Bitterfittan 2 av Maria Sveland, Leopard förlag, 2017
Frihet, kärlek och systerskap är underrubriken och Sara är nu skild från Jonas och alla ser inte positivt på det. Inte ens Saras mamma tycker att det är bra även om Sara mår bättre nu, än på länge. Men att berätta för sina gamla vänner att man mår bra efter skilsmässan, är ingen idé, de skulle aldrig lyssna, eller kunna förstå att det faktiskt kan vara bra att ha en barnfri vecka då man kan göra vad man vill, om de inte själva är skilda, förstås.
Saras granne Edith är 80 år, barnlös men inte rådlös, ensam men aldrig bitter, livet blir som det blir… Sara har också lärt sig säga ifrån och inte belasta sig själv med andras problem. Med Edith och sina vänner är Sara rätt nöjd men saknar närheten och ofta får kåtheten ta över och så hamnar hon i säng med en man, som inte alltid förser henne med den närhet hon saknar. Ibland bara för en natt ibland, längre förhållanden däribland en gift man som det verkar ganska bekvämt med, ett tag…Mitt i allt detta är också barnen i centrum och de verkar ta allt med jämnmod och önskar vara mera hemma då de är lediga (inte resa utomlands).
Jag gillar denna bok, också, och efter att läst första Biterfittan blev jag nyfiken på denna. Här märker man att Sveland är mer härdad och mindre bitter och många händelser ut boken Hatet, som kom 2013, är invävda här. Saras lesbiska vänner får föra fram de argument för kvinnohat som Sveland själv identifierar i Hatet. Likaså kommer frågan på om inte kvinnor kan prata med varandra om annat är män? Här nämns Bechdeltestet som en kontrollfråga.
Sara är på Capri för att gå Ediths sista vilja till mötes och minnas några av Ediths sista ord: ”Det enda vi kan veta med säkerhet är att livet aldrig blir som vi tänkt oss”. Älska sig själv är viktigt och man får ha läppstift även om man är feminist.
Är man fri om man inte är gift innebär att man är ofri som gift, eller? Finns det jämställda äktenskap, eller är någon alltid överordnad respektive underordnad? Känner jag mig ofri? Intalar jag mig bara att jag är fri att göra vad jag vill? Naturligtvis är jag fri i mitt äktenskap men inte gör jag ändå alltid som jag vill. Inte för att jag inte kan, utan för vilka konsekvenser det skulle få.
4:a // Maria E
HATET- En bok om antifeminism av Maria Sveland, Leopard förlag, 2013
Att recensera denna bok blir inte lätt men rubriken hade kunnat vara tagen från Stieg Larssons bok Män som hatar kvinnor men det är inte frågan om att män hatar kvinnor som är i fokus utan varför de gör det och också hur och vilket utrymme det ges i olika medier men också hur vi skriver om och nästan legaliserar vissa frågeformuleringar. Boken börjar med det hatbrev Maria fick en dag till sin lägenhet.
Boken borde läsas av alla och blev en rejäl ögonöppnare för mig. Fake News har fått en ny betydelse. Jag skall själv tänka på hur jag uttrycker mig och definitivt lyssna på hur kvinnors förslag emottas oavsett om det handlat om orättvisor eller rättvisor och jämföra med hur mäns förslag emottas.
Jämställdhet kostar och det är oftast män som kommer att betala på olika sätt. För skall arbetsplatsen ha 40-60 % kvinnor-män, från att ha varit 10-90 så förstår ju alla att 30% män kommer att tycka illa om det, då de kanske inte får det jobb de anser sig vara förtjänta av. Skall lönerna bli lika så kommer män tjäna mindre (än kvinnan) eller kommer kvinnan få högre löneökning (än mannen) för att komma i kapp eller är det orättvist?
Många kränkta och bittra män startar mansjuorer som svar på de feministiska kvinnojourerna som finns, men arbetet på dessa jourer skiljer sig diametralt.
Men i grunden finns hatet och hoten från män mot kvinnor som tar plats, enda gemensamma nämnaren är just att det är kvinnor som tar plats i olika forum
Klar 4:a // Maria E
Jag skall ge 10 citat ut boken (från 2013) för att locka till läsning:
- Jag tänker att feminismen just nu befinner sig i en djup sänka. Jag vill försöka förstå hur den hamnade där. Hur hamnade vi här. Jag vill förstå och kartlägga motståndet, antifeminismen. Identifiera dess olika delar och uttryck. Dess allianser och strategier och hur dessa påverkar det offentliga samtalet, medier och politik.
- Över en natt förändrades debattklimatet kring feminismen. 2005 med TV programmet Könskriget.
- Könskriget kom att bli en dörröppnare för det ogenerade feministhat som antifeministerna väntat på att få lufta.
- 2006 fick FI 0,6% av rösterna. Fyra år senare i valet 2010 kom SD in i riksdagen med 5,7% och fick en vågmästarroll. Hur hade Sverige sett ut om vi istället fått ett feministiskt parti som vågmästare i riksdagen?
- Varje år dödas 1,5-3 miljoner flickor varje år på grund av sitt kön( selektiva aborter och misshandel inräknade) Det motsvarar en förintelse vart fjärde år.
- Genom att förminska kvinnors åsikter påverkar det i förlängningen debattklimatet för feministiska frågor.
- Att bli upprörd över att någon påtalar en orättvisa istället för att bli upprörd över själva orättvisan går igen även i debatten om rasism och stereotyper.
- Att kritisera män och manlighet som politiska problem är något av det mest förbjudna man kan göra menar Maud Eduards. Här finns en uppenbar paradox eftersom kvinnor ofta kan beskrivas som underordnade utan att män benämns som överordnade.
- Vi gör det för enkelt för oss om vi tror att hatarna enbart består av socialt missanpassade, i stort sett utslagna män.
- I antifeministernas värld är det jämställdheten som är hotet (på grund av feministernas överdrivna krav) och i islamofobernas värld är den västerländska kulturen hotad av muslimer.