Kurt Kurir av Erlend Loe, Alfabete, 2012
Kurt är lika osympatiskt sympatisk och går på i ullstrumporna, som i tidigare böcker. Det är nästan inbördeskrig i Norge och Kurts chef, Gunnar, behöver en kurir som skall föra ett meddelande upp till Norska ishavet i Nordnorge. Kurt erbjuder sig och får jobbet. Väl hemma skall frun Anne-Lise på en arkitektsresa som varit planerad länge(fast Kurt har inte funderat över det) men det struntar Kurt i och tycker att hon skall vara hemma. Det vill inte Anne-Lise, och utan att vara vänner så far bägge två, och de tre barnen gråter. Det yngsta barnet Bud vill följa med, men nej.
Förklädd till Madagaskar Jones åker Kurt iväg på sin gaffeltruck. Under sin resa träffar han den trevliga och tuffa Anneliane, Bud dyker upp och får till slut följa med. Kurt träffar också sin mor, upprorsmakaren Hellføkk och hans släkt av skrattande sadister som påminner om Dr Evil och hans anhängare. Kurt hamnar i fångläger, torteras, håller på att frysa ihjäl på sin resa.
Hela resan är helt absurd från början till slut och ingenting följer ”normalt” tankesätt eller görande. I fånglägret tycker Kurt att han också skall ge upp för att alla andra verkar ha gjort det. Väl framme gör han och Anneliane en märklig upptäckt.
Rolig bok som helt skiljer sig från ”vanliga” barnböcker och kan lämpa sig bra för högläsning.
3:a // Maria E
Flera böcker av Loe som är roliga och absurda är Kurt och Fisken och Kurt blir elak
Hobbybibliotekarien 