Kategoriarkiv: Okategoriserade

Benådaren av Viveka Sten, Bokförlaget Forum, 2024
Femte delen i serien Åremorden och jag känner att jag tappar lite sugen…Nu är det ”barmhärtighetsmord” på äldre som har hemtjänst som är drabbade. Äldre dör, konstaterar hemtjänsten men när en anhörig börjar ifrågasätta sin pappas död och Hannas grupp kollar upp detta och hittar ganska många fler fall där äldre dött hemma ”av ålderdom” fast de är tillsynes friska, nja kanske inte friska men dementa, med Parkinson, eller nedsatt fysisk förmåga. Dessutom verkar det försvinna saker hos äldre. Jag sitter hela tiden och väntar på att Daniel och Hanna skall få ihop det då ingen av dem verkar på topp i sina nya relationer. Så här är det:
Äldre dör oförklarligt och Benådaren tycker att de befrias
Vädersaker stjäls och tjuven tycker att vad skall de ha sakerna till
Hemtjänsten är ledsna för att deras gamlingar dör, men gamla dör…
Postiskillen går hem till personer med paket för att han är snäll
Dörrarna är olåsta hos de äldre, som det många gånger är på landet, vem går in hos de gamla?
Pressat schema för att hinna med alla som har behov av hemtjänst, långa körtider i bil
Daniel och Hanna blir sams och hos Daniel tänds ett hopp och för Hanna slocknar ett hopp då hon upptäcker att hon är gravid.
Detta var lättläst förströelse och ingen litterär magi, utan upprepande av andra liknande böcker, visst kan de få oss att börja undra och låsa dörren…
2:a // Maria E

Ljus och skugga av Samuel Karlsson, Lind&Co, 2025
Å när Mörkö serien verkar vara slut greppar jag en ny bok av Karlsson och blir inte besviken, denna gång heller. Nu är det journalisten/kriminalreportern Tasha Tikkanen som är i en Stockholmsförort för att bevaka en skjutning. Hon blir då varse om vilken ammunition och vapen som använts, verkar vara samma som då hon var på lokaltidningen i Vimmerby? Tasha har sin syster inneboende och det är allt annat är enkelt, Nadja är trotsig, tar droger lyssnar inte på storasyrran, som faktiskt vill väl efter många år av ångest då hon lämnade Nadja och for till Stockholm. På nyhetsredaktionen försöker man göra nyheter av ingenting och då dyker ett foto upp på redaktionen som gör henne kall, det är från Erik. Kusinen Jarmo sitter på kåken och får besök men till slut måste hon åka ”hem” till Vimmerby och ta tjuren vid hornet. Så efter knappt 100 sidor är det en titt i backspegeln på Tashas liv och arbete i Vimmerby och där får vi reda på det mesta av hennes trasiga liv under 230 sidor, sista 100 sidorna är vi tillbaka i nutid fast också då i Vimmerby för att knyta ihop allt och även träffa Erik, för inget är enkelt med skuld. Och det finns många som inte vill att den smutsiga byken skall ut för vädring. Många håller varandra bakom ryggen och det håller på att bli Tashas död.
Det är en allvetande berättare som ger oss allting, vilket kan störa mig ibland. Jag saknar ”jag perspektivet” men historien är inte ny. Gamla oförätter, trasig barndom, ångest över att inte kunnat hjälpa alla och känslan av att alla tycker en är egoistisk. Bra läsning trots det och bra språk, trovärdig journalist.
3:a // Maria E

Kajsa Bengtssons yttersta tankar av Therese Henriksson, Opal förlag, 2024

En rolig och kärleksfull inblick i hur det kan vara att uppleva sig som en nobody för att sedan vara en lokal kändis. Det är vad som händer Kajsa då hon går igenom isen på väg från skolan. Hon räddas av en pensionär upp på land och väl där är det en kille som erbjuder henne sin jacka, det är Elliot. Elliot som Kajsa varit hemligt kär i och knappast vågat skriva ner det i dagboken ifall lillebrorsan skulle läsa den. Nu vet alla vem hon är, och några önskar henne död. Elliot som är med i kören och en av anledningarna att hon tackade ja till att vara skolans lucia, yngsta, en sjua. Elliot har alltid gillat Kajsa, fast aldrig sagt det då han är ihop med Sabrina. Lillbrorsans kompis storebrorsa, Sia, är däremot väldigt intresserad av Kajsa. Det övas och repeteras dagarna innan och väl på luciadagen skall det ju sjungas överallt. Kajsas mamma undrar om de inte kan komma till Haparanda med bussen och sjunga där på kvällen och jo, det kan de och åker i väg. Naturligtvis uppstår trubbel. Snöstorm, övernattning, avkörning med bussen och allt verkar vara Kajsas fel…hon ställer upp som hjälp i åttornas skoldans för mellanstadiet och hela tiden kommer hon närmare Elliot…men får första kyssen av Sia.

Jag gillade boken då jag känner igen mig själv i den. Jag var också hemligt kär, gjorde till och med en ”förlovningsring” i trä och metallslöjden och lät gravera in våra namn, utan hans vetskap, OMG, eller hur? Namnet ströks ganska fort, då andra objekt visade sig senare. Kajsa är en fin tjej som hjälper pappan med att hämta lillebror från fritids eller kompis och stöttar pappan i sin flirt med grannen. Tycker att ovädret speglar exakt vad som kan hända när som helst på vägarna i norr, där de då och då plogar för långt ut. Henriksson är bodensare och skriver på ett trevligt och igenkännande sätt utan att bli för barnslig, denna rekommenderas från 10 år.

3:a Klar mysfaktor inför jul // Maria E

Vattnets förbannelse av Abraham Verghese, Brombergs, 2025

Nobelprisklass på detta 925 sidor långa epos som tar mig genom Indien under nästan ett sekel, är kanske att ta i, men den är bra. Historien börjar 1900 och Mariamma är 12 år och skall giftas bort, det bara är så. Då hennes pappa är död är det farbrodern som bestämmer. Hennes mamma gör allt vad hon kan för att förbereda flickan för en hustrus bestyr. Trots att bröllopet nästan inte blir av, blir det varaktigt och respektfullt, kanske till och med kärleksfullt till slut.

Vi är sedan i 1919 och Skottland och får följa Digby på sin resa mot att bli doktor och lämnar GB för Indien där det finns mycket stort behov av doktorer. Dessvärre blir han bättre och med omtyckt än huvudläkaren och obehagliga situationer uppstår och spott och spe utdelas. Han tar sin tillflykt till en leprakoloni som behöver en doktor.

Tillbaka till 1908 och Mariamma förlorar fostersonen samtidigt som hon föder deras första barn, Baby Mol. 1923 föds så Philiopose. De önskar att han ska bli läkare, men han vill bara läsa och skriva. Han träffar senare Elsie som bara vill skapa med händerna. Maken som Mariamma senare förstår är analfabet lider av ”åkomman” och håller sig från vatten med flit, Jojo hade samma åkomma och höll sig från vatten. Philipose försöker lära sig simma men det går inte och han retas för det.

Så hoppar det farm och tillbaka i tiden parallellt och Mariamma blir den klippa som alla litar på och liven kretsar kring. Till och med hennes make förstår vikten av en mor och hämtar hem hennes mamma. Livsöden möts, krockar och skiljs. En lågmäld historia där Philiposes dotter, namne till Mariamma, tar över läkarstafettpinnen och börjar forska på vad åkomman är, egentligen, och precis som Elizabeth i Lektioner i Kemi väljer ett manligt yrke blir hon utsatt för sexuella trakasserier som hon löste på ett underbart sätt. Opiumberoende, en trogen elefant och Baby Mol som fick vara lycklig i sitt liv, trots mycket olycka runt om

Hela boken osar av Indien och det har jag inte känt sedan jag läste den 940 sidor långa Shantaram för dryga 10 år sedan

För Kastväsendets rätt och fel, hur man når framgång utan att kränka och tigga, utan att få det att se ut som om någon gjorde nått bra, känns igen. Var boken för lång…utan summeringen i slutet kanske boken aldrig fått ett slut.

3:a // Maria E

Gray´s Anathomy, var inte samma populära serie jag sett utan en illustrerad anatomibok…

Stayin´alive och Perfect day av Torbjörn Löwendahl, Lionvalley publishing, 2019 resp 2021
Köpte dessa på rea, såg lite coola ut och ibland behöver man slöläsning. I första boken har alla kapitel namn på låtar och man kan till och med ladda ner låtlista. Jonathan mår skit, vill bara skjuta sig men han har inget vapen och medan dejten han beställt kommer tills hon skall gå drabbar katastrofen, henne och Linköping. Ingen är beredd, ADHD medicinen får vänta och det blir ett samtal till 112 istället då Isabel(dejten) sjuknar in- troligen influensa. Senare ljuder Hesa Fredrik och allvaret är igång. ”Influensan” har dödat de flesta, gjort Zombier av många, gett en del nya egenskapen och några är opåverkade, Jonathan är en av dem opåverkade. Sen är det som att läsa The Walking dead.
Andra boken som har annat typsnitt (36 rader i stället för 40 som i första boken) och det stör mig hela tiden. Här försöker överlevare starta nya grupper och skydd runt ”sitt”, några vill ha det andra har, några vill bestämma mer än andra och att då att bara skjuta den som tycker annorlunda är en bra lösning att gå vidare med, eldstriderna i slutet: BAM! BAM! BAM!, Ta-Ta-Ta-Ta! BAM! BAM! osv…men hallå!!
Nä, inget för mig
2×1:a // Maria E

Tidstillflykt av Georgi Gospodinov, Ersatz, 2025

Hur mycket är man villig att betala för att dö lycklig?

Gaustin, bestämmer sig för att öppna en klinik för alzheimersjuka i Schweiz. Det börjar i lite skala, i olika rum från olika tidsepoker till att bli våningar och stadsdelar. Om en alzheimersjuk person inte minns något, har den funnits alls? Gaustin försöker hitta tiden då den sjuke var lycklig och låta denne dö vid den tiden. Problemen uppstår när folk inte bara vill dö lyckliga, de vill också leva i tiden då de var som lyckligast. Men när var det då, alla har väl olika lyckliga tider och när land efter land skall folkomrösta om vilken tid de skall ta uppstår besvär när grannländer har olika tider och man bestämmer att inga resor får ske utomlands under en tid. Sveriges ”lyckliga tid” blev 1977. Men allt är bara en lek? Att rymma från sin tidstillflykt på 40-talet och hamna i 2020-talet, kan ju vara livsfarligt, eller så tror man att man är med i en si-fi-inspelning av framtiden…

Just själva ordet tidstillflykt förklaras på sid 107, förklarat som en skyddad tid.

 312 sidor och jag kämpar, vill verkligen läsa denna bok, men jag hittar inget flyt, kan inte ens irritera mig på oflytet. På sid 269 får jag intrycket att allt bara är påhittat , vilket det givetvis är, men av vem…finns inte ens Gaustin? Och alla ansikten han ritat men aldrig mött finns det datorer som kan göra, typ AI. Nej, detta var inte min typ av bok även om själva tanken är lite kul är boken tråkig att läsa.

Roligt: ”Att gnälla är för en bulgar som att tala om vädret för en britt”- haha.

”Den bästa romanen som jag har läst på flera år. ”tycker Victor Malm, Expressen

Men nä, jag håller inte med.

2:a // Maria E

Georgi Gospodinov, f. 1968 i Yambol, Bulgarien, blev känd för den internationella publiken med sin första roman, En naturlig roman, och Sorgens fysik, som har översatts till över tjugo språk. Han lever och verkar i Sofia.
Hajduker (ungerska: hajdú, plural: hajdúk) är en från början av 1500-talet använd benämning på de personer i centrala och sydöstra Europa^[1], som under Osmanska rikets tid övergav sina fredliga yrken och ägnade sig åt ett ständigt gerillakrig mot överheten; de blev emellertid ett plågoris även för sina kristna grannar, och de ungerska riksdagarna försökte kväsa dem genom stränga lagar. Ordet hajduk blev senare en synonym för bandit, pirat och stråtrövare.

”Hejdukar” betyder en person som utför order utan att ifrågasätta, ofta i en skum eller föraktlig roll, som en hantlangare, lakej eller underhuggare. Ursprungligen syftade ordet på ungerska soldater, men i dagens svenska används det bildligt för att beskriva någon som troget och blint lyder en annan. 

Hämndprojektet av Jenny Jägerfeld, Norstedts, 2025
På framsidan står det ”en riktig bladvändare” och ”jag har svårt att släppa den, den är rapp och välskriven” följt av liknande citat på baksidan och då jag har läst böcker av henne förut så detta lockade mig.
Den handlar om Nico som hittar sin gamla dagbok och när hon bläddrar igen om de glömda anteckningarna läser hon ”Hämnden gör mig fri” och då märker hon att det finns ett underliggande behov av hämnd på en man hon träffat men trots att hon gått med på vissa saker i en något våldsbejakande relation, BDSM, och hur hon aldrig vågade säga ifrån fast han borde ju förstått mm.

Nu är hon psykolog, och vuxen men känner plötsligt ett sug av hämnd mot den man hon kallar Soldatsadisten. Hon vill döda, bränna, dränka, skjuta honom helst allt samtidigt. Men här slutar det som Robert Brobergs sång ”Att ha det taskigt med sig själv i Paris”…”hur det är så blev det aldrig av…”
Nä, jag gillade inte denna bok, sju sidor med källhänvisningar, alldeles för mycket fakta. Går hon hos psykolog eller är hon psykolog och analyserar sig själv då hon känner sig spatialt utmattad? När det inte verkar fungera med terapi mm och då tar hon droger till hjälp. Först röka på, sedan röka och champagne, en sk goldrusch, sedan är det DMT, för hon har ju provat på svamp och LSD tidigare… känner att detta är lite too much. Är det Jenny eller Nico? Blir något bättre, på riktigt, eller är allt bara en illusion av att det blir bättre för att man drogat på?
Nä inte min typ av bok, kan inte se att någon utöver författaren själv, eller Nico som kan ha glädje över denna dagbok som på något sätt skall göra henne fri via hämnd som aldrig blir av. Eller är det så att det är denna bok som är själva hämndprojektet och hoppet att fler ska känna igen soldatsadisten?

1:a // Maria E
Lärde mig något i alla fall:
Att ”zona ut” betyder att tappa koncentrationen, sluta fokusera och att stirra tomt framför sig, ofta på grund av trötthet eller uttråkning.
Vi säger ofta ”zooma ut”, för samma betydelse, men det är nog ett hörfel som gjort det så…

Guds verk av Leffe Grimwalker, Nona förlag, 2023
Andra delen i serien Memoria Mori och kriminalkommissarie Samael Duvel är fortfarande tjänstledigt från polisen och tänker ta det lugnt. Adoptivdottern Ayla, har öppnat hotell i det slott som han ärvde av Caroline då hon dog. Han känner sig mer och med utflyttad eftersom fler rum behövs, men det kostar och pengarna måste in. Ayla tvingar honom att leta efter en försvunnen kille som skulle ge en bra ersättning men det tvingar honom också ner i Limbo, en värld i det dunkla undre Stockholm, en värld han lovade att aldrig återvända till.
Medan Samael letar efter pojken, Ruben, börjar han inse att någon letar efter honom. Det är Polisen som utreder mord på två av munkarna i sekten Opus Dei som blivit mördade och vittnen säger sig sett Samael. Men han vet att han inte mördat dem även om han inte kommer sakna munkarna men någon mördar i hans namn och nu börjar även den jakten och sin vapendragare/livvakt Dragan är ständigt med, på gott och ont.
Liksom förra boken är detta inget Nobelprisämne men underhållning i korta rappa kapitel och jag lockas att läsa vidare för visst fan vill man veta hur det går för Samael…skall han få lugn och ro eller är han själv grunden till allt som händer och hur byter man skinn?
3:a // Maria E

Minnet av att dö av Leffe Grimwalker, Nona förlag, 2023
Första delen i serien Memoria Mori och kriminalkommissarie Samael Duvel som har tagit tjänstledigt från polisen inser att seriemördaren Agnus verkar ha återuppstått. Samael sköt ihjäl honom tidigare, men ju fler mord som begås, desto mer inser han att det faktiskt är seriemördaren Agnus som är tillbaka. De hittade ju ingen kropp efter honom…

I ett fall av självmordsförsök träffar Samael flickan Ayla, dottern till en av alla dem som han har en skuld till. Han förstörde hennes pappas liv och nu vill han rädda hennes, men frågan är vem räddar vem?
Dessutom måste han ta ett beslut. Ska han döda sin fru eller inte? Frun ligger i koma efter en trafikolycka som orsakats av att Samael väjde för en rattfull psykolog, som han nu går till efter skjutningen av Angus tidigare.

Agnus börjar ta kontakt med Samael och de mord han begår kommer allt närmare Samael, så väcks gamla minnen till liv och Samael inser att han måste hitta Agnus. Inte bara för att stoppa honom från att döda dem Samael älskar, utan också för att en gång för alla ta tag i sitt eget förflutna. Det är som i Harry Potter ”bara när en av oss är död, kan livet gå vidare”
Jag hörde Leffe Grimwalker på radion i sommar och gillade hans röst och det han sa i ”dilemma”. Köpte en bok på vinst och förlust och gillar det jag läser, inget nobelprisämne men nöjesläsning. Samael är en sårad själ som aldrig älskats förrän han träffar Caroline, Hon är rik och älskad, han är fattig och hatad. Vaxholmare blir man inte med mindre än tre generationers boende… Boken börjar mitt i ett självmordsförsök och allt eftersom klarnar vissa delar kanske inte varför han måste stjäla pennor som ligger framme.
Samael lämnades som barn på trappan till Opus Deis kloster och munkarna där och har svåra minnen från den tiden, fosterpappan Ivan, som också är polis är den som fått honom på ”nästan rätt väg” allt är inte svart/vitt, nämligen. Trots att han inte vill leva verkar han inte kunna ta livet av sig, trots upprepade försök. Jag känner för Samael och kan ofta känna igen mig i honom, inte just med självmorden men det andra, it is what it is, deal whith it.
Klar 3:a // Maria E

Stranden av Anna Breitholtz Monsén, Bokfabriken, 2022
En Lina Lantz-deckare står det på framsidan. Lina Lantz, tidtagare polis, nu senast livvakt där objektet för hennes vakt omkommit. Minnet från händelsen är oklart men skammen och skulden för att hon vände sig bort ett ögonblick finns där hela tiden och gör att Lina mår dåligt och lider av PTSD men ett samtal från morfar gör att hon måste omvärdera livet och sig själv och hela situationen. Majken är död och huset får Lina ärva. Pojkvännen Ole blir inte nöjd då Lina vill åka på Majkens begravning och som dessutom plockar en kattunge med på redan. Resan blir outhärdlig och till sist får Lina välja, Ole eller katterna, hon väljer katterna. Det är Linas liv som sondotter till en polis som gärna ser att hon använder sig av sina kunskaper. Mardrömmar och ångest blandas med psykologbesök. En ung man hittas död på stranden vilket får många att koppla ihop det med vad som skedde för 30 år sedan då Peter försvann och bara lämnade kläder efter sig på stranden. Vad hände? Lina som bott hos morfar och Majken under många somrar känner i gen viss del av snacket men börjar nu gräva lite extra. Till sin hjälp har hon polisen Madde. Grannen Erik, Peters bäste vän, vet en del, liksom många andra i samhället men ingen verkar vilja berätta hela sanningen. Vad som hände den sommaren 1988 får vi som läsare ta del av växelvis med nutiden och Katthotellet som Lina tar över. Morfar försöker leda henne på rätt spår fast det går inte lätt. Men pusslet läggs sakta men säkert och nu börjar det bli farligt också. Skall fler unga män hinna dö, och vars finns Peter, är han död eller bara försvunnen?
En helt okej deckare med en allvetande berättare som lotsar oss. Språket är bra, men inte så intressant att jag inte hittar fel, på sid 264 står det ”Perers morsa” fast det borde vara Eriks morsa, då Peters mamma varit död sedan länge…
3:a // Maria E