Silvervägen

Silvervägen av Stina Jackson, Albert Bonnier, 2018

En debutant från Skellefteå. Hur bra som helst! Vad gör man då ens dotter försvinner? Jo, man letar! Det är vad Lennart (Lelle) gör och har gjort sedan dottern Lina försvann, för tre år sedan. Han åker Silvervägen upp och ner och varje avkrok prickas av, varje hus får besök, alla är misstänkta precis som han själv var och i viss mån fortfarande är, för det var han som såg henne sist, då han släppte av henne vid busshållplatsen. Parallellt med detta kommer Meja, just fyllda 17, till området med sin mamma, som i ett sista desperat försök att få lugn och ro i livet träffat en ungkarl och flyttar dit. Meja har svårt att greppa läget då mamman dricker mer och mer och slutar medicinera och känner väl att nu skiter jag i morsan. I området träffar hon en ung kille, Carl-Johan och hans familj. De lever lite som förr, på egna resurser. Går inte i skola, lär sig livet på gården, ingen TV eller mobil. Meja tycker det är skönt att vara där och flyttar dit.

Tiden går och en till flicka försvinner, snarlik Lina, och Lelle blir upprörd över likheten. Lennart är lärare och på skolan träffar han Meja och viss vänskap uppstår. Så när Lennart en dag märker att Meja inte varit på skolan senaste veckan börjar han ju självklart undra…Polisen Hassan är bra!

En superspännande bok där, precis som i Rastplats 58 och andra polisböcker, mycket upptäcks av en slump. Slumpen är ingen tillfällighet och frågan om skyddsänglar kan tolkas in här också. Vad gör att vi gör olika val eller inte väljer. Hur kan man förstå att något avviker från det normala om man aldrig haft det normalt runt sig? Ovanligt bra debut och säkert kommer jag att läsa fler av hennes böcker.

4:a // Maria E