Lägret av Lena Ollmark, B Wahlström, 2017
På konfalägret börjar Hanna undra över vad hon gör där, egentligen. Kompisen Emil verkar inte bry sig om henne alls och enda anledningen, utöver Emil, var att få lära sig spela gitarr. Men då hon upptäcker att alla kan spela än henne blir hon störd. Jonathan, obstinat och störig, väcker hennes nyfikenhet, liksom Amanda, ungdomsledaren som visar på stort intresse för Hanna då hon deppar. Men tro på Gud, njaäe…
Men för att inte vara alltför udda låtsas hon tro på Gud, och lyssnar på råd av Jonathan och till och med döper sig. Alla på lägret är snälla men något konstigt finns i skogen och Amandas spökhistorier skrämmer alla och när Hanna hittar Jonathan blodig och skräckslagen i skogen blir hon rädd, vad har hänt? Och vem är den gråhåriga kvinna som synts i skogen och vad är det som låter? Men konstigast är Emil, vad är felet? Bara att vilja börja om, är det bara därför han struntar i henne?
Verklig spökhistoria som kan få vilken 14-åring som helst att inte vilja åka på konfaläger. Små skämt och spökhistorier som skall roa, avskräcka och skrämma men som går snett då all bakgrundsfakta inte finns och sedan att försöka mörka allt… och hur hjälper man Hanna som går i sömnen och inte alltid vet om hon drömt eller faktiskt varit ute i skogen. Huja
Ollmark har är skrivit en bra spökhistoria för de läsare som just läst ut serien Firnbarnen. Lägret är jättespännande med många frågor att diskutera kring i skolan och/eller på just konfirmationsläger. För vad är det för ungdomar som ”jobbar” vidare år efter år på läger?
Klar 4:a// Maria E