Första hösten- blå gryning

Första hösten 001

Första hösten- blå gryning av E.P. Uggla, Visto förlag, 2017

En dystopisk framtidsskildring där ett genetisk försök att odla fram någon form av ursprungsväxt går fel. Växten verkar från början vara fin och ett vackert inslag i naturen men då den sprider sig med oanad hastighet och förändrar sig själv och människorna som kommer i kontakt med denna blåa växt, blir allt ett helvete. Att undvika denna växt är näst intill omöjligt. Vi följer Lisen, en ung kvinna som forskar på just denna växt. Det är Charly, Lisens lillasyster, som inte vill vara tjej, men inte nödvändigtvis kille heller utan vill bli sedd som människa. Adam som tar ett extraknäck att driva in pengar och Fredrik som är son till Lisens sambo Rasmus. Dessa fyra personer kommer att lära sig att tillsammans är man stark. Fredrik som oftast är en elak jävel mot Charly, tvingas samarbeta med både Charly och Adam i sina försök att nå ett botemedel på den sjuka som växterna sprider.

Jag gillar Charly som vid ett tillfälle frågar Fredrik varför han alltid är så taskig mot henne och får svaret att man känner ju sig som en bög om man gillar dig. Kan du inte bara låta håret växa och använda lite smink så blir du ju snygg…? Tydligen kan man inte vara bara människa i Fredriks tanke.

Denna trio, Charly, Adam och Fredrik strålar samman i Skåne och måste hitta ett sätt att ta sig till Lisen för att få botemedel. Lisen i sin tur åker norrut till Luleå för att leta upp roten till det onda. Ofta får jag känslan av World War Z då människorna i olika stadium av smitta springer runt i hopp om att hitta någon att äta så att de inte blir ätna inifrån av parasiterna. Walking Dead kan jag också relatera till. Vi lär oss att Hasers är de som liksom släpar sig framåt, Svajare är de som börjar växa kroppsligt oproportionerligt och i brist på ljus liksom blir stående och just svajar.

Skrämmande, inte helt otroligt att genmanipulation kan gå snett, jordens population har ju dött ut några gånger, nästan, för att sedan börja om…Bra symboliserat om människors okunskap. Har man skyddsdräkt så är man skyddad, eller har man skyddsdräkt för att inte smitta? Språket är ok men blandat, talspråk och uttryck som känns förlegade, typ aprunkare, inget ord jag skulle säga nu, kanske i framtiden, men nej, och kapitlen korta och bra och händelsen går fort.

Troligtvis kommer det en fortsättning på denna bok.

Rekommenderas från 13 år

3:a // Maria E

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s