Alternativa fakta

Alternativa fakta av Åsa Wikforss, Fri tanke, 2020
-Om kunskapen och dess fiender och detta är en riktigt bra bok som sätter fingret på vad vi egentligen gör och tycker men inte förstår varför, alla gånger. Oftast är det för att vi vet att det är så…men hur vet vi det och varför? Hela boken är uppbyggd på exempel och teorier och mycket är till följd av att en person som vi alltid kunnat lite på nu sprider alternativa fakta, för det är inte okej att säga att presidenten ljuger.
I sex kapitel får vi ta del av synen på sant, falskt och mittemellan: 1.Kunskapsresistens 2.Fakta 3.Tänkandets skevheter 4.Lögner, falska nyheter och propaganda 5.Kunskapen och skolan och 6.Vad kan vi göra?


”Effekten av det konstanta ljugandet är inte att det falska tas för sant, och att det sanna fördöms som en lögn, utan att vi tappar förmågan att orientera oss i världen”. När en person du verkligen litar på uppenbart ljuger för dig, vad blir din reaktion? Att du har haft fel all denna tid och omvärderar din egen kunskap eller tappar du förtroendet för din vän och idiotförklarar denne?
Wigforss citerar ur Orwells 1984 men kunde lika gärna hänvisat till den svensk-norska underhållning från 1968 med Rolv Wesenlund, Harald Heide-Steen Jr och Kalle Sändare (Carl-Axel Thernberg). Med den klassiska tandläkarsketchen där tandläkaren hävdar att Volvo Sonett är italiensk och bara har 6 förgasare och faktiskt får rätt av patienten för att denne skall slippa smärta. Här accepteras en ren lögn, för att komma levande från situationen, kanske.
Kunskap är precis som med jordbruk: det lättare att riva ner än att bygga upp den igen, hur ser det ut i kris? Kan vi bli självförsörjande på dessa två saker? Svaret är nej, vi måste importera både mat och synen på oss själva, för vår sanning är inte bara vår; alla har olika upplevelser av samma händelser oaktat vad som hänt och det betyder inte att den enes sanning är lögn och den andres sanning är sann.
Trump är en återkommande källa att ösa alternativa fakta ur och skillnaden på lögn och skitsnack kan skrivas så här: ”Lögnaren försöker dölja att hon inte tror på det hon hävdar, skitsnackaren försöker dölja att hon inte bryr sig om hur saker faktiskt är.”
Hoppas att mitt bokintresse påverkat mina barn på ett positivt sätt då Wigforss skriver: ”Elever från hem med mer är 200 böcker presterar bäst, oberoende av andra faktorer” och svenska skolan får kritik, bland annat för att det forskas på alla nivåer, och vad menas med det. Är forska att hitta bland redan skrivet eller att komma på nytt av det redan skrivna, oftast det första och här är lärandet av källkritik inte särskilt bra. Skolan har fyra former av kunskap: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, som borde värderas lika men som långtifrån gör det.
Jag kan minnas tiden få jag utbildade i jobbet och min chef sa: Ställ dig frågan, varför gör vi detta? För den frågan kommer eleverna att ställa och då skall du ha ett relevant svar, inte säga: ”Därför!”
Fakta är en sak, förstå fakta är något annat och för att kunna argumentera eller kritisera bör man vara påläst, för man kommer inte framåt av att bara säga: Nej, så är det inte. Kan man då inte fortsätta meningen med: Så här är det… blir inget egentligen sagt. Vem minns inte slipsnålen med: KIMPKML.
Bra läsning om Wigforss i DN 21 februari 2021.
4:a // Maria E

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s