Polarnattens leende av Svante Lysén, Vildmarksbiblioteket, 2008
Med anledning av min kommande resa till Svalbard har jag läst denna bok för att komma i stämning. Nu skall ju inte jag vara borta i 1år, men det var trevlig läsning.
Svante och Leena, två arbetskamrater med naturintressen, bestämmer sig för att bosätta sig på norra delen av Svalbard under ett år. Lysén beskriver tankarna innan de bestämde sig och förberedelserna inför resan men också ingående hela året och dess skiftningar som kommer.
Jag hade nog väntat mig större uppoffringar och mer ensamhet men de hade ofta besök, gjorde ofta utflykter, hade kontakt på radion och fick mycket grejer med olika fartyg och helikoptrar. Jag känner inte att det var så jobbigt som jag föreställt mig att det skulle vara. Det som jag upplever att de hade det jobbigast med var alla isbjörnar och rädslan för att bli av med all mat eller att gå åt själva.
Det är fina beskrivningar av naturen och de strapatser som de ger sig ut på, men riktigt jobbigt blir det aldrig, eller…? Jag får aldrig den känslan, utan det är mest havregrynsgröt och isbjörnar. Men jag ser framemot 2 veckor på Svalbard.
3:a // Maria E
Hobbybibliotekarien 