Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson, Pocketförlaget, 2010
Detta är den längsta titel på bok jag läst, tror jag, och den bästa feelgood bok jag läst på länge. Bitvis skrattade jag så ögonen tårades åt alla slumpartade händelser som drabbar Allan Karlsson eller någon i hans närhet.
”Det som är det är och det som blir det blir” med denna livsfilosofi ger sig denne svenske ”Forrest Gump” ut i livet och världen. Alla möten och händelser sker ofta av en ren slump och är helt otroliga och kunde mycket väl vara sanna, man skall inte grubbla för mycket.
När Allan efter ett gott liv, rikt på äventyr men kanske inte så mycket brännvin som han önskat emellanåt landar han efter en smäll på ålderdomshem där planen är att fira denne hundraåring med tjo och tjim. Men det var inte Allan intresserad av så, tidigt samma morgon som firandet skulle ske, kliver han ut genom fönstret och går iväg…Till resecentrum och med 50 kr på fickan, kom han inte så långt men med sig fick han en resväska som han lovat vakta åt en yngling med trängande behov.
Äventyret är på gång.
Allan är helt underbart sorglös, oegoistisk och fylld av förtröstan, livet ut, och så vitt jag vet lever han ännu i högsta välmåga med sin nyblivna hustru på en paradisö… snål är inget man kan kalla denne smålänning.
Underbar bok där nutid med rymning- drama- poliser- press- vänner och pengar varvas med tiden från Allans födelse fram till nutid. Mycket finurligt och lättsam läsning och bra
Stark 4- rekommenderas / Maria E
Hobbybibliotekarien 