4 x Handbok för superhjältar av Elias & Agnes Våhlund, rabén&sjögren, 2017
Del 1: Handboken, och jag tänker: skall detta bli en 12 stegs serie i AA mönster?(se längst ner) Ja, lite granna är det faktiskt så. Lisa har utstående öron och det får hon höra ofta av elaka killar på skolan. Nioåriga Lisa bor tillfälligt hos sin mormor då mamma skall jobba utomlands, var pappan är berättas inte. Men livet i Rosenhill blir inte lätt. Mormors syster jobbar på biblioteket och det blir en tillflyktsort för Lisa och en dag får hon syn på en bok: Handbok för superhjältar. Den börjar med att förändra sig själv. Jag tänker osökt på Robert Brobergs textrad: Du kan aldrig resa bort ifrån dig själv.
Del 2: Röda masken. Lisa som har animaliska superkrafter försöker prata med hamstrarna men det går inte så bra. Max, Robert och Nick är fortfarande dumma mot henne men också mot en kille som stammar och Lisa tänker:” Varför är det ingen som stoppar dem? Och varför är det ingen som gör något?” Jo, alla gör något, de tittar… Dags att agera, tycker Lisa och säger ifrån. Här börjar hon ändra på sig själv, visa civilkurage. Men när en Gorilla sliter sig från en cirkus för att den blivit retad och en vän till gorillan blivit hunsad är det dags för Lisa att ta på dräkten igen. Var är de vuxna? Nu känns det som om vuxenansvaret faller över på Lisa och det känns fel.
Del 3: Ensam. Att vara superhjälten Röda Masken har förändrat allt för Lisa. Hon har fått självförtroende och vågar för första gången i sitt liv säga ifrån men i skolan hon är fortfarande lika ensam. Men en dag upptäcker hon att Max är ledsen och tänker först skita i det men ångrar sig och det visar sig att Max har koll på vädret. Men då Max inte erkänner för sina kompisar Robert och Nick att han varit med Lisa under dagen, blir Lisa förbannad. Men en stöld måste förhindras. Puff och iväg tränas och det visar sig att hon får nytta av det senare, då själva superhjälten blir målet för Wolfgang.
Del 4: Vargen kommer. Robert och Nick anar något då Max och Lisa sticker iväg tillsammans. Och tillsammans tränar de i en övergiven tågstation. Lisas mormor har sytt en dräkt till Max och nu kan han också flyga. Men hur skall hon lära sig att möte en fara, och inte bara fly? En plan görs upp men nu kommer Nick och Robert på dem och vill vara med och hjälpa till, men de får de inte. Nick kan inte fatta det, för de är ju bra på att slåss och när Robert försöker förklara blir de osams. Nick hittar planen och tänker lösa allt själv…går inge vidare så nu är goda råd dyra. Till och med hamstrarna börjar prata så de förstår. Nu skall de rädda Borgmästaren och Nick. Var inte rädd för rädslan…
Jag vet inte riktigt vad jag tycker om dessa böcker, ännu. Barnen har skoluniform (England?) Kommer böckerna att hjälpa barn som blir utsatta? Det kan nog vara syfte och mål och är det så är det bra, jättebra. Men jag är lite skeptisk då de allra flesta utsatta barn vet att man inte kan prata med djur, att man inte kan flyga, att gorillor inte längre finns på cirkusar …hur skall man göra dem hoppfulla? Kanske symboliken att prata med djur går att likna med att prata med mobbarna, där det också kan vara svårt att göra sig förstådd? Men om man bara läser boken som en spännande serie utan att lägga vikt på att överanalysera allting och alla, så tror jag barnen gillar dem och böckerna kan användas som underlag för diskussioner.
Har heller inte läst lärarhandledningen…ännu.
Fina bilder, men det blir bara en 3:a, roliga böcker att läsa utan någon baktanke. För det känns som om baktanken kan skippas // Maria E
Det andliga handlingsprogrammet, uppbyggt kring 12 steg går i stort sett ut på att få hjälp med att:
- erkänna att man har ett allvarligt problem, ett problem som personen med egen vilja inte kan kontrollera
- erkänna att ”en högre makt” kan hjälpa en att lösa problemen
- leta efter och erkänna egna fel och brister
- be den högre makten om hjälp med att bli av med dessa fel
- bekänna och rätta till fel man begått emot andra
- hjälpa sig själv genom att hjälpa andra med samma problem
Sinnesrobönen: ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”
Ping: Luna och superkraften | Hobbybibliotekarien