
De försvarslösa av Kati Hiekkapelto, Modernista, 2019
Andra boken om kriminalpolis Anna Feteke.
Avsaknaden av en vänlig beröring mot huden och en önskan om att livet, sen, blir något utöver det vanliga. Frågan är varför det inte räcker med bra nu, vanligt och bra. Aupairen Gabriella tros ha kört på och dödat en äldre man, Sammy erkänner mordet på en knarkare och hamnar i häktet, En äldre kvinna, granne till både den döde mannen och knarkaren är försvunnen och Anna blir mer än yrkesmässigt involverad då Gabriella är från samma ställe där Anna kommer ifrån och hon tvingas använda sitt ”gamla” språk. Hur hänger det obegripliga ihop? Tillsammans med kollegan Esko börjar de nysta i trådarna; mannen var död innan han blev påkörd, Sammy har inte dödat knarkaren, men ljuger för att slippa utvisas och gänget Black Cobra vill ta över viss del av droghandeln. Annas farmor dör och begravning skall ske omgående, brodern Akos åkte ner och Anna känner sig lite övergiven.
Jag tycker att Anna känns trovärdig med sina dubbla liv, var är hon ifrån? Landet de flydde från finns inte längre, men det gör minnena och Gabriella påminner henne ofta och det gör ont. Drogrelaterade brott och rädsla av att bli utvisad gör att vänner är något man skall vara rädd om men också vaksam över vilka som är ens vänner. Hiekkapelto har ett enkelt språk som flyter på och allt skulle lika gärna kunnat hända i Sverige, då hade alla namn varit lättare att läsa, haha…
3:a // Maria E, lite för långa kapitel drar ner betyget.