Vänd om min längtan av Ann-Luise Bertell, Förlaget, 2016
Kan man längta efter något man aldrig haft? Om att lämna det man älskar i hopp om att kunna starta ett nytt liv. Om att utvandra. Maria är gammal, håller på att lämna denna värld och slippa dödens förgård, där hon suttit sedan hennes far dog på åkern, alldeles för tidigt. Hon är nu orolig för att ingen skall veta vem hon är och därför skriver hon om sitt liv till sin äldsta dotter Lidia. Medan hon skriver är det många besökare hos henne, allt ifrån hennes mor till JR Ewing. Men historien är välskriven. Marias mamma Margareta blir ensam med två barn då maken förolyckas på åkern. För att klara livhanken gifter hon om sig och får ytterligare två barn. Marias storebror Harald, blir aldrig omtyckt av styvfar, lillebror Jakob föds med sned rygg och vill helst sitta i ett träd och drömma. Han ramlar ner ur trädet och förolyckats. Margareta anklagas och får en spark i magen och den ännu ofödde Axel, får ett stort märke på ansiktet. Harald får ständigt stryk, likaså Margareta och styvfadern dricker mer och mer. Allt detta ser Maria och när Harald sparat ihop pengar drar han till Kanada. Fem år senare åker den 16-åriga Maria efter till Kanada (hon skall inte bli som sin mor).
Väl i Kanada hittar hon Harald, men redan då är han nästan en främling och en suput och har svårt att få jobb. Maria träffar Eddie som tänder hennes lustar och ger henne dottern Lidia, men tyvärr visar det sig att han är svartsjuk, kontrollerande, dricker och slår. Fyra år står hon ut, sedan försöker hon skilja sig men då kräver Eddie vårdnaden om barnet…
Margareta kunde vända om hästars längtan så de inte skulle gå tillbaka efter köp. Nu önskar Maria att någon kunde vända om hennes längtan, efter att hon och Rickard återvänder till Finland med de bägge barnen men utan Lidia. Inget blev som tänkt i Finland och mamma Margareta skäms över dotterns skilsmässa och nu längtar Maria till livet hon kunde haft i Kanada, med sin dotter, om alla bara sagt som det var.
Lågmäld och fin berättelse om vikten att berätta för varandra och inte bara hålla tyst och hålla inne med allt.
3:a // Maria E