Flickan vid glastornet av Erika Vallin, B Wahlströms, 2012
Asrins föräldrar har försvunnit och hon bor nu hos sin farmor som en kväll tar med henne till en matteklubb…Där träffar hon Max och Lima som sedan visar sig gå i den klass hon skall börja i på franska skolan. På matteklubben pratas en massa och nu är det speglar och ett land som heter Eunomia som gäller. Farmor och Limas föräldrar verkar vara inblandade och fler vuxna ändå, men ingen berättar något vilket givetvis gör att barnen snokar runt.
Denna bok har mycket snack och lite verkstad och hela tiden väntar man på att nu händer nått, men nä. Bokens sista mening: ”Hon var Den första väktaren och nu började hennes resa.” En trilogi skall det tydligen bli, visar det sig efter lite efterforskning. Det kan bara bli bättre…
Boken känns opersonlig då det är en allvetande berättare som hela tiden har ordet. Dessutom är texten väldigt tät på sidorna.
2:a- fast svag. / Maria E
Hobbybibliotekarien 