se på en film, där spelarna lägger sig i en kista för att komma in i sömnen (spelet). Det skulle inte förvåna mig om det blir en film av denna bok där man inte riktigt vet vilken värld som är den verkliga. Jag tycker att språket är torftigt och när man, i spelet, kommer till Grönland är beskrivningen tämligen kulissartad. Skämten och jargongen är nog anpassad till målgruppen, från 12 år, även den känns krystad ungdomarna emellan. Men slutet överraskar.
Nja, detta var inget för mig, men säkert för rätt målgrupp: spelande tonåringar.
2:a // Maria E
Hobbybibliotekarien 