Övergångarna av Andreas Kundler och Lisa Linder, rabén&sjögren, 2017
Vart kommer man när man dör? Nangijala, paradiset eller himlen, vem vet, i denna bok hamnar man i Verdisia och precis som i Bröderna Lejonhjärta pågår strider mellan det onda och det goda. Skillnaden är att vissa personer kan vara i bägge världarna, de sk övergångarna. När Antons morfar dör, helt plötsligt, i en bilolycka blir Anton motvilligt indragen i ett äventyr med hemlig polis, motståndskämpar, farliga fiender och får svårt att veta vem han skall lita på. Att morfars roliga sagor inte var sagor utan ett sätt att förbereda Anton om vad som komma skall gör det hela mer begripligt. I verkliga livet har Antons föräldrar skilt sig och mamman flyttat ihop med Jacobs pappa. Jacob och Anton har börjat i samma klass av ”praktiska skäl”, inte lika lätt i verkligheten. Anton kommer i kontakt med den gamla kvinnan Sofia och hennes förvirrade son Albert, övergångaren Elsie samt många fler och det visar sig att man kan få vänner på olika sätt.
Jag gillade boken för den var en blandning av nutid och just Bröderna Lejonhjärta, lite av Spiderwick får man också: för att kunna identifiera en övergångare måste man se genom mobilkameran och jag tycker nog att det är lite som kryptonit man letar efter…Språket flyter på bra och samtida problem, som att ha en plastbrorsa i samma klass, ha skilda föräldrar och hitta nya vänner berättas bra och trovärdigt. Gillar också det överraskande slutet.
Klar 3:a // Maria E
Hobbybibliotekarien 