Saeculum

Saeculum av Ursula Poznanski, Opal, 2013
En thriller, står det på framsidan och den var spännande fast det tog nästan halva boken, typ 200 sidor, innan det liksom hände något. Ett lite för långt intro, tycker jag. Kapa boken med hälften.
Saeculum är en grupp lajvare i 20-årsåldern, som har 1400-talet som ”sin tid”. På en medeltidsmarknad kommer Bastian att träffa dem genom sin kompis Sandra som själv är lajvare. Bastian blir inbjuden till att delta i ett lajv och efter viss tvekan svarar han ja, vad kan hända, i skogen, under fem dygn utan mobiltelefon? Jag får ju vara med Sandra, tänker han glatt. Väl på plats för händelsen så går allt inte enligt plan och många förbannelser verkar ske, personer ur gruppen försvinner, maten förstörs, några skadas. De verkar ha väckt liv i en gammal brödraskapssägen. Men Paul som är ledaren för allt kommer ständigt på lösningar. Iris är en rädd tjej, som tycker direkt illa om Sandra, som känner en otäck närvaro, men hon kan aldrig tro att just Simon skulle hitta henne här. Det blir värre och värre och till sist offras Bastian och han slängs i hålan.
Allt är inte som man tror, utan värre, och mer än lovligt utstuderat. Boken spelas upp som ett filmmanus och jag kan se detta som spelfilm utan problem. Fast introt får gå lite snabbare. Inte förrän på slutet fattar man vad de olikfärgade sidorna skall spela för roll, och dessa hade man kunnat vara utan. Att deltagarna skulle vara i 17-20 års åldern är lite svårt att ta till sig, då jag ser bilder framför mig från Robin Hood-filmen, alla karaktärerna verkar tagna därifrån och snarare vara 30-40 år. De kanske är tagna därfrån, vad vet jag?
Det blir bara en 3:a då boken var för seg i början
Rekommenderas från 16 år.    // Maria E