Kampen mot Samaael av Ola Lindholm, Bonnier Carlsen, 2016
Sluta vara rädda!
Drömfångaren del 2 och nu skall Samaael dö, den ende som kan göra detta är Andy med svärdet i silver. Men hur skall de ta sig från ön? Jo, det gamla skeppet som sjönk för många år sedan, bärgas, lagas och görs iordning för avfärd. Drömdjuren lastas ombord och sen bär det av. Under färden blir Andy varse om att en av dem kommer att själv dö i kampen mot Samaael och det ser ut som om det är Isabell. Det kan han inte utsätta familjen för utan tar kondorhjorten och flyger iväg, själv, för att döda Samaael. Han landade i sin gamla hemstad och där är han efterlyst, blir tagen av polisen och styvpappan hämtar honom. Samaael visar sig från sin värsta sida, all Andys rädsla och sorg bara välde fram och när han blir upplyft av Samaael känner han sig lugn och hel. På en gång fylls Andy med en känsla av makt och styrka genom att skapa rädsla. Det han inte vet är att han är älskad och saknad och Isabell gör allt för att hitta honom. Drömdjuren och barnen hjälper till, det gör de vuxna också till slut.
Kan inte hjälpa att jag gillar detta tema: Glada och älskade barn drömmer fram roliga fantasidjur medan rädda och oälskade barn drömmer fram monster. Hur skall alla barn i krigszoner kunna drömma fina drömdjur och hur skall vi sluta vara rädda? Bra språk, lätta ord.
Det mest störande momentet i boken är att det finns 15 blanka sidor i boken…varför?
Bra gjort 3:a // Maria E
Hobbybibliotekarien 